Häromkvällens tog vi oss ut och trotsade regnet för att gå på bio. Vi har väntat på wall-e länge nu. Först blev vi besvikna eftersom den visades med norskt tal och det vet ju alla att filmer ska ses på sitt originalspråk. Men lite senare på kvällen visades filmen på engelska, för oss stora barn.
Jag vet inte vad jag ska säga om den filmen utan att det ska bli en sentimental och känslomässig röra om hur underbart allting är och hur vacker kärlek är. Jag nöjer mig med att säga att det var en härlig film. Filmen var ungefär som jag och bästapojken.
Wall-e är underbart söt och jag som är en succer för sådant har legat och suckat och ååå:at mig över filmen i flera nätter nu. Han var söt när han tog sin box och körde iväg till jobbet där han pillade på alla sakerna medan han drömde om någon att hålla i handen. Pixar lyckas som de brukar. De måste ha satt ner mycket pengar på att hitta människans ååå-center i hjärnan. Men det är fint, jag betalar och är nöjd.
2 kommentarer:
det kanske är den jag behöver just nu! Jag tror banne mig att jag ska gå och se den ikväll!
Kul! När jag tänker närmare så var den filmen faktist en liten ljusglimt och den gjorde mig faktist på gott humör.
Skicka en kommentar