Bryssel i bilder

När jag åkte till Bryssel hade jag bestämt mig för att ta tåget in till centrum eller Brussels centraal som det heter på flamländska. Kul språk det där. Skulle va status att få säga att man kan prata flamländska också.

Hursom. Jag tog tåget och gick till hotellet fast jag inte var riktigt säker på hur långt det skulle vara och vart jag skulle. Just det, gatunamnen också på flamländska eller franska. Men jag hittade fram och snubblade över St. Michaels cathedral på vägen.

Det var en riktigt fin och lugn stad där folk var trevliga och down to earth. Fast tåget från flygplatsen fick mig lite fundersam. Det var väldigt gammaldags och det fanns bara 2klass vagnar fast det gick bra att köpa 1klass biljett. Detta hängde med mig ett tag, jag får obehag av principen. Fast, sist och slutligen var det inget fel alls på 2klass. Det var rent och ordnat. Först på hemresan såg jag de ordentliga tågen som var ritkigt lyxiga. Detta kanske bara var en incident, vad vet jag.

Jag hade inte behövt oroa mig för att hitta fram. Staden är inte så stor. Det blev ingen lång promenad och hotellet visade sig ligga ca 5 min från konferensen. Praktiskt.

Som sista dagen

Idag tar jag och Jens flyget till Stockholm. Hem. Jag undrar om mitt hus står kvar. Oredan jag lämnade efter mig ligger säkert kvar och väntar. Det blir ju så när man går på jätte rolig fest dagen innan man ska åka och man har inte packat innan man går på festen. Men jag tog ju mig till Finland, även om det var med nöd och näppe.

Nu är jag på universitetet och fixar lite inlämningsarbete. Hoppas jag hinner en kort sväng på stan. Sen bär det iväg. Jag hoppas mest på att jag ska få med mig hela min väska. Max 20 kg packning tycker jag är lite klent faktiskt.

När det en gång börjar gå snett så..

Jag kom precis tillbaka till Stockholm och har jobbat i Finland idag. På hemvägen konstaterade jag ganska snabbt att det här var en sådan resa när inget fungerar. Det måste bara genomlevas. Jag hade försökt vara taktisk och boka ett tidigare plan den här gången så att jag skulle hinna jobba lite hemma också. Men det var ett misstag, det är bara turister och pensionärer som har möjlighet att ta tidigare plan. Jag säger som så, jag reser faktiskt hellre med bistra eller halvstressade kontorssnubbar än vilsekomna turister som inte riktigt vet vad deras mål är och vad de ska göra med sig själva.

När jag kom till flygplatsen var det kaos, sen fanns inte de varor jag skulle köpa i tax-freen (världens undergång, jag vet), jag fick trängas med turisterna i väntan på planet. Vi fick turen att bli transporterade med buss till flyget och vi fick vänta i bussen ihop packade som i rusningstrafik på tunnelbanan i minst 15 min. Sen kunde inte flyget lyfta eftersom vi var sena och vi fick stå i flygplanskö. I planet fick jag äran att sitta framför ett koolt-killgäng som hela vägen, högljutt diskuterade fyllan de hade haft på resan. Jag vill inte veta och jag tycker inte att ni är lika koola som ni tycker att ni är. Nej, det hjälper inte ens att ni har Ralph Lauren skjortor. Sen missade jag första arlanda express och när nästa skulle åka så gick det inte. Vi fick vänta på spårsevice som behövdes i solna. Jag övervägde döden.

Jo förresten, nån hade haft nån slags vätska i sin väska också för min tigerkappa var blöt när jag tog den ur "the overhead comartments". Jag blundar och låssas att det var vatten samtidigt som ni tycker så synd om mig.

På tal om saker man kan ångra

Jag kanske börjar vara på bättringsvägen trots allt. Fast jag nyser det värsta jag gjort. Någonsin. Men nu börjar jag scanna efter syndabock här och är ute efter hämd. Vem kan beskyllas för att jag blev sjuk? Jag själv så klart, man har alltid ansvar för sig själv och allt det där. Men utöver det då? Vem kan anklagas?

