Oslo maraton

Nåja, nu är flyg och hotell bokat till Oslo maraton. När det är gjort känns allt mer på riktigt. Då lär jag i alla fall vara där. Men billigt är det inte att göra en nordisk maratontour. Varje gång tänker jag att jag ska välja ett billigt hotell. Men det blir inte så.

Hittills har jag hållit mig till några kriterier. Någorlunda nära till start/målgång, bra frukost för uppladdning och bra säng så att jag får vila ut. Med sådana krav har det blivit Radisson eller Scandic varje gång. Det här är nog bara min egen paranoia. Det skulle säkert gå lika bra med något billigt alternativ. Men alltså, jag vill inte chansa. Speciellt inte med frukosten och sömnen.

Massagedags

Igår var jag på massage hos en ny massage-kvinna. Det här är en andlig människa som sysslar med healing. Jag brukar lyssna på ödets nyck i massagefrågan och bara gå till den som dyker upp. Det har fungerat fint hittills. Ödet har tagit mig till folk som gjort det som behövts för stunden. Allternativt så är alla massörer bra helt enkelt. Lite healing och andlig vägledning kanske är rätt när massörsbesöken för några år sedan började med att jag var urstressad och knappt kunde röra mig längre. Hur är det med er, tror ni på healing?

Onsdag

Det ÄR så mycket på gång nu. Allt och inget och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Måste komma mig in i takten igen och bara göra saker istället för att tänka på allt jag ska.

Idag ska jag hälsa på hos Jens och hjälpa honom lite till med renoveringen. Hoppas det går bättre än sist. Då var jag så trött att jag bara stod där och stirrade. Idag ska jag ta med mig mat, så kanske det går bättre. Sist slutade det med att vi fick gå iväg på pizza och glass. Det är ju inte fel, men så kan man inte göra varje gång.

Att skriva det man tänker

Oftast när jag bloggar så har jag en plan med vad jag ska skriva. Men sen när inlägget är klart så har jag ofta, eller ibland, skrivit något helt annat. Ibland ändrar jag för att få in det jag skulle skriva elelr så bara pubklicerar jag. Det är som att ibland finns andra saker som tydligen måste fram innan jag kan skriva det jag hade tänkt. Jag kanske borde sluta med det där och bara skriva det jag hade tänkt istället.

Som att, i måndags ville jag mest säga att jag som tidigare har vägrat springa tillsammans med någon. Jag har trott att jag inte klarar av det. Nu har jag sprungit flera gånger tillsammans med någon. Nästan ett helt maraton till och med. Nu är jag bortskämmd med sällskapet och vet inte hur jag ska orka springa själv utan att bli totalt uttråkad.

Angående gruppinstruktörsutbildningen skulle jag också berätta att jag har velat gå den där utbildningen länge, men egentligen inte vågat. Att jag sedan anmälde mig fast den kostar hur mycket som helst beror bara på min vän och exkollega. Hon peppade mig och var den första människa jag vågat och velat träna tillsammans med. Hon övertygade mig att jag skulle va utmärkt som instruktör och jag anmälde mig och nu tycker jag att just det är så jävla bra.

Så. Då har jag lättat på hjärtat då. Tack och hej.

Men. Jag tycker att det är roligt.

Sista tiden har jag varit riktigt pepp infor hösten. Det är så mycket roliga saker på gång. På jobbet finns det massa saker som ska göras och massor att lära. Det kan bli tungt, men jag tycker ju om att lära mig saker och ska försöka håll amig på den linjen.

Privat är det minst lika mycket på gång. Först ska jag springa klar min maratonutmaning. Sen tänkte jag fortsätta springa lite och få upp hastigheten under vintern. Inga lopp är planerade tills nästa år, men jag tvivlar på att jag ska lyckas hålla mig. Vi får väl se. Annars känner jag mig ganska ivrig med att komma igång med min vanliga träning också, det har inte blivit så mycket tung styrketräning på länge nu och det måste jag ju ta tag i.

