Tränings status

Så här då, precis innan jag flyttade så blev det faktist ingen träning alls. Först blev jag mycket förkyld och sen ville jag ju umgås med Robert istället. Det känns ju som en ursäkt, men jobbar man till kl.17 så är det inte många timmar kvar att umgås och jag tänkte över hur jag borde prioritera. Allt är ju som sagt frågan om prioritering. Jag var allt för lat för att ta mig ut på träning innan jobbet också, fast det hade varit alldeles möjligt. Här prioriterade jag alltså sova och latheten.

Men, jag tänkte alltså också så att jag kan prioritera träningen mer efter att jag flyttat. Sagt och gjort, de här 2 veckorna har det blivit mer träning och mindre tid för annat. Men jag är lite fundersam hur jag ska prioritera i framtiden eftersom jag också ska skriva mitt diplomarbete, vid sidan av fulltidsjobb. Något måste jag ju träna, annars är det omöjligt att jag skulle klara av både samtidigt. Men jag får nog tänka över vilken typ av träning som sak utföras. Vanligen, efter att jag kommit mig igenom upptrappningsfasen, består mina träningspass av ca 45 min löpning och minst 45 min styrketräning, mer än 1,5 h löpning eller gruppass följt av lite löpning.

Då blir det ju lite knappt med tid kvar om kvällarna helt enkelt, om man tänker sig att jag vill träna nästan varje dag. Så jag får helt enkelt tänka över det här. Men så här långt tänker jag åtminstone att jag måste tänka över hur ofta jag ska träna vad och hur länge, på vilken intensitet. Jag tänker också prioritera den träning som jag tycker mest om och det som ger mig mest. Helt spontat skulle det vara styrketräning och gruppass. Det ger mig mest under utförandet. Men löpningen tar mig dit jag vill. Det ger mig den uthållighet som jag är ute efter och hela paketet ihop blir för mig perfekt. Så, jag får nog ändå ta och tänka över det här ordentligt. För att sätta ihop ett nytt, perfekt paket av träning.

Lördag

Lördag och allhelgona då. Tidigare skulle man minnas de som dött, men nu är det halloween köret och jag kan nog tycka att det har blivit överreklamerat. Fast, som vanligt är det ju frivilligt att delta. Man kan faktist blunda när man går på stan med alla dekorationerna.

Hur som helst så var jag väldigt mycket mer slut än jag trodde igår. Kände mig halvdöd hela dagen. Men fick ändå igång tvättmaskinen två gånger och scannat bostadsmarknaden något. Sen på kvällen bjöd jag dem jag bor hos på middag. Potatisgratäng och lax, en favoriträtt. Lätt att laga, lätt att äta och gott dessutom.

Jag var vrålhungrig hela dagen igår också. Det har tydligen blivit väl lite mat den här veckan och mycket träning. Min kropp känndes väldigt trött och sliten och med huvudet var det inte så mycket bättre. Massor att ta in och bearbeta nu just. Så igår åt jag lite extra och sen avslutade vi med chokladkaka med hallonsorbet. Härligt. Efter det och två vinglas var jag klar med kvällen. Jag sov som en stock från kl.21. Tyvärr betydde det att jag vaknade kl.04 och fick titta en serie innan jag kunde sova vidare. Men det är okej. Med massa bra mat i magen och ordentligt med sömn har min kropp återhämtat sig fint.

Lediga Fredagen

Idag har jag alltså en ledig dag. Vi har tydligen ett antal lediga dagar på jobbet, dom infaller t.ex. som idag när det är söndag på lördagen.

Jag hade tänkt ha en mer produktiv dag idag. Men nu blev det inte så. Jag var tydligen lite trött verkar det som. Men det får vara okej, vila först och producera sen då kanske.

Dessutom så tar bostadsletandet mycket tid. Ingen överraskning percis, men ändå. Nu går tankarna mer åt att köpa bostad istället för att hyra. Andrahands hyrandet känns ju lite jobbigt och köper jag så är det mitt. ...och bankens.

Dagens träning

CorePuls på sats Zenit. Det här SATS:et gillade jag faktist. Mycket yta, mycket folk, snoffsig kvinna i receptionen, CorePuls på en lämplig tid. Bra där. Jag kan tänka mig att köra lite gruppträningspass där.

Sen sprang jag på löpbandet i 18 minuter. Hade ju tänkt göra det före, men nu blev det efter. Då fick jag provat mina nya DS trainers och dom kändes bra på löpbandet också.