Jag och Jens har konfererat lite om det här och kom fram till att tjejen på flygplatsen kvalar in på förstaplatsen. Vi letade efter mat på Helsingfors flygplats och det var inte lätt om man ville ha riktig mat. Till sist hittade vi ett ställe där man kunde få en sallad. Så vi beställde varsin och jag noterade att tjejen som portionerade upp maten var äckligt förkyld. Här borde jag ha vänt på klacken. Men jag var för hungrig och visste att det inte fanns så många alternativ.

Men förklara för mig. Hur i all världen kan man få jobba med portionera upp mat åt folk om man är förkyld!!?? Jag borde kräva att restaurangen betalar skadestånd för missade arbetsdagar. Minst. Dessutom vill jag skälla ut Helsingfors flygplats får att de har så ussligt med matställen.

Spännde jobbgrejjer

Vet ni, jag ska på en till smart grid konferens. I Berlin den här gången. Riktigt snart. Jag har inte tid, men konferensen är för lärorik och intressant för att jag ska låta bli. Jag hoppar, jublar och klappar händerna som ett barn. Igen.

Jag har bestämt mig för att stanna i Berlin över helgen också. För på jobbresor hinner man inte se nått av en stad än hotellet och kontoret/konferenslokalen. Insidan av taxin då. Måste passa på, enligt wikipedia är Berlin den mest besökta staden i EU. Så, kom med tips nu! Vad ska jag titta på där?

Det kommer mera

Under roadtrippen roade jag mig med att fotografera. mest renar, de var underhållande. Underhållande eftersom jag vant mig vid dem under alla mina resor upp och ner så jag har blivit ganska duktigt på att upptäcka dem. Men man ska verkligen vara på sin vakt, de springer hur som helst på vägen och är väldigt oberäkneliga. Även om det kan se ut som om de flyr ner i diket hindrar inte det dem från att plötsligt springa upp på vägen igen. Eftersom de är i stort sett tama så uppför de sig inte riktigt så som man kanske kunde tro. Dessutom stannar väl de flesta turister, och jag, för att fotografera och helst klappa dem. Undrar hur många som försöker mata dem...? Vad äter en ren egentligen? Undrar om man kan mata dem med godis?

Hur som, ikväll lyckas jag inte lirka bilderna ur telefånen. Det krävs tydligen en extra mini-mini usb sladd för det.

Dominicanska Republiken del 1

Jag måste börja med att berätta om det tråkigaste på hela resan. Det var att jag blev sjuk. Jag har inte varit sjuk på många herrans år, men å andra sidan har jag inte haft riktig semester på många herrans år heller. Visst har jag varit ledig, men ledig har alltid betytt att jag borde/måste studera istället och jag har aldrig riktigt fått slappna av. Den här gången var jag totalt ledig och hade skrivit undan tent innan resan och dessutom fått 2 st omöjliga kurser godkännda. Naturligtvis blev jag förkyld så fort jag slappnade av totalt.

Jag gjorde mitt absolut bästa för att vara med ändå och det betyder att jag gick omkring i shorts + knähöga stickade strumpor och långärmad varmtröja medan de andra badade i havet. Tack vare den utstyrseln var det bara två dagar som jag var riktigt sjuk.

En av dagarna som jag var sjuk var vi ut på catamaran tur. Tyvärr fick vi dåligt väder och jag frös ihälj mig medan de andra drack rom och cola. Efteråt spontanåkte de andra till en Scandinavisk bar i Sosua som någon läst om i Lonley Planet. Jag var väldigt sur på världen då just eftersom jag fick resignera och åka med lastbilen hem till hotellet istället. Jag som bara älskar spontanäventyr och allmänt onödigt gris supande.

Nåja, Scandinavian Bar and Grill som drivs av Norrmannen Tom visade sig vara ett bra ställe och Tom var en hyvens kille, så de andra bokade in grillfest hos Tom sista fredagen på semestern.

Hos Tom, dit jag alltså inte kunde åka med den dagen, serverades det underbara pina coladas med färskt, krossat ananaskött direkt ur en annanas. Jag borde ha druckit flera bara jag inte blivit så full av all den där spriten. Den här bilden är från fredagen istället när jag också kunde vara med och röjja.