Japp, japp...

Så var den julen förbi. Lika fort som vanligt gick det, vilket inte var någon överraskning direkt. Massa pengar spenderade på mat, kläder och klappar. I vanlig orning. Man får ju hoppas att det varit till lite glädje åtminstone.

Lite annorlunda än jag är van vid blev det ju det här året ändå. Jag har blivit körd runt till bästa pojkens vänner och släktingar hela julhelgen. Tungt i längden med alla nya ansikten och namn. Men roligt och... intressant att träffa dem, att få se varifrån han kommer egentligen. Men skönt var det att komma hem till sin egen lilla svinstia igår kväll och att få sova i sin egen säng.

Alldeles mätt är jag också efter all julmaten. Idag har jag jobbat halvsovande och ikväll bli det mera ätande. Undrar om man kommer att hinna med någon alldeles vanlig dag innan det nya året.

Vänta, vänta..

Fortfarande ingen Robert.

Dumma sas och dumma väder.

Åååååå

Dessutom är den bästa pojkens flyg massor försenat. Han kommer nog inte att komma förren imorgon bitti. Tråkigt. Jag som redan väntat och väntat.

Men, den som väntar på något gott..

Soja nuggets

Här om veckans kikade jag ner i matvarubutikens frysdisk och skulle köpa chicken nuggets och fiskpinnar. Gott och enkelt. Men det blev inte så enkelt, jag fick hälsoångest. Det hela slutade med att jag gick hem med panerad lax och sesam nuggets gjorda på sojaprotein istället. Laxen är ju ganska klar och inte så mycket att orda om. Men sesam nuggetsarna då?

Jo, dom låg i min frys och jag gick nyfiket runt dem. Jag öppnade frysen emellanåt och tittade på lådan. Ville ju smaka men var samtidigt lite osäker på om de skulle motsvara mina förväntningar. Vilken besvikelse det skulle bli om de inte gjorde det. Till sist kom jag till skott och stekte dem, blandade bulkgarisk yoghurt med citronpeppar och kokade Farbror Ben's ris. Spännande.

Dom var ju riktigt goda ju. Rekomenderar verkligen. Gott och enkelt var det.

Min åsikt i frågan.

Jag har ju alltid sagt just det här. <-Klicka!

Många i min omgivning hävdar att de är så jämnställda och jo visst, kvinnor är lika mycket värda. Men du måste lyssna, får jag ofta höra, kvinnor och män är olika. Kvinnor vill ta hand om och tycker om att laga mat, städa, etc. Kvinnor kan inte svetsa eller använda motorsågen, dom orkar inte för de är för svaga och dessutom måste de aktas eftersom de är så ömtåliga (kvinnor alltså). Dessutom är kvinnor inte intresserade av sådana saker. Inte av snabba bilar heller för den delen, eller någon annan teknik. Verktyg kan inte tillverkas i rosa heller, eftersom ingen skulle köpa dem. Jasså? Men alla andra färger går bra? Why?

Knappast. Knappast är små flickor någonting alls av det. Man blir som man förväntas vara. Alla barn vill göra sina föräldrar nöjda. Du som säger emot eller påstår att du är för jämnställdhet. Just du, har du någonsin, eller skulle du kunna tänka dig att, köpa en docka eller en teservis som julklapp till en liten pojke? Skulle inte tro det. Åtminstone inte lika lätt som man köper en bil til en flicka. Prova gå in på leksaksavdelningen i vilket varuhus som helst. Vilket kön är det som fostras till att vara söta, ta hand om och inte tänka så mycket själv? De rosa legohusen består oftast av två legobitar, inte så mycket logiskt tänkande som utvecklas där. Medan riddarslotten och racerbilarna består av tusen bitar och avancerade ritningar och beskrivningar. Tekniken går framåt.

Jag själv är inte bättre. Nej jag köper inga dockor till mina systersöner. Men jag tror faktist inte att jag skulle köpa dockor till en flicka heller. Tekniklegot är ju så mycket roligare. Dessvärre är jag en riktig kvinnohatare, faktist lite så att det vill tippa över lite ibland. Men jag tror att det beror på att alla dessa sockersöta kvinnor som gör det de förväntas göra och sedan klagar över att det inte är jämställt. Dessutom förväntar de sig att mannen ska öppna dörren för dem och fixa bilen, bete sig enligt den traditionella mannsrollen helt enkelt. Så länge man gör så och dessutom gör det framför sina barn och fostrar dem att tro att det är så det ska vara. Så länge det är så kommer ingenting att ändra. Jämnställdeheten måste nog vara på alla plan. Det funkar inte att kräva det bara vid de tillfällen det passar sig och när det känns bekvämt.


Världen är så full av förutfattade meningar. Visst, visst finns det kvinnor som är på det där viset. Naturligtvis. Men långt ifrån alla och det finns det män som är också. Antagligen många män som skulle vilja vara men inte vågar, någon kunde ju tro att dom är gay då och det skulle ju vara det värsta.


Världen skulle må så mycket bättre om alla fick vara så som dom vill vara. Om vi bara kunde ha ett öppet sinne och fråga istället för att anta så mycket.



Sen måste jag bara få tillägga ett citat jag snubblade över för en tid sedan..

"The myth that women should not lift heavy is advanced only by women who fear effort and men who fear women." Eric Midkiff

Mycke å göra

Förra veckan var lite hektisk och det är ju inte bättre den här veckan. Jag försöker att dra ner på arbetsbördan något, jag är ju inte mer än människa jag heller. Men samtidigt kommer jag på mig själv med att fundera på hur jag ändå ska få allt gjort, fast jag tar det mera lugnt. Så jag får påminna mig själv, minska på arbetsbördan var det ju och inte göra samma saker på kortare tid. Märkligt är det hur man fungerar.