På väg från intersport till SATS slog det mig att jag glömt att äta mitt mellanmål på jobbet. Det måste ju vara så att jag trivs där, om det är så pass att jag glömmer bort att äta. Kan inte minans när det hänt mig senast. Otroligt men sant så gick det faktist fint att träna ändå. Jag åt lite extra kolhydrater och fett tll lunch idag också, det kan ju ha haft en viss inverkan på orken.

inte ens en flock vildhästar...

Idag skulle jag gå på Corepuls vid Odenplan och hade förberett mig väl, tagit med dundermellanmålet, packat väskan. I morse var jag också extra nöjd över väskpackningen. Jag brukar vanligen ha med mig två par skor till träningen. Ett par till löpbandet och ett par till styrkesalen. Jag vill inte förstöra mina fina DS trainers (löparskor) med t.ex. knäböj och 100 kg på axlarna direkt.

Hur som helst så hade vi möte på eftermiddagen och jag var lite lycklig över att det var slut i lagom tid så att jag bara fick stänga datorn och springa iväg mot t-banan. Jag anlände i tid till gymmet, så att jag skulle hinna se mig runt lite och springa upp lite värme på löpbandet innan passet. Dessutom hade jag mitt nya Rönnish linne att premiär svettas i. Hur bra som helst. Tills jag upptäckte att jag glömt skorna hemma. Det var därför det var så god plats i väskan.

Snabbt värderade jag situationen och innsåg att jag verkligen ville träna idag och inget skulle få stoppa mig. Så jag stegade helt enkelt iväg till närmaste Intersport och bad första bästa försäljare hjälpa mig hitta ett par skor. Försökte snabbt förklara situationen, men insåg att han helt enkelt inte fattade att man kan springa iväg från gymmet för att köpa skor innan passet. (Vad gör man inte för träningen?) Så jag frågade bara om de har DS trainers inne eller ett par bra inneträningsskor? Snabbt och lustigt provade jag ut ett par nya fina DS trainers och älgade tillbaka till gymmet, i god tid för att lugnt byta byxor och glida in i salen. Med nytt träningslinne och nya skor. Utmärkt.

Försäljaren, på intersport, som egentligen räddade min dag med sin fina service. Förstod först när köpet var klart att jag skulle använda skorna genast. Då brast han ut i skratt, halade raskt upp telefonen för att kolla klockan och sa "kör hårt".

Men skorna var bra och jag är nöjd med köpet. Jag har ju planerat en tid att köpa nya DS trainers. Det här var 3:e paret. På det här sättet sparade jag massa tid som jag annars hade använt på att vela i butiken och det var absolut inte ett onödigt köp.

Dagens träning

Idag provade jag alltså på SATS Gärdet. Jag hade fått höra att det var en stor och luftig lokal och var lite förväntansfull. Mjo, om man är van vid ett litet gym så är det kanske det. Men jag jämför ju allt, allt med Wasa Sportsclub som jag personligen kan skriva under på att den säkert är åtminstone Nordens bästa sportclub, träningscenter. Men okej, gärdet var helt ok. Trevlig personal och så, jag kommer säkert att träna där ofta eftersom det ligger nära jobbet. Men samtidigt så tänker jag att det kanske skulle vara smidigare att träna vid nått av gymmen som ligger nära nån av t-banestationerna, på väg hem från jobbet. Det som ligger nära jobbet blir ändå en ganska god omväg. Men jag provar vidare för att se var jag trivs bäst.

Idag sprang jag 23 min på löpbandet och styrektränade sedan, 45 min och idag var det dags för bröst, biceps och mage. Jag försöker som vanligt att starta lugnt, men det är ju så svårt. Idag var jag lite långsammare på löpbandet men desto mer taggad på lyftandet.

Träning söndag och måndag

Jo, igår kväll kom jag mig bara ut på en sen löprunda. Men jag sprang en ny runda och det känndes äntligen som om jag faktist sprang och inte bara var ute och yrade omkring. Det gick väl inte fortare direkt, men jag tyckte ändå det var mer kvalité över det hela. Fint så. Jag sprang i 71 minuter.

Idag har jag varit på SATS Farsta igen. Det blel 20 min på löbandet idag följt av 35 min styrketräning, rygg och triceps. Jag komenterar inte det destomer eftersom jag ändå bara är svag nu. Imorgon ska jag försöka på att komma mig på träning direkt efter jobbet och ska då prova SATS Gärdet.