Till sist har vi det som jag är allra mest peppad över. Jag ska gå en licensutbildning till gruppträningsinstruktör!! Det har jag velat göra så länge, men vinden har bara inte blåst rätt tidigare. Det blir teoriutbildning först och instruktörsutbildning i både Aerobics/Dans och Funktionell Styrka. Största delen av utbildningarna går på helger så det blir en intensiv höst tror jag.

Sen när folk frågar mig om jag har något roligt planerat inför hösten och jag berättar om mina lopp och min utbildning, då får jag svaret att det är ju bara tråkiga saker. Ska jag inte hitta på något roligt då? Ja säkert ska jag gå på någon bio, middag och runda på krogen. Men jag tycker liksom inte att något av det slår mina maratonlopp och instruktörsutbildningen.

Måndag

I helgen har jag mest varit en urvriden trasa eller bara lat. I fredags blev det ingen träning, för det blev aw istället. 2 st faktiskt. Först en stureplansrunda och sen en spelkväll. Jag var ganska nöjd att sova sen och sov jag bort halva lördagen utan att överdriva. Tänk att sova kan vara så skönt när man är trött.

På eftermiddagen tog vi oss ut på en löprunda jag och Jens. Det tog lite övertalande innan jag fick med mig Jens på min runda runt Årstaviken och jag fick lova att inte springa för fort. Men alltså, jag är ju inte snabb och vi turades om att dra varann. Jag sprang totalt snabbare än jag brukar. Men vi gjorde så att Jens vek av efter första timmen och jag fortsatte runt Hammarbysjön också. Då sprang jag ju snabbare eftersom jag visste att jag låg efter min vanliga tid. Rättså bra övning att öaka hastigheten på sista delen kanske? Fin kväll var det hur som helst.

Fredag

Igår läste jag ut Hungerspelen. Alldeles livsfarlig bok, man kan inte göra annat än läsa. Fast jag brukar läsa mycket så vet jag inte om jag någonsin har läst en bok så snabbt.

Sen klädde jag på mig löparkläderna och tig mig ut på en runda. Första rundan efter långlopp är alltid en ångest för mig. Undrar om det mentalt hänger kvar sedan Stockholm maraton 2008. Då hade jag total mental blokering och kunde inte ens springa 5 km efetr loppet. Mind plays tricks!

Igår gick det väl ganska ok ändå. Lite långsam, men jag jobbade på. Tänker att det är en massa slaggprodukter kvar i kroppen som måste drivas ut. Men nu är det väl bara att dra igång med träningen igen. Ett maraton kvar till uppfylld plan.

Jag förstår att ni undrar

Det blev ingen träning igår. Det blev läsa Hugerspelen för hela slanten. Kan int elägga ifrån mig den där boken! Men mysigt var det. Satt i läsfåtöljen och läste medan det regnade ute. Där tog mysigheten slut. Katterna gick omkring och gnällde helatiden för att de tyckte matte var tråkig. Sen strök jag skjortor för att skyla över dåligt samvete p.ga. utebliven träning och allmän slapphet.

Träningsdags

Nu börjar bli dags för träning igen. Tror faktiskt inte det är bra för kroppen att träna massor inför ett lopp, ta ut sig och sen bar ainte träna alls. Senor och sånt behöver väl vila. Men jag tycker det känns som ett tvärstopp för kroppen och humöret. Inga långa eller speciellt hårda pass. Men något. Dessutom har jag varit väldigt pepp efter de senaste maratonloppen. På med träningskläderna igen bara!

Så jag hade egentligen tänkt börja med ett löppass igår. Möjligen lite BodyBalance, men det är jag aningen rädd för nu just. Kroppen kommer att vara stelare än vanligt och det kommer att vara smärtsamt.

Igår blev det ingen träning för jag hjälpte till hos Jens. Eller ja, jag vilade på soffan hos Jens medan han arbetade för att jag annars var så trött att jag bara stod och stirrade. Ärligt talat. Men, som moraliskt stöd fungerade jag. BodyBalance passet har jag bokat, och bokat om. När jag gått hemifrån idag märkte jag att jag inte hade packat någon träningsväska, så antagligen ville jag inte träna på gym idag. Tänkte att det får bki en löprunda sen ikväll. Då kan jag själv kontrollera intensiteten bättre.

Men, alltså. Nu regnar det ju.

Hungerspelen

Ett tag har jag haft problemet att jag inte kan läsa böcker längre. Kan inte koncentrera mig och jag tycker att jag borde använda tiden till annat. Eller så har jag tid men ingen koncentrationsförmåga.

Det kan ju också ha varit dåliga böcker. Nu är det boken Hungerspelen som är på gång eftersom jag fick tipset att läsa den i våras när jag beklagade mig. Den vill man helt enkelt läsa vidare. Jag läste en sådan bok i våras också. Den var spännande och så gripande skriven. Skriven ja, men själva historien var en besvikelse. Kände mig snuvad på poängen när jag var klar, det fanns ingen. Så jag har inte vågat mig på att läsa hungerspelen, ifall samma sak skulle inträffa.

Men nu komemr ju filmen Del 2 på bio och jag vill gärna se den. Så nu köpte jag boken och har läst 1/4 del. Den är otroligt gripande, jag kan knappt sova eller gå till jobbet. Bra historie är det också, tycker jag. Ni kan lugnt läsa den boken. Enligt trailern så tycker jag filmen ser ganska bra ut också.

De kylande krafterna

Lite ont har jag ju i benen efter loppet. Men inte riktigt farligt heller. Däremot har jag smörjt med Ice Power, kylliniment. Hade glömt bort hur bra det är mot träningsvärk. Riktigt bra, tyckte jag, och i min entusiasm gick jag lite over board med Ice Powern igår kväll.

För er som inte vet är Ice Power en gel som har en kylande effekt. Det luktar starkt menthol och ett tag efter att man smörjt in sig med det börjar det liksom bränna på huden, fast det är kallt. Det känns alltså riktigt, riktigt kallt fast det inte är det egentligen. Det här ökar blodflödet genom muskeln och skyndar på återhämtningen. Skyndar man sig sen inte att tvätta händerna efteråt kommer man om ett tag att ha riktigt brännande händer. Speciellt om det lämnar kvar mycket mellan fingranra, btw. Man ska inte försöka ta av sig kontaktlinserna efteråt heller. Trust me, I know. Bara att kasta de linserna, när man äntligen fått dem ur ögonen och kan se igen.

Så. Igår gick jag alltså over board och smörjde in mig riktigt ordentligt, i dubbla lager. Det känns inget först. Sen skulle jag sova och jävlars vad det sved och brännde på benen! Jag frös som en ganing och klädde på mig extra byxor och tade två täcken. Jag var jätte trött och ville bara sova, men det gick inte för så fort jag rörde mig ens lite sved det till och började bränna igen. Gissa om jag låg där och förbannade mig själv. För det här var inte första gången. Men, nä, nä, jag lärmig inte. Jag ska absolut smörja in mig ORDENTLIGT.

Helsinki City Maraton

Jag överlevde det här loppet också och sprang imål på 4:41:37. Snabbare än de tidigare loppen, men inte riktigt nöjd. Viljan att ta i ordentligt fanns inte riktigt där, kämparglöden. Jag mesade nog lite och var rädd för smärtan.

Den här gången sprang jag tillsammans med en kompis. Det har jag aldrig gjort förut och jag brukar vara ganska envis med att springa själv. Men det är gick jätte bra och det var kul att ha nån att dela sina tankar och upplevelser med.

HCM var ett ganska lugnt lopp jämfört med Stockholm och Köpenhamn. Sträckan var fin och man sprang längs stranden och på mysiga skogsstigar. Däremot tyckte jag att upploppet var i tråkigaste laget. Sista biten sprang man på skogsvägar och promenadstråk. Jag behöver lite mer upplevelse än så när jag är så slut som i slutet på ett maraton. Jämför det med att springa uploppet på Valhallavägen. Summerat så var det ett trevligt lopp. Nu ska jag lägga upp en strategi inför Olso maran. Jag skulle så gärna vilja nå 4:30.

Fredagsträningen

Jag bo på hotell hela helgen som sagt. Hade tänkt vara ekonomisk och försöka hitta billigt och bra. Men som vanligt hände inte det utan jag bokade Scandic Simonkenttä mitt i Helsingfors istället. Jag vet att det är bra ställe, har bott här på jobbresor förut och Scandic har bra sängar. Sova är ju rättså viktigt nu.

Jag hade tänkt komma mig ut på en snabbare löprunda innan loppet och var fundersam över hur jag skulle hinna efter landning och nummerhämtning. Då kom jag på att det finns gym på hotellet och att det var rättså ok just på detta.

Så jag svidade om och letade fram gymmet. Att det var okej!? Tror det har blivit tillfixat sen sist och det var superfint, fräscht och komplett. Dessutom fick jag ha det helt för mig själv och sprang mitt gamla år 2008 rekord på 5km. 24:50 min med flygande start.

Jag rekommenderar alltså det här hotellet om man vill träna.

Fredag

Idag åker jag iväg till Helsingfors då. Maraton imorgon och jag har ingen aning alls hur det ska gå. Jag är inte förberedd. Men, jag åker och jag springer. Det enda jag helt säkert har tänkt på är att jag ska bunkra upp med mat och återhämtning på hotellet innan jag sticker iväg. Så behöver jag bara ta mig till hotellet efteråt och vila. Nu just är jag inte speciellt rädd för själva loppet. Däremot är jag lite skakis över hur ont jag ska ha efteråt. Så jag bunkrar upp med mat på hotellet och försöker äta mig i form sen. Det felet har jag gjort på de tidigare loppen, har inte fått i mig ordentligt med mat efteråt och fått jätte ont i kroppen.

Igår packade jag väskan hela kvällen. Det där med packandet är något som jag tycker bara blir värre och värre. Jag riktigt hatar att packa nu mer. What's up with that? Förut var det ju roligt att packa väskan, då visste jag ju att jag äntligen skulle få åka. Nu har jag bara ångest över att packa fel grejer. Måste sluta upp med det. Börja packa flera dagar innan eller skriva lista? Hur gör ni? Förstår inte hur det har blivit så här. Förut kunde jag packa vilken väska som helst på 30 min och vara nöjd.

Torsdag

Den här veckan är det mest Helsingfors Maraton i mitt huve och att komma igång med jobbet efter semestern. Ta tag och reda ut saker. Undra över hur jag tänkte i våras egentligen.

Jag försöker få ordning i min lägenhet också. Tycker att det bara är smutsigt och rörigt där hur jag än gör. Men jag har kastat flera påsar med skräp och börjat gå igenom skåpen efter grejer att kasta. Jobbigt och tråkigt projekt. men jag hoppas på en bättre energi med ordning och reda. Som sagt. Hösten är här, även om solen plötsligt kom på att visa upp sig. Jag är som varje höst full med ta-itu-anda.

Tisdag i första veckan

Näe, jag fastnade inte på ön. Jag är tillbaka i Stockholm och semestern är slut.

Nu är det tillbaka till rutinerna och hösten komemr nog snart nu. Imorse var det kallt och jag fick svepa in mig i tjockmorgonrocken när jag åt frukost. Ett säkert tecken på att hösten är påväg.

Annars är jag lite upptagen den här veckan med att komma igång. Tränar gör jag också. På lördag är det ju Helsingfors Maraton. Läskigt och spännande. Som vanligt känner jag inte alls att jag har tränat tillräkligt. Men gör man någonsin det?