Jo, när jag läser på tent och absolut inte kan koncentrera mig. Då brukar jag tända några ljus. Det är för att lura mig själv att tro att jag har det mysigt och inte alls jobbigt. Alla sätt är bra utom de dåliga. Det fungerar för mig.

Söndag

Sitter på jobbet igen och försöker trassla mig ur Visual Basic koden jag trasslat in mig i. Jag börjar nästan bli nöjd med mitt program och den första versionen är i full användning.

Nu försöker jag göra programmet bättre och stabilare. Hittils har det inte varit stora problem med det. Men, tidigare har jag ju kunnat fixa vart efter. Men snart slutar jag jobba här och då vet jag inte vem som ska fixa. Så, bäst det fungerar mest helatiden då.

Så, då får man sitta här och koda på söndagen då.

Snääälla svara på frågorna...

Jo, som ni vet så har ju alla en demon runtomkring sig och i Filmen har den formen av ett djur. Vilken typ av djur man har speglar vem man är som person.

Så, på Filmens hemsida kan man få reda på vilket djur man skulle vara, vilken slags demon man har (Wooow, vaa häftigt!).

Min demon heter Sereno. Men demonen är inte riktigt klar ännu, ni som helst känner mig lite grann måste godkänna den först. Ni klickar på bilden och får svara på några små frågor och det är för att vara säker på att jag fått rätt demon. Så snälla, svara på frågorna. Ni vill ju inte att jag ska gå omkring med fel demon heller.

Det borde inte ta länge och jag kommer inte att kunna se vem som svarat vad.

Fredag

• Jaaa!! Igår natt om en vecka är Robert här.
• Min viktminsking har tydligen inte bara gjort att hela min garderob plötsligt blev för stor (kläderna i den alltså), den gjorde mig tunnhårig också. Jag som förbannat mitt hår och undrat vad jag gjort som kunnat slita så pass på håret. Idag var jag till frisören och hon informerade mig genast jag satte mig ner att det antagligen beror på viktminskningen. Min kropp blev visst lite chockad och glömde hålla fast håret. Som vanligt har allt sin logiska förklaring och jag kan bara sätta mig ner och koncentrera mig på att växa ut nytt hår.
• Ikväll ska jag titta Guldkompassen med mina systersöner. Jag kan knappt vänta. Ända sen jag tittade jullovsmorgon som liten och Narnia, med Aslan och gänget visades, har jag varit såld på sådana historier. När narnia kom som film var jag lycklig och nu guldkomapssen. Räknar minuterna. Narnia såg jag också med min 12 åriga systerson och han var lika entusiastisk. Han har nog ärvt dom bra generna från vårat släkte, alternativt spenderat tillräkligt med tid med sin moster.
• Imorgon ska jag jobba.
• Jag tänker inte skriva fler tenter i år.
  

Dags igen

Jo, nu är det panikläsning och jag hoppas på god tur med kvällens tent. En tent igår, en idag och en hemuppgift som måste in imorgon förmiddag, annars får jag inte skriva tenten nästa vecka. Hoppas på god tur igen. Jag lär inte få sova i natt men det gör inget, jag kan sova en annan gång och det lär jag ju göra.

Hmm.. Måste hinna köpa julklappar också. Men jag tänker inte skicka julkort i år. Så nu vet ni det alla. Ni slipper skicka julkort till mig. Jag önskar er en god jul och tycker mycket om er allihopa, fast ni inte får julkort av mig.

Tentläsnings rutinen är igång

Kokade kaffe, satt ner och läste några minuter, köpte kex på siwa, drack kaffe medan läsning pågick, åt fler kex än jag skulle men faktist inte hela lådan den här gången, läste lite till, funderade över att jag borde köpa ny lampa den är sönder, vattnade blommorna och råkade spilla på böckerna, torkade bort vattnet, läste, avslutade min prenumeration på iForm, läste 20 sec, beställde tid till optikern, läste 30 sec till, kollade kalendern, satte mig vid bordet igen och drack mera kaffe, beklagar mig på bloggen. Snart är det nog dags att dricka vatten också.

..om man skulle prova med att läsa lite nu då.

Jaaaa

Nu har jag lyckats stämpla in kl.06.15 två dar i rad. Jag som brukar ramla in vid eftermiddan. Fuckin' amazing.

Men nu är det bara så att jag har mängder av skolarbete och jag vet inte hur jag ska hinna med. Så, bäst att lägga in en växel till och börja stiga upp tidigt också. Då har man hela dagen på sig att läsa sen. Det är ändå inte tillräkligt med tid. Men jag har bestämt mig för att lyckas och ska det att bli så.

Igår var jag alldeles slut efter helgens bravader men jag steg upp och försökte. Det hela slutade i en eftermiddags-lur och sen var jag så stressad att jag inte kunde koncentrera mig. Men jag försökte och idag försöker jag på nytt. Det känns redan bättre.

Regn, regn, regn.

Jag hatar när det regnar. Man blir ju blöt då.

sån tur man kan ha i livet

Julfesten igår var verkligen lyckad. Det finns ju inget bättre än härliga vänner som kan ha roligt. Jag hade ju tänkt ta det lite lugnare. Men näe. Åtminstone hade jag roligt och träffade mycket bekant folk som jag inte sett på länge och det var lika kul att se dem alla.

Jag är en lyckligt lottad flicka som har fina vänner och en underbar pojke.

Så gick det

Nä, kom ju mig ändå inte i säng för kl.23.30, talade i telefon och läste sen till 01.15. Lyckat.

Därför kom jag mig ju inte upp så tidigt som jag tänkt idag. Man måste ju få sova sina behövda timmar, fast det är helg. Så jag får lov att jobba till kvällen nu då. Men det ät ganska trivsamt att sitta här idag faktist.

Sen ikväll är det DiFFens julfest. Kan bli kul det. Nu just ser jag åtminstone fram emot att få god mat.

Wild one

Så var det klart diskat. Klockan är 22.44 och det är sovadags.