Söndag

Jepp, här sitter jag då. Jag har ingen aning alls vad jag ska göra. Jag hade planerat att springa lite längre idag och kanske ta mig iväg någonstans och se på någonting. Men nu regnar det ju och jag undrar naturligtvis hur länge det har tänkt regna idag. Egentligen.

Rastlöst käns det, för jag är inte van vid att va ensam. Normalt blir jag totalt handlingsförlamad så fort Robert lämnar hemmet, fast jag tidigare kanske varit irriterad på att jag inte får någonting gjort när han är där. För då vill jag hellre umgås med honom. Men det där blir nog bättre bara jag vänjer mig.

Som vanligt så har jag ju ändå en del saker jag måste göra. Från mitt nya jobb har jag också blivit erbjuden ett diplomarbete vilket är hur fint som helst. Det passar in med förprojektet jag gjorde i Norge i våras, mina övriga studier och intresseområden. Till råga på allt så är det här samarbetet med kontoret i finland en del av ett projekt som mitt universitet redan varit inkopplat på. Det hela känns som en otrolig tajming. Men nu, idag, måste jag läsa igenom introduktionen ordentligt innan jag kontaktar den som är ansvarig för projektet. Tekniska beskrivningar är inte alltid så speciellt lättbegripliga.

Så, jag antar att jag har alldeles tillräkligt att göra idag ändå. Men först ska jag titta lite serier på datorn och hoppas på att det slutar regna mot kvällen.

Träning lördag: löpning och styrketräning

Idag kom jag mig slutligen iväg för att pröva på SATS i Stockholm. Jag kom mig inte iväg i god tid så jag hann bara träna en liten stund. Men det är ju bättre än ingenting alls.

Jag sprang på löpbandet i 13 min och var överlycklig över att det fanns spegel framför. Det är absolut det bästa när man springer på band. Då ser man var man håller på med och jag rättar helatiden upp hållningen. Det är inte speciellt kul att se på sig själv när man säckar ihop sig. Rak i ryggen, axlarna bakåt och en stolt hållning ser så mycket trevligare ut. Har man en god hållning så kan man också springa bättre eftersom lungorna lättare kan dra in luft då. Dessutom så måste man se sig själv i vitögat helatiden. Att se sig själv i spegeln, i ögonen och hålla kvar sin egen blick lär vara en riktigt bra övning för självkänslan. Man måste acceptera sig själv så som man är och samtidigt uppföra sig på ett sådant sätt som man själv kan acceptera. Ser jag mig själv i ögonen medan jag springer så kan jag endast springa på ett sådant sätt som jag själv kan acceptera. Inget slöspringande och ljugande för mig själv om att jag förtjänar att slappa lite just idag, själen och samvetet tittar på. Helatiden. Då mår jag bäst av att göra mitt bästa istället och gärna lite till.

Sen tränade jag lite styrketräning. Jag fick mjukstarta, igen och jag var svagare än på länge, igen. Jobbigt men så där är det bara. Men jag hoppas på att jag får mer inspiration till ordentlig träning här borta och det tror jag faktist.

Torsdag

Idag har jag inte tränat alls och jag känner mig väldigt orolig i kroppen. Men jag låssas att det är bra att jag tar det lugnt efter det långa uppehållet. Öka på i lugn takt brukar vara det svåra efter ett uppehåll och det är ju det man borde göra för att hållas igång sen.

Annars så känns det väldigt märkligt att ha börjat jobba. Nu ska jag gå dit varje dag. Jag har ju hållit mej undan det här på alla möjliga vis, under så lång tid. Sen flyttar jag plötsligt 1600 km och bara hoppar in på jobbet. Det är ju alltid kul att umgås med andra ingenjörer. Det är bra och märkligt.

Onsdag

Jodå, jag överlevde första dagen på jobbet. Det är ju alltid kul att få umgås med andra ingenjörer.

Dessutom mötte jag en bekant som var ute på löpträning när jag gick till tunnelbanan efter jobbet. Vi stirrade på varann och gick vidare. Först några steg senare fattade jag vem hon var och då var det lite sent. Sorry, jag var lite omtumlad efter min första jobbdag. Jag hoppas vi kan träffas en annan dag.

Sen var jag ute och sprang lite ikväll också. Det gick inte så riktigt bra, så jag gick ganska mycket. Men jag tröstar mig med att det iaf var bättre än att sitta inne och jag hittade tillbaka trots att batteriet tog slut på GPS:en.

Dagens träning: Löpning

Igår kväll skulle jag ta mig ut ock springa här i området. Men jag tog mig aldrig så långt. Låssades att det berodde på att jag gått så mycket på stan, även om det bara var en ursäkt för min lathet. Jag försöker också med att jag behövde vila efter den ansträngande resan.

Men idag klädde jag på mig och gick ut. Löpning är ju ett utmärkt sätt att bli mera känd med omgivningen. Jag försökte planera rutten på träningssidan funbeat.se men tog ändå med GPS:en. Jag vet hur svårt det kan vara bara i lilla vasa när jag ska springa på mindre kända vägar och gissade att jag skulle bli väldigt osäker på var jag var och hur långt jag egentligen hade sprungit. Eftersom jag inte har så stor koll på omgivningen här ännu så var GPS:en ett klokt val.

På GPS:en såg jag hela tiden hur långt jag sprungit och behövde inte ha panik över att jag inte skulle orka tillbaka. Men jag får nog se till att batterierna är laddade i den för utan den skulle jag vara väldigt lost. En karta i jackfickan skulle inte vara helt fel heller.

Imorgon börjar jag

Jodå, jag kom mig fram. I förrgår kväll faktist. Som jag skulle. Nu bor jag och mina saker i ett rum tills vidare.

Igår gjorde jag viktiga saker som att slarva på stan och lämna in anställningskontraktet. Sen fick jag en liten ångest attack och undrade om jag gjort rätt som flyttat från bästa pojken och flyttat hit och inte hem till släkt och vänner. Men då tog jag en kaffe på stan och shoppade lite på favoritbutiken där kläderna sitter som om de var gjorda för mig och jag alltid hittar det jag letar efter. Sen blev livet ljusare igen och jag tyckte det var lite orättvist ändå att jag får bo här medan Robert ska sitta där uppe. Jag älskar staden.

att bo på hotell

Det absolut bästa och egentligen den egentliga anledningen till att bo på hotell är ju utan tvekan frukosten. Där efter frasiga lakan som man slipper byta själv.

Scandic brukar ju ha en fin frukost och det har min mage försökt berätta för mig ett tag nu. Men jag försöker vila ut lite längre för att va riktigt fräsch i huvudet för vägen. Men nu går det nog inte längre, jag måste upp och kolla. Det är nog dags för dusch, frukost och vägen igen.

Ha en fin söndag allihopa!!

Sovadags i Skellefteå

Okej, jag kom mig iväg idag. Inte speciallt tidigt, men tillräkligt för att få avverkat precis halva sträckan idag. Det var inte alls planerat så jag bestämde att köra till 8-9 tiden någongång och sedan vika av för att leta hotell i någon lämplig stad. Scandic hotell Skellefteå ligger fint brevid E4:an och nu säger GPS:en att jag kört 786 km och har 785 km kvar. Festligt.

Det var ju lite tråkigt att åka från vårat hem och det såg hemskt ut med mina klädhyllor som gapade tomma och inget täcke på min sida av sängen. Men bästapojken sa egentligen inte hejdå, han sa att vi ses ju snart igen. Det är ganska fint egentligen.

Lägesrapport på projekt flyttning

Tjaa, bilen är proppfull och jag ska bara trycka i några saker till. Men det får vänta tills imorgon. Robert har hittils bara behövt hjälpa mig med att lyfta ut lådorna ur bilen en gång för att jag behövde en sak ur lådan längst in.

Men annars så käns det ganska ok. Lagom kaosaktigt. Lite kaos måste det ju vara när man ska flytta. Men för en gångs skulle så kan jag sitta i lugn och ro och dricka en öl i soffan kvällen före jag ska iväg. Packandet var klart för dagen kl. 20.00. till och med. Jag hade fruktat att det skulle bli en panikpackningskväll med tårarna brännandes bakom ögonlocken. Men det ser ju slutligen ut att gå rättså fint det här. Men vi får se sen hur många av de livsviktiga grejjerna jag glömt.

Nästan som att det snart är första dagen

Idag har jag krånglat med en masa saker som känns så onödiga att man ska behöva lägga tid på. Dagen började fint med en lugn frukost i soffan, under sköna täcket. Att ta med sig täcket i soffan en stund efter att man vaknat tycker jag är något av det mysigaste. Speciellt när det regnar lite utomhus. Där satt jag och mös över att jag jobbat min sista dag på butiken, att livet går vidare och jag snart börjar på nytt jobb i ny stad. Jag oroade mig lite över hur det ska gå och bestämde mig för att jag ska göra mitt bästa.

Samtidigt slötittade jag på en doklumentär om Edinburgh på Historychanel HD och tänkte att dit vill jag verkligen åka någon dag. Ni kanske inte visste det, men jag är otroligt intresserad av historia och speciellt Storbritannien. Det är facinerande historier.

Sen, fick jag ta i tu med min lön som först inte blivit utbetald, sen har jag fått för låg timlön och till sist så har inte alla timmar ens blivit utbetalda. Sådant här är så patetiskt. Gör man ett jobb så ska man väl självklart ha betalt för det utan knussel och ni skulle bara veta hur mycket kämpande och gnällande det har varit att ens få sin lön utbetald här. Det är ovärdigt att det ska vara på det där viset och nu pratar jag inte om jobbet på butiken utan det andra jag har haft här. Så, nu ska jag bege mig iväg för att fråga varför inte alla timmar har blivit utbetalda. Vilket nöje att använda sin fritid på det här.

Jag blir så trött och det är nog så här jag kommer att minnas Norge. Tyvärr.

Som sista dagen

Idag är jag riktigt trög. Som i långsam och seg. Jag hade ju tänkt vara hyperaktiv idag morgon och städa lite mer, så att vi skulle kunna göra annat ikväll istället och jag har fortfarande inte packat någonting alls. Jag intalar mig själv att det inte gör nått, för jag vet vad jag ska ha med mig. Men i och för sig så städade jag köket igår kväll/natt medan jag bakade lite och det är ju därför jag är så trött idag. För att jag bakade och skrubbade istället för att sova, då blir man bevisligen trött.

Hur som helst så är det sista jobbdagen på butiken idag och avfärden är ruskigt nära nu.

Så blev det en GPS också

Det hör, eller hörde, ju till att jag ska skriva om alla livsviktiga prylar jag köper här också. Till största del p.ga. den ekonomiska aspekten så har jag inte köpt inte köpt så mycket prylar den sista tiden, eftersom jag aldrig vetat om jag har jobb nästa månad eller inte. Så har det ju varit här i det Norska landet.

Men nu så. Jag har länge tyckt att en GPS är en alldeles onödig pryl. En riktig skrytgrej som många köper, bara för att ha. Rör man sig inte så mycket utanför sin hemby så tycker jag fortfarande att man klarar sig gott med vanlig karta. Vart tar världen vägen när vi inte längre ens kan navigera bilen enligt en karta? Man minns ju hur duktig man var med telefonnummer innan alla hade en mobil. Nu står man handfallen så fort batteriet dör i mobilen och jag skulle aldrig klara av att ringa Robert från en telefonkiosk, hur stor nöden än skulle vara. Minst behöver jag i så fall internet för att surfa fram nummern eller kontakta någon gemensam bekant. Men, har man inte tillgång till telefon så lär man knappast ha tillgång till internet heller. Ju. Så i samma anda, klarar man inte att ta sig fram utan gps så kanske man ska stanna hemma. Vad gör man annar när GPSen kastar in handuken mitt i utbygderna eller staden också för den delen?

Min nya lilla Garmin. En Nüvi 205 som ska ta mig fram
dit jag ska. Det blir ju spännande att se hur det ska gå.

Men nu har jag alltså helt plötsligt frångått den här principen. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig. Lite. Jag ska alltså köra ner till Stockholm från Tromsö. Inte det svåraste egentligen, det lär vara skyltat och jag har lärt mig att man komemr sig ganska långt på det och lite geografi kunskaper. Vilket jag tyvärr har väldigt lite av. Så när jag såg veckan tillbudsavis (reklamblad) från våran butik så strålade en liten GPS mot mig. Visserligen är den väldigt liten och av utgående modell. Men det får vara okej för den här gången. Jag hoppas på att den ska guida mig fram till Enskede där jag till en början ska bo hos två snälla tjejer och en snäll yngre kille. Med lite tur så gudare den mig fram genom Stockholms gator också, så att jag slipper stå så pinsamt med kartan i högsta hugg tills jag lärt mig var saker och ting finns.

Det mjölkfria hemmet

Sen så skulle jag ju starta den tidiga dagen med en god smoothie också. Bären tinades i microvågsugnen och i samma veva knäppte jag på vattenkokaren. För te, det skulle det också bli minsann. Sådana lyxprodukter tidsmässigt finns det inte plats för på vanliga mornar. Då prioriterar jag sova och springa till jobb. Men idag så.

När bären var tinade hällde jag havregryn i glaser och öppnade kylskåpet för att ta ut yoghurt och mjölk. Någon yoghurt hittade jag inte, men en culturaburk som datumet gick ut igår. Surmjölk ungefär. Men okej, det duger. Jag ska ju ändå ha i mjölk. Men näe se någon mjölk det hade vi inte. Jag har vägrat handla efter jobbet nu, eftersom jag tar bussen och Robert kör bil. Så jag tycker faktist att han ska svänga av vid butiken och köpa det vi behöver. Det känns inte riktigt rätt att jag ska missa den tidigare bussen för att stå i butikskö och sedan kånka påsarna uppför fjället. Hela förra vintern handlade jag för att jag annars inte fick någon mat i kylskåpet, men nu tycker jag att det räcker. Så, här sitter jag då med en tekopp utan mjölk i. Smoothien smakade ok med vatten istället för mjölk, men det är inte riktigt samma sak ändå.

Nu skulle ju det här inlägget mest handla om hur snopen jag blev när jag skulle njuta av att ha stigit upp tidigt en morgon och sedan upptäckte att vi inte hade någon mjölk. Men var om en kan själv välja var man vill lägga sin vikt här.


*) Och näe, jag gnäller inte av mig på bloggen. Jag berättar hur det går. Robert blir informerad om min åsikt privat.

ibland så händer det

Idag är jag faktist lite imponerad av mig själv. Hela veckan har jag försökt stiga upp lite tidigare och fixa, packa tills jag ska flytta. Men det har inte riktigt velat sig. Sådana projekt är ju lite tunga innan man fått en ordentlig start. I helgen gick jag ju igenom alla kläder, så det borde vara ganska ok. Sen packar jag ner så mycket som har rum.

Men det jobbiga har varit att sätta igång med mitt kontor. Jag hade inte riktigt koll på läget där inne. Men det var inte riktigt så illa som jag trott faktist. En del skolsaker ska jag ju ha med och andra inte. Men jag måste gå igenom för att få med rätt papper. Dessutom var det i det rummet som Joffe låg de sista dagarna med filtar, varmvattenflaskor, mediciner och extra batterier och det där har jag inte velat ta itu med ännu riktigt. Men igår kväll städade jag faktist undan och gick igenom en del material. Så idag var det mycket lättare att stiga upp och börja på. Men, när jag skulle sova hörde jag Joffe springa och gnaga på saker i vardagsrummet. Länge.

Måste ha ett hem

Jag letar bostad i Stockholm för fullt nu. Inte helt lätt när man inte känner till så mycket om hur det går till egentligen. Men jag försöker, utan att bli totalt lurad på skyhög hyra. Men mycket tid tar det att hålla ögonen öppna och så.

Söndag kväll

Jepp, den här helgen fick jag åtminstone start på packandet. Många påsar kläder mindre nu, snart. Tyckte faktist att jag var riktigt duktig i bortröjandet. 1 megapåse till juleflyet, 1 till vanlig klädinsamling och minst två att bara slänga. Som väntat gick det mycket lättare att ge bort kläder till folk som behöver dem än att bara slänga. Kämpa på med att sälja på loppis orkar jag inte heller.

Så, nu inleds sista veckan i Tromsö då. Jobbigt att flytta och komma igång med allt. Men jag är förväntansfull över att starta upp i Stockholm. Jag förstår att jag kanske uttryckte mig lite otydligt i förra inlägget. Jag ska visst flytta till Stockholm, men jag körde till Kiruna bara för att göra flyttanmälan. Man behöver inte göra det på sitt personliga skattekontor, men innanför sveriges gräns ska det göras. Så, Kiruna var närmast då och jag kan få mitt personsignum lite fortare på det där viset.

Nu ska jag sova för imorgon har jag massa saker att göra.

Bara så att ni vet så bor jag i Sverige från igår, nu just hälsar jag bara på min pojkvän här i Tromsö. Jag kom på den geniala idén att jag skulle köra iväg till närmsta skattekontor i sverige för att göra en flyttanmälan, så fort som möjligt för att få ordning på allt. Det lär ta veckor innan jag får mitt personsignum ändå. Sagt och gjort så satte jag mig i bilen och körde till Kiruna. Det kan låta lite galet men det var en fin tur och jag ångrar det inte, fast jag var lite slut efter 11h bakom ratten. Igen. Men nu har jag sett lite, väldigt lite, av Kiruna också.

Men, igår var jag alltså en tur till Kiruna. Skrev under ett papper, handlade strumpor på Lindex, åt en rullkebab och körde hem igen. Dessutom var det snöstorm i sverige. I Norge var det sommar. Otroligt vilken skillnad det kan vara på olik sida av ett stort fjäll.

Det finaste på sträckan var nog Abisko. Dit skulle jag verkligen vilja åka på semester. Roligast skulel det vara att samla träningsentusiaster och springa, vandra i fjällen lite. Trevligare terräng än här, mer snälla stigningar som ger en en möjlighet att faktist springa i fjällen.

Tråk

Kopierade den här listan av Anna på Annas kaos. Bara för att jag kan.


1. Hur gammal är du om fem år? Fem år äldre
2. Vem var den sista du träffade? Robert
3. Hur lång är du? 160 cm.
4. Vilken var den senaste film du sett? Film minns jag ju inte, men vi maratontittar True Blood vaje kväll nu.
5. Vem ringde du senast? Min syster
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Minns inte
7. Vad är dagens planer? Starta tvättamsinne och titta house alternativs titta Mannen under trappan på svt play
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Ringa. Jag har också ett behov att babbla mycket.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Gifta.
10. När såg du senast din mamma? För ca en månad sen när jag var i Finland. Men jag pratade med henne idag.
11. Vilken ögonfärg har du? Blågrön
12. När vaknade du idag? Klockan 08:15, bussen går kl.08.34.
13. Har du någon gång hittat en katt? Nääääe.
14. Vilken är din favoritplats? Hörnet i soffan känns bäst nu just.
15. Vilken plats föredrar du minst?Ute i regnet, nu just.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Jag kommer knappast att befinna mig där jag tror idag, vad jag än sulle tro.
17. Vad skrämde dig som barn? Olyckan.
18. Vem fick dig att skratta senast? Robert
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, jag har en vinylskiva med New Kids on The Block.
20. Har du stationär eller bärbar dator? En stationär bärbar.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Men linne, för att jag ska kunna stiga upp och slåss mot inbrottstjuvar om det sulle behövas. Jag har ju behandlat att det skull ekännas märkligt att göra det naken.
22. Hur många kuddar har du i sängen? Fyra, två var.
23. Hur många landskap har du bott i? två, snart tre.
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Finns det människor som aldrig har gjort det?
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Strumpor
26. Är du social? Beror väl vem jag ska socialisera med.
27. Vilken är din favoritglass? pass
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Shoppa. Det är den nakna sanningen.
29. Tycker du om kinamat? Det är gott och finns bättre.
30. Tycker du om kaffe? Jo.
31. Vad dricker du till frukost? vatten.
32. Sover du på någon särskild sida? Min sida
33. Kan du spela poker? Nä, eller jo. Kan är relativt.
34. Tycker du om att mysa? Jepp.
35. Är du en beroendemänniska? Beroende av mina rutiner.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nä
37. Vill du ha barn? Nej, tack.
38. Kan du några andra språk än svenska? Ja.
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nä, det har jag ju inte. Gud så tråkigt.
40. Föredrar du havet eller en pool? Havet eller bubbelpol.
41. Vad spenderar du helst pengar på? Mat.
42. Äger du dyra smycken? Njä.
43. Har du någon gång testat narkotika? nä. Inte direkt så att man skulle skriva det här i så fall
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Rostat bröd med medvurst. Finsk medvurst till å med.
45. Vem är den roligaste människan du känner? ...
46. Välj ett ärr på din kropp? På mitt knä, som jag fick när jag snubblade föll av bussen.
47. Vad har du för ringsignal? en dålig, obetydlig
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Kanske det
49. Flirtar du mycket? Jag förstår inte varför man skulle göra det
50. Vart togs din profilbild för din blogg? i hallen. Där jag bodde. I vasa.
51. Kan du byta olja på bilen? Ja.
52. Har du fått fortkörningsböter? Många
53. Vilken var den senaste bok du läste? Flyga Drake
54. Läser du dagstidningen? Nä
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nope
56. Dansar du i bilen? Aldrig
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? NRK 3
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Kludd
59. När var du i kyrkan senast? Bröllop, sommar.
60. Har du läst allt detta? Du har inte så mycket annat att göra idag då..

Tudelt och rastlöst

Jag har på känn att det här blir jobbiga veckor. Jag tycker att jag är färdig med Tromsö nu och vill bara flytta. Det är så jobbigt att vänta på saker och ting. Jag vill inte göra nått speciellt här heller, eftersom jag ändå ska flytta. Det är det som är på gång. Nu. Jag vill ha det avklarat och få sätta igång nu. Jag är riktigt förväntansfull över att få börja på mitt nya jobb också.

Men samtidigt är det jobbigt att lämna Robert och jag vill helt enkelt inte börja packa. Då blir det så definitivt att jag faktist ska åka. Jag ska lämna vårat hem och bo själv på ett nytt ställe. Jag är ju van vid att vi ska vara tilsammans. Alltid. Det här blir en omställning. Dessutom är Joffe borta. Själva resan och flytten underlättas av det faktum, men jag hade räknat med att jag skulle få ha honom med mig. Kaaja och Joffe goes Stockholm typ. Men nu blev det inte så och jag tar det som det är.

Men stor del av rastlösheten beror antagligen på att jag inte tränat på två veckor. Otäckt. Resa och förkylning är orsakerna. Jag brukar inte vila så länga p.ga. en sketen förkylning, men det här tyckte jag var en nasty en. Ibland när det blir mycket träning i perioder kan jag känna att det skulle vara så skönt om jag inte hade det där drivet i mig att jag ska träna. Det skulle vara så skönt att bara slappa och ha tid för precis vad som helst om kvällarna. Men sen efter någon tid av påtvingad vila så vet jag inte vad jag ska göra av mig själv. Jag måste inte träna, men jag vill det och det gör mig på bra humör.

Dessutom är det ett fint tillfälle att tänka över livet och att få hjärnan att focusera på rätt områden. Så att jag styr rätt här i livet och lever livet så som jag önskar och når de mål som intresserar mig. Jag kan ju undra över var jag varit i livet om jag inte blivit en sådan som tränar jämt.

Brrrrr

Jag var precis ut en sväng på gården. Påpyltad som vid -20 grader. Idag är det första minusgraderna här, dagstid, och jag blir lika förvånad varje år, hur kallt det kan vara. Sen vänjer man sig och vid vårkanten är det värsta sommaren när temperaturen ligger runt nollsträcket.

Men just idag känns det ganska skönt att jag ska flytta härifrån. Jag slipper mörkertiden och kan se framemot januari-februaridagar när solen skiner. Tråkigt att det inte blir någon riktig vinter i Stockholm då, men man får åtminstone lite ljus att se på eländet med.

Lördag och lite rastlös

Eftersom jag har varit förkyld så har jag inte kunnat träna sen jag kom hem. Plus att jag inte tränade under resan veckan före. Jag kan bara säga. Rastlös. Orolig och små irriterad. Nä. Mycket irriterad. Svårt att sitta stilla och jag känner för att vara riktigt elak egentligen. Men det ska man ju inte. Så jag äter istället. Eftersom jag inte är hungrig på riktigt så måste det vara någonting riktit gott. Ritkigt energirikt och ohälsosamt alltså. Usch.

Jag måste få träna.

Lördag

Jo alltså jag har inte varit så speciellt aktiv de sista dagarna. Jag är/har varit ordentligt förkyld och arbetat lite mera. Så dagarna har mest bestått av jobb, förkylning, True Blood och vila.

Men för intresseklubbens skull så kan jag berätta att jag börjar jobba i stockholm i slutet av månaden. Men jag hade inte samvete att jobba mindre på butiken så jag kommer att jobba, ta resväskan, förflytta mig och börja jobba direkt på nästa plats. Har jag inte sagt det redan så skan jag meddela att det känns fint att äntligen få börja på riktigt jobb. Som om livet äntligen börjat gå i rätt riktning. Hoppas att det blir bra och det tror jag faktist. Fast nu börjar det bli tjatigt att berätta för alla om det här och svara på samma frågor om igen. Jag orkar inte, jag vill bara komma igång med livet.

Samtidigt är det massa packning och förberedelser för miniflytten som gäller. Robert blir ju kvar här, så jag ska inte ta med mig allt. Men försöka lämna så lite saker som möjligt kvar ändå. Planen var att skata så mycket som möjligt och föra kläder till insamling. men igår kom em tjej in till butiken och berättade om juleflyet. En aktion för att flyga all möjliga förnödenheter till behövande i Tallin och Moldovia. Jag bestämde mig för att jag ska skicka så mycket som möjligt av mina kläder dit. Jag ska bara ta med mig det nödvändigaste och har undrat över hur jag ska lyckas göra mig av med massa kläder. Det är inget fel på dem, jag har väl bara tröttnat på dem. Känns fel att kasta, men kan jag ge till nån som vill ha dem så kan jag lätt ge bort lite mer.