Fredags rapport

I onsdas var det fest för att fira självständigheten. Jo, själva självständighetsdagen var igår. Men man måste ju fira dagen innan för att kunna ligga på soffan igår, på den lediga dagen. Det gick fint att titta på när presidenten tog i hand, på sin egen fest, medan jag vilade ruset av mig. Igår var det en sådan dag när jag låg på soffan bland fina vänner och gjorde ingenting alls. Sånt är det bland bästa tycker jag. Dessutom fanns en stor TV, en skön soffa och en gourmet kock i köket.

Well, självständighets balen jag själv deltog i var riktigt lyckad. Jag uppskattar verkligen att det finns folk som bjuder till och ordnar. Allt var dessutom väl igenomtänkt och bra ordnat. Bra gjort!

Idag är jag på jobbet och kodar. Magen och huvudet är inte riktigt återställda ännu. Men det tar sig. Åtminstone dyker det upp mer fungerande kod i rutan och det är ju det viktiga ändå.

Why?

• Varför hittar man allltid massa saker att köpa just när man inte har råd? Jag har letat bl.a. skor hela hösten och inte hittat det jag vill ha. Nu när jag inte har pengar till det, ja då hittar jag hur många som helst. Vad är detta?
• Varför är det så få timmar på dygnet? Nu när jag fått en del gjort och har ångan uppe till mycket ännu. Då är det helt plötsligt kväll och inte meningen att jag ska göra så mycket mer. Vem fan har bestämt att man måste sova också?
  

Hur gick det här till?

Jag antar att jag inte är den enda tjej som många gånger om svurit på att absolut inte bli som sin mamma. Igen vill jag påpeka att min mamma är underbar och världens snällaste. Men som alla mammor lyckas hon ju emellanåt trycka precis på sin dotters irritations knappar.

Det finns ju tillfällen under uppväxten då man sett på sin mamma och tänkt att precis det där ska jag aldrig göra eller tycka. Det skulle vara det värsta. En del saker hon gör kan te sig väldigt irriterande och löjliga. Då har tanken kommit, aldrig bli sådan. Jag antar att min mamma tänkt så själv om sin mamma också.

Men ändå sitter jag nu vid vissa tillfällen där och tänker, men precis så skulle jag ju aldrig göra!? Alldeles paff blir jag ibland när jag noterat att jag gjort, eller tyckt, uttryckt mig precis så som mamma. Även om jag faktist svurit på att aldrig göra själv. Lika pinsamt varje gång.

Just precis kom jag på mig själv med att vara arg och irriterad över att gröten var för varm. Vet inte hur många gånger jag skrattat ut min mamma för det. Det var ju ändå hon själv som värmt upp den och man vill ju inte äta kall gröt heller... Jo, nu vill jag tydligen göra det.

Min vapendragare

Joffe

Good friday

Jag brukar fundera över vad det egentligen är som gör att vissa dagar är bättre, eller sämre, än andra. Antagligen eftersom jag helst skulle vilja att alla dagar var bra. Är det så att man faktist har mer tur, eller otur, vissa dagar? Eller, beror det endast på den egna inställningen? Jag brukar inte komma fram till något egentligt svar på de där frågorna.

Men, hur som helst. Igår var en av dom bättre dagarna. En sådan dag som startade lite buttrert men bara blir bättre mot slutet. Från början var jag lite trött och helt ointresserad av att få någonting gjort. Med den attityden går det ju inte så bra på arbetet. Dessutom misslyckades jag med att hitta min professor på skolan, som varje dag den här veckan och det börjar irritera mig nu.

Men sen. Sen åkte jag på snabbvisit via mitt hem. Där hittade jag en, från båda hållen faktist, lite konformad och knölig sak utanför min dörr. Jag kollade förvirrat två gånger och när det det fortfarande stod mitt namn på paketet tog jag det med mig in och öppnade. Jag är helt säker på att solen började lysa lite starkare just då. Tänk att den bästa pojken hade skickat blommor till mig. Det var verkligen det sötaste.

Efter att ha beundrat blommorna en stund var det tillbaka till jobbet för några timmar som gällde. Sen bestämde jag mig för att skippa dagens träning och äta pizza och se film istället. Utmärkt val.

När jag kom in genom dörren hemma med pizzan i handen tackade jag min karma att jag dammugit och städat lite dagen före. Det doftade underbart hemma och jag kunde bänka mig i soffan och titta på senaste avsnittet av heroes.

Kom igen då

Jo, visdoms tänderna fick mig på fall. Men jag tar ny sats.

Idag har jag ringt runt till diverse ställen där jag borde ha rätt att få hjälp. Men nejj, ingen hjälp finns att få innan jag tänker packa mina väskor och flytta. Vårdarna borde inte bara få högre lön, utan mycket mer resurser också. Då kanske man kunde ha en chans att få gå till dem också. Undrar var man skulle ta den resursen ifrån då?

Så nu undrar jag om man ska ta den hjälp som hjälper mig bara ett litet steg på vägen eller om man ska öppna sin feta studerande plåmbok och göra det privat.

Träningen ligger ju lite i vila nu då men jag fösöker ta ny sats med den också. Undrar hur mycket man kan träna när man går på pennicillin? Jag kan ju alltid prova, så vet jag sen.

Undrar om man skulle sätta fart med skoluppgiften nu så man hinner lämna in den och tala med professorn innan han går hem för dagen. Tror jag provar på det.

Liten tuva...

Det minsta orosmolnet visade sig vara det värsta.
Väntar på att tandläkarens jourmottagning ska öppna imorgon.
Tråkigt och smärtfull upplevelse det här. Vill barab ha piller med mera kraft i.

Dessutom

Jag glömde ju det viktiga...

Fick en kurs till godkänd igår. Ett snäpp närmare igen.

Inget lysande vitsord, men det får duga den här gången.

Ok, hittils

Hittils har det gått fint åtminstone. Jag stämplade in at O-sevenhundred and fourteen hours. Nästan bättre än jag vågat hoppas på det.

Det känns alltid lika fint när jag kommer mig upp tidigt på helgen. När jag gick iväg till garaget imorse syntes inte en själ och staden var sällsynt tyst. Kändes som om jag var ensam i världen, samtidigt som jag kunde gotta mig åt att jag var på gång medan alla andra fortfarande sov.

Hoppas på att dagen fortsätter på samma flitiga sätt. Med lite tur och skötsamhet från min sida kan jag titta på senaste avsnittet av Heroes ikväll. Man kan ju inte ligga efter i en sådan viktig serie.

Enda orosmolnet på min himmel nu just är visdomstanden som bökat och gnällt om uppmärksamhet de senaste dagarna. Jag har varken lust eller tid att fixa någon sådan nu. Betoning på lust i det här tandläkarskräcksfallet. Jag knaprade några små oskyldigtvita ketorin piller och låssas som ingenting.

En fredag

Okay, fredag igen då. Jag som precis kommit igång med veckan. Men jag har massa planer till helgen och jag misstänker skarpt att det inte kommer lyckas.

Men två..tre saker måste hinnas med. Jag ska jobba. Dags att ta tag i programmerings projektet igen och det funkar bäst om jag får sitta där ensam, i lugn och ro. Så jag ska försöka få in några timmars jobb per dag. Sen har jag en skoluppgift som egentligen skulle in idag. Det har jag inte lyckats med. Så den ska slipas perfekt under helgen. Sist, men verkligen inte minst, ska det tränas. Massor. Träningen har legat på hyllan lite de senaste veckorna och det ska det bli ändring på.

Dessutom så måste jag städa. Måste och måste egentligen. Det är ju bara jag själv som lider av det och ingen klagar det minsta, förutom jag själv. Näe, men det har nått gränsen. Jag klarar inte av att vara där längre, utan söker mig till skolan eller jobbet istället. När jag väl kommer hem blir jag alldeles orkeslös av att se elendet och gömmer mig bakom dataskärmen. Igår åt jag faktist frukost i sängen istället för soffan. (Köksbordet kan man ju glömma.) Så pass är det. Hade jag bara haft lite mindre skam i kroppen hade jag bjudit på en bild av elendet.

Ja så där var det då. Ingen aning om vilket av ovanstående jag ska skippa för att få in vila, ro och avslapning. Men det löser sig. Vila, ro och avslappning förresten. Det behöver väl inte beyda ligga livlös på soffan och zappa mellan kanalerna? Jag har hört att en lugn promenad skulle kunna göra samma nytta. Ligga på soffan blir man ju egentligen bara slö och degig av, en dålig ovana.

Risken är att jag blir trött på elendet och sover mig igenom helgen. Sånt har ju hänt förr. Men låt oss hålla tummarna för att jag inte kör på den varianten den här gången!

skadad

I fredas (snart en vecka sen alltså, tiden går, tiden går) var jag på middag med mina jobbarkompisar. Kul hade vi. Sen efter att vi ätit for vi iväg på bowling.

Bowling låter ju ofarligt men det är inte det. Jag blev skadad. Dagen direkt efter var jag aningens trött och kände inte efter så mycket men på söndagen hade jag en märklig smärta bak på vänster lår och i tummen. Precis, tummen alla ställen.

Jag skrattade lite åt mig själv, där är man tränings-freaken själv. Jag styrketränar flera dar i veckan, springer lika mycket, om inte mer, går på diverse träningstimmar helt utan skador i alla dessa år. Men sen bowlar man en timme och går genast sönder.

Så i söndas var jag stursk och skrattade åt min vekhet. Men nu, snart en vecka efteråt är det inte lika rosamt längre. Jag har fortfarande ont i låret, värre är det. Jo tack, tummen har återhämtat sig. Men i natt vaknade jag flera gånger av otrolig smärta så fort jag försökte röra mig. Muskelinflamation har jag tydligen dragit på mig.

Men, det är ju ganska lustigt ändå...

...

Mycket på gång nu faktist. Jobbet rullar på och tenterna kommer och går.

Imorgon är det tent och det skulle passa fint att klara den. Men vi får se. Läsa, läsa är det som hjälper. Dynamisk fältteori. Spänningar, magnetfält och massa vektorer är dagens, veckans ord.

Men jag har vissa koncentrations problem. Jag vill inte vara här. Tiden fram tills jul känns bara som en transportsträcka, även om jag verkligen har massor att göra. Men sen, sen ska jag flytta till den bästa pojken.

Tänka sig det, jag tänker packa ner Joffe och flytta till Norge. Det blir utmärkt.

Målet åter ställt.

Idag anmälde jag mig till Stockholm marathon 2008. Nu känner jag genast mycket mer motivation för att springa. Jo, det gäller att sätta upp rimliga mål för sig själv.

Lustigt. För ett år sedan hade marathon (42 km för den som inte visste det) absolut inte varit rimligt. Även om det varit en hemlig dröm. Men nu är det plötsligt rimligt och jag ser faktist framemot det.

Livet bjussar på så många överraskningar.

Ironiskt

Tittade precis på MTV - Cribbs, ett av mina favoritprogram. Jag gillar hus och drömmer mig bort, "ett sånt hus ska jag ha, sen när jag blir rik och berömd". Så underbart det skulle vara om man kunde ha precis vad som helst. Inreda precis, exact så som man vill ha det. Utan att kolla prislappen. Hrrmm. Får satsa på att göra annat än sälja elmotorer i vasa då kanske. Men ändå.

Nåja, idag visades det perfekta huset. I mina ögon. Tittar cribbs ofta och för det mesta är husen "helt ok" och "fina". Men nu talar vi näst intill perfekt. Där fanns allt. Allt. Ett litet slott ungefär. Perfekt då.

De som bodde där hade en enorm svit med grymt stora garderober och badrum. Minst varsitt av allt. Frun i huset påpekade noggrannt att det var "hemligheten till ett långt och lyckligt äktenskap", att hålla sig på varsin sida. Separated som hon uttryckte det. Hrrmm jaaha-a tänkte jag. Känndes ju som ett märkligt tips. Varför bo tillsammans om man mest tänker på att hålla sig "separated"? Men så blir ju en del när de gifter sig, tydligen. Var och en på sitt sätt. Sååå...tänkte inte mer på det.

Det små jobbiga var ju att jag inte hade en aning om vem ägarna var. Är så dålig på sånt. Jag kan ju inte skriva om ett hus på bloggen och inte veta vilket det faktist var. Åtminstone vem som bor där. ..eller bodde.

Jag surfade in på närmaste mtv webbsida och fann den manliga ägaren av huset, Russell Simmons (episode 901 av cribbs). Vem är han då och vem är hans vackra fru, tänkte jag vidare. Nu användes närmaste google sida och jag hittar detta.

Aaaah, dom hade tydligen skillt sig. Så mycket för skillda toaletter/badrums-tipset. Kan tro det.

tillbaka

Japp, så var man hemma igen då. Dags för vardag. Men det var skönt att vara hemifrån ett tag och jag känner mig lite lugnare. Fast skolarbete och jobb kikar på mig bakom hörnet.

Joffe var åtminstone glad för att jag kom hem. Han har knappt vikt från min sida sen igår kväll och tar sig oftast framåt genom att göra glädjeskutt. Sött.

Förresten, när jag flög längs med norge igår gjorde jag en lustig upptäckt. Satt och granskade molnen och tänkte på hur fina och oslyldiga de ser ut uppifrån. Naturligtvis gick tankarna vidre till hur molnen får sin form, hur systemen hänger ihop och allt det där. Började analysera strukturen och orsaken till den. Plötsligt upptäckte jag ett molnområde såg skarpt ut och undrade vad som kunde få det att se så annorlunda ut. Hmm.. det var ju inget moln utan en fjälltopp. Underbart. Jag gillar ju berg och fjäll å vad det nu heter egentligen. Jag vill klättra upp dit och vinka till flygplanen.

Utmärkt

Moohaha.. Dagens horoskop, enligt facebook. Låter fint, stryk mig medhårs bara.

A lover or child becomes a focal point in your life. Today, you are faced with endless possibilities for new beginnings. This may be the chance you have been waiting for to uproot yourself and start over. You are the center of attention and that is exactly where you want to be.

Men sen

Nu då? Jo, nu är det, det bästa. Jag är i Norska fjällen, sitter i soffan hemma hos den bästa pojken. Han jobbar så jag får underhålla mig själv på dagarna. Det går fint. Efter de sista veckornas stress så har jag inget emot att ta det illa lugna. Jag sover ut på på mogonen, äter en lugn frukost, läser lite, surfar och tar mig ut på en löptur. Det kan inte bli bättre.

Det är vackert här och utmärkt att springa. Höga fjäll åt alla håll, vi befinner oss på en ö. Så vattnet tar emot när jag springer vilse, vilket jag gjorde i måndas. Hamnade vid flygplatsen, på andra sidan ön. Inte så muntert att få springa upp för igen när man var lagom trött och trodde man var framme. Det går väldigt mycket uppåt här, jämfört med plattlandet hemma. Men det är utmärt, mina muskler jämrar sig och jag är nöjd. Äntligen kan jag springa så att jag faktist blir trött. Utmärk är ordet.

Men det var ganska kul att springa vilse egentligen. Jag fick tala med flera personer medan jag frågade mig fram. Kul att fråga sig fram när man inte vet vart man ska, egentligen. Men, leendet upp till örona och jag kom mig hem tillslut. Jag har fortfarande ingen som helst aning om var jag rört mig, fast jag granskat googlemap flera gånger om. Möjligen klarnar det, eller så förblir det ett olöst mysterium.

Ett annat olöst mysterium är ju hur jag hamnade här egentligen. Rent tekniskt vet ja ju att jag beställde biljetter och lyckades komma i tid till planet. Men vad som fick mig att så lätt och tveklöst bestämma mig. Jag bestämde mig för att jag vill vara hos en person, som ändå är rättså främmande, som jag inte har en chans att lära känna på det vanliga gå-på-date viset. Men jag tvekar inte utan bara vill. Ödets nycker antagligen. En av dom bättre nyckerna nu då. Fortfarande lika lustigt hur livet kan svänga sig. Åter en överraskning och det blev inte som jag tänkt mig. Det blev bättre.

Jepp

De senaste två veckorna har varit stressiga. Tenter, inlämningsuppgifter, jobb och allt det där jag sysselsätter mig med. Jag har skyndat omkring och mest tänkt på att lyckas hålla huvudet ovanför ytan, hålla ut tills det blåst över. Det går men sen finns det inte plats för mer. Mitt hem blir till en enda röra och tiden som finns till vänner och familj begränsas till kortast möjliga telefonsamtal. Just då finns bara två saker, klara tenterna och lyckas hålla huvudet uppe. Tenterna väntar inte och jag har ju lärt mig den hårda vägen att jag måste se till mig själv. Resten kan fixas sen. Det måste det.

Men det blåser över. Då finns det plats att andas en stund, innan det är dags att gripa tag igen. Det blir ju lätt så. Jag lämnar kvar i det håglösa mellanstadiet. När pressen släppt mig, för den här gången, sitter jag där och får inget gjort.

Men ändå, en stund måste jag få flyta. Samla ihop mig själv och tänka efter lite, låta tanken komma ikapp. Efter det måste jag sparka igång igen och jobba framåt. Annars blir nästa törn bara värre. Det borde jag verkligen veta efter alla dessa år av studier.

haaaaaM

Framsidan med att sitta uppe halva natten + är ju att man faktist får arbete gjort. Någorlunda bra också, tydligen, om man ska tro mina opponenter. Få se hur lärarn kommenterar sen.

Idag har det har inte kännts som om jag gjorde nått bra jobb inatt. Jag har kännt mig som värsta smitaren och halv-skurk för att jag inte börjat på med arbetet tidigare, som jag bestämt mig för att jag skulle. Jag tyckte att jag skrivit pinsamt lite och dåligt skrivet, jämfört med vad man skulle ha gjort.

Men, jämfört med hur mycket/lite de andra hade skrivit och vad de andra tyckte så kan jag vara nöjd ändå. Det var som vanligt värt att sitta uppe och göra så mycket jag klarade av. Undrar om jag kunnat göra bättre om jag startat i tid. Det är ju inte alldeles säkert ändå.. Nu blev det åtminstone effektiv tid.

Maaaah

Baksidan med att inte göra klart sina obligatoriska inlämningsuppgifter i tid, det är att man får sitta upp tills mitt i natten+ och skriva med grus i ögonen och en halvsovande hjärna. Näe, man presterar inte sitt bästa då men vad gör man när man inte förstår sitt eget bästa och gör saker och ting, som skol uppgifter t.ex., klart i tid? Jo, som sagt då sitter jag uppe halva natten + och stiger upp på morgonen och gör det så pass klart att jag vågar ge uppgiften till läraren. Så nu får jag gå omkring och vara halvskärrad men knappt vaken hela dagen.

Dessutom så drömde jag att döööden himself hade gjort fula hål i min bok. Det var styggt gjort tycker jag. Intressanta saker jag drömmer när jag sover med kniven på strupen, så att säga.

P.S. Kan nån säga till Joffe att han ska sluta äta på min väska?

Tvärtom

Jag var precis ute på länk och kom att tänka på att jag som vanligt gjorde precis tvärtemot. Jag har åtminstone för mig att andra springer ute när det är fint väder och inne när det regnar. Men inte jag. Jag lyckas alltid få för mig att springa ute när det är dåligt väder. Saken är den att jag trivs med dåligt väder, när jag ska springa alltså. Mera intressant då, tror jag.

När jag går in till gymmet och solen trålar, tänker jag ändå att man borde varit ute och det känns lite tung. Men, utgående från dagens iakttagelser kanske jag borde sluta tänka så. Jag tycker ju om att springa när det regnar(måttligt) och blåser(måttligt).

Mycke läsa och lite skriva

Har gjort mitt bästa, för att göra mitt bästa i att läsa den här veckan. Inte så mycket annat, känns det som. Nu är jag smått yr efter allt info jag tryckt i mig. Hoppas allt hamnade på rätt plats och det går bra. Jag ska precis iväg å skriva tent nr.2 den här veckan. Känner mig inte så hoppfull nu just, men det får jag väl avgöra sen. Ska skriva in i det sista.

Sen är det jobba och träna som gäller. Livet rullar på fast man sitter med näsan i boken. Men nu just sitter jag nog fast i högeffektivitets-växeln. Fint det egentligen. Det finns saker att göra. I helgen är det annars byggmässa och besök till Olkiluoto som gäller. Roligt, spännande det.

...och skolarbetet brukar ju inte ta slut direkt.

Måndag

Ja, ny vecka då. 2 st tenter den här veckan. Veckans plan är klar.

Men först, nu då alltså, lyssnar jag på Doj-Doj i P3. Utmärkt radio. Man kan väl inte börja veckan bättre än med det bästa barnprogrammet som gjorts. "Välkommen till Doj-Doj's hotell. Vill du ha ett enkelrum eller ett bubbelgum? -Jag vill gärna ha ett dubbelrum med fina gardiner och stort badkar. -Det går inte, vi har bara små rum med små badkar, och gardinerna dom har vi sytt själva." Hehe. Fin start på dagen, och veckan, med andra ord.

Nåja, efter den här höjdpunkten är det väl dags att börja läsa. Sen blir det jobb, träning och mera läsning. Jeeeiiii!!


PS. Joffe är åtminstone överlycklig för at jag är hemma och läser. Han ligger utsträckt på mattan och suckar lyckligt. Kul att man tydligen kan glädja med sin blotta närvaro. Okej då, jag har matat honom också...

Boooh

I brist på annat aka fotobloggen

Har slappat hela dagen och har därför inget intressant att berätta nu just. Men så kom jag ihåg att jag fotograferade min kvällspromenad en gång i våras. Men det blev aldrig av att jag la upp bilderna. Så, varför inte nu? Today is the day, typ.

Jeeeeii

Morgonpromenad, frukost och snart börjar dagen.
Jobba, läsa, skola, träna, sova.

Man tackar

Ååå, så kul. Kundena var über glada över koden jag producerat. Det känns alltid så bra när man kan vara till nytta. Särskilt när något som lilla-jag knåpat ihop blir till glädje och faktist kommer till användning.

Nu slipper dom äntligen räkna plus och minus själva. Vilken lättnad det måste vara.

Onsdag

Äääh, ja har inget att säga idag. Så tråkig blir man av att sitta hemma och läsa. Tittade senaste heroes inatt, eftersom ja inte kunde somna som vanligt. Heroes är sån bra serie!! Men är det bara jag som tycker att season 2 är mera läskig?

Jee, jee.. Har fått klart en del arbeten idag och nu är det matdags. Lyckas jag äta upp den portionen som står i micron nu just, då är jag duktig. Fullkornsris, grönsaker och kött.

Kanske det bli lättare att somna när några måsten är avklarade?

Läsa, sova, läsa, räkna, räkna, sova

Imorse var jag trött, antagligen en släng av förra nattens korthet. Så jag släpade mig inte upp utan tittade heroes istället medan jag åt frukost i sängen. Så skönt att jag faktist kan göra som jag vill, än så länge. Vill jag inte jobba idag så gör jag det imorgon. Bäst att utnyttja det (innom rimliga gränser så klart) så länge det är möjligt. Nåja, efter det sov jag en stund till innan jag släpade mig upp. Hur kan man vara så trött efter att ha sovit en hel natt?

Konsekvensen av detta är ju att jag får läsa hela dagen och kvällen istället. Men det är okej, jag har valt mina tider själv. Så nu har jag precis gjort klart referatet i skrivkursen. Hör och häpna, en dag i förskott. Inget sitta uppe natten före, halvt i sömnen, och skriva dålig text den här gången. Nu ska jag räkna veckans inlämningsuppgift i en annan kurs. Sen, efter det ska vi se om det blir mera skolarbete gjort eller om det är sova dags.

Måndag

Just nu är jag mycket nöjd över att ha lyckats komma mig upp imorse. Före kl.6 var jag uppe och gick på morgonpromenaden.

Då, när jag ligger i sängen och känner i nästippen precis hur kallt det är, där utanför täckets värme. När jag är medveten om att det är så mycket kallare utanför fönstret och jag vet att jag kommer att frysa när jag stiger upp för att klä på mig promenadkläderna och den första halvkilometern innan värmen arbetats upp. Då känns promenaden inte som någon bra idé. Det känns som om jag var mest knäppt-duktig-och-präktig kvällen före när jag bestämde att jag skulle gå. Tyvärr, känns det som då just, vet jag precis hur besviken jag kommer att vara på mig själv om jag inte går. Så det finns bara ett alternativ och det är att stiga upp, hur lockande det än må kännas att ligga kvar och dra sig mer än halva dagen.

Så, jag stiger upp och fryser ihjäl medan jag klär på mig, fryser den första halv kilometern. Men det känns ändå underbart. Det finns ju inget finare än att vara uppe tidigt på morgonen. Det är något särskilt med världen då just och energin finns kvar hela dagen sedan. Det kan jag behöva.

Men dagen har ju börjat utmärkt. Promenaden är gjord, jag fylld med energi och har räknat uppgiften som jag måste lämna in idag. Nu ska jag ta mig till arbetet och räkna offerter, leta ritningar, jaga motorer, skicka massor med mail och kanske koda lite i några timmar. Sen är det träning och studerande som gäller.

Jag är fortfarande så glad över att jag kom mig upp tidigt, trodde verkligen inte det skulle lyckas. Jag svängt dygnet under helgen har bara sovit ungefär tre timmar i natt. Med lite tur blir det lättare att somna ikväll.


Hoppas att alla får en fin vecka!

WoW

Hade jag inte varit jobbande studerande med alldeles för lite tid så hade jag nog spelat tror ja. Nu går ju all tid åt till träning och heroes och farscape och photoshop och facebook och...

Jepp, så är det

Ikväll ska jag på ölprovning. Frågorna är hur mycket öl man får prova och om det kommer att vara bara öl eller om vi får mat också. Jag tror att det blir endast öl och laddar med middag innan. Jag vill ju inte sitta där hungrig. Tror inte att jag är så trevlig då just. Det blir antagligen mycket roligare för mina följeslagare om jag är på trevligt humör. Men då finns det en följdfråga. Vad ska jag äta? Ska jag vara en duktig flicka och göra min egen mat eller ska jag följa strömmen och äta junkfood. Svåra val har man att ta här i livet...

Sen så har jag bokat flygbiljetter till norge idag. Det blir underbart. Då får jag vara med den bästa pojken i en hel vecka. Mer än en vecka faktist. Nu börjar nedräkning på allvar.

Hur mycket viktiga saker tror ni jag lyckas göra den här helgen då? Det skulle ju vara fint om jag verkligen lyckades jobba och studera lite. Undrar om det kommer att lyckas... Jag har ju ett stort kodnings-projekt som egentligen borde sväljas undan tills måndag och den stora tentveckan närmar sig.

Helgen

Helgen flög förbi. Men det var en kul helg måste jag säga. Förlovningsfest på fredag och Vikingamiddag i Solf på lördag. Så fint att man har vänner som förstår värdet i att ha sjukligt kul. Det om något förgyller vardagen... och helgen.

Hade ju planerat att ta det lite lugnt. Men egentligen så kunde jag ju ana mossens ugglor på lång väg. Men, vara tyst och tråkig är ju inte riktigt mig grej när en dunderfest kan anas.

Vikinga middagen i Solf kan verkligen rekomenderas. Fint arrangerat av Solf Gärstgiveri. Jag vet inte om det hörde till det vanliga programmet, men det var en man som spelade, sjöng och berättade om Lisbeth från Närpes. Kul historie, kul kille. Jodå, spriten gjorde väl sitt. Men ändå, alltid kul med initiativ.

Så, ny vecka har ju startat redan och jag ligger lite efter nu när krabbisen börjar dra klorna ur mig. Så nu är det dags att ta sig i kragen igen. Dagens plan är att få lite skolarbete gjort, ta mig till jobbet och därefter träna. Sen ska vi se om det finns energi kvar till mera.

Ha en fin dag!

Så är det

Igår försökte jag räkna. Men när ska man lära sig att man inte kan räkna när man är övertrött? Då ska man sova och det gjorde jag efter en stund. I morse kunde jag helt plötsligt räkna partialbråksuppdelning igen. Knepigt.

Idag visade sig hösten från sin bästa sida. Så klart just när jag skulle stänga in mig på kontoret. Men jag fick ju fin färd till jobbet åtminstone.

Nu ska jag iväg och träna. Sen blir det studera. Hela kvällen planerad. Fint. Jag ska göra en plan för mitt research paper. Det ska inlämnas imorgon, tur att man är ute i god tid. Som vanligt. Men, sån tur då att jag är vuxen och gör som jag vill. Det är ju faktist en av de fina sakerna med att växa upp. Vill jag spara saker till sista stunden så kan jag göra det. Eller som Seinfield uttrykte det; Vill man ta en kaka före maten så då kan man göra det.

Den dåliga biten är att det är jag som får vara trött imorgon och det är jag som måste vara på jobbet tidigt, fast jag så skulle sitta uppe halva natten.

Bara så att ni vet

Skönt. Nån har spytt i hissen. Dit vill man inte gå in. Tur att jag brukar att ta trapporna, så jag är redan van.

Jag antar att det är någon av de där snorungarna som tydligen flyttat in någon våning upp. De hade fest igår. Fortfarande fest i morse. Hela natten alltså. Okej då, dom gav väl upp vid 3 tiden då. Jag överdriver. Men dom är ändå irriterande. Så, ja, från och med nu tänker jag skylla allt på dem.

Skön dag

Äter och tittar Heroes. Det är bara en sak som fattas för att det här skulle vara en prefekt dag. Nåja, snart kanske. På tal om snart så ska jag snart ut och springa. Nu smälter jag maten.

..ska bara titta ett avsnitt till först.

Jepp

Disken är avklarad. Vill någon ha ordet oändligt definierat så välkommen hit och titta på något av mina diskberg. Dom är oftast oändligt stora och de tar oändligt länge att diska bort. Men nu är det avklarat för den här gången. Om några dagar har det säkert växt fram ett nytt berg på diskbänken. Få se vilket det blir den gången.

Två avsnitt Heroes är också avklarade. Fantastisk serie. Kanske blir det mera sett av det imorgon.


Nu sovadags. Imorgon kodadags och springa dags.

Fredag

En vecka till har gått nu då, snart. Inga planer alls till helgen. Skönt. Förutom att jag ska jobba, träna och läsa. Helgen är alltså egentligen fullbokad. Koden jag gjorde ska utvecklas vidare och jag har hur mycket kokande som helst framför mig. Jeeei. Den jobbiga delen är att det som vanligt ska vara klart så fort som möjligt. Helst igår. Men, det kommer att ta den tid det tar. Så är det bara.

Jag har massa kurser jag ska tenta och jag vet inte riktigt i vilket hörn jag ska börja dra. Men, det är väl bara att ta ett djupt andetag och börja studera något nu då. Vad som helst skulle bli bra. Dessutom tror jag att jag ska spendera kvällen med att lusläsa studiehandboken. Jag vill inte att det ska bli så att jag missat någon kurs som borde vara gjord eller någon annan detalj som gör att jag inte kan börja Diplomarbetet efter jul. Nej, för det ska lyckas.

Jag har också tagit ner Heores och Frascape. Serierna väntar fint på att jag ska droppa dem i VLC playern. Flera filmer ligger också och väntar på att bli tittade. Jag har ju fullt upp egentligen. Som vanligt borde jag se till att få diskat också. Nästan så att man blir stressad.

Nåja, ikväll är det nog soffan och acern som gäller. Jag tror att jag tänker diska också, det blir roligare att stiga upp imorgon då. Men vad ska jag välja att titta på när jag är klar...

Hmm, det får jag fundera på. Nu ska jag iväg på kvällens träning. Body Combat.

Buhuu

Morgonpromenad-skorna har gett mig blåsor... 3 st på hälarna. AAAAAJ.

Men, smärta gör ju att man blir starkare. Så, bring it on!

Igår

Näe, butikerna har fortfarande inte förstått att de ska fråga efter lapp från min mamma innan de låter mig shoppa loss.

Igår skulle jag bara gå via topsport och leta efter att par tränings byxor och en top. När jag kom fram insåg jag att de hade storrea. Iventarierea som det kallades.

Okej butikerna, kalla det vad ni vill, jag vet att det bara är för att jag ska shoppa mer som ni hänger upp de där stora, färgglada plakaten i fönstren och över hela butiken. Ni är genomskådade för länge sedan men, ja, det funkar ändå.

Jag gick ut därifrån med 1 st långärmad Halti teknisk undertröja (jo, jag måste ha -50% dessutom), 1 st CRAFT windstopper löpardräkt (min gamla är för stor. Så, ja, jag måste ha.), 1 st långärmad CRAFT träningströja (roooosa) och slutligen 1 st träningsbh (måste ha en svart till min nya tuffa Nike träningströja). Hittade inga träningsbyxor.

Sen skulle jag gå till Wasa Sport för att leta träningsbyxor. Vägen gick via H&M och där fastnade mera kläder. Hoppsan. Fortfarande inga träningsbyxor, allt för många hinder i vägen.

Till slut gav jag upp. Jakten på träningsbyxor fortsätter någon annan dag. Hur svårt kan det vara för buikerna att ha ett par perfekta träningsbyxor till mig?

Sen

Slapp dag. Joffe och jag har ätit, ätit, sovit, sett på film och lekt massor med nya datorn. Riktig söndag. Snart börjar acern ta form och bli så som den ska vara. Mina fingrar anpassar sig till tangenbordet, program och filer hittar fram till de ställen där de ska vara.

Nu just känner jag mig otäckt slapp. Men jag löper linan ut och fortsätter slappa hela kvällen tänkte jag. Man vet ju aldrig när man har chans till totalslappning igen. Det var fint ute idag och jag har avnjutit det genom fönstret. Utmärkt då.

Imorgon får det vara slut på ledigheten. Men det är.. imorgon det. Då ska det tas itu med träning och skola. Mera jobbande också. Jag lär ha alldeles tillräkligt att göra. Nu.

Veckan som gick var utmärkt och nu blir det lite tråkigt igen. Men det är det inte så mycket att göra åt. Det är ju ändå fint att det är så. Vi hoppas på fler fina veckor. Sen.

Fredag

Mötet igår var hysteriskt kul. Jag tycker om människor som kan skratta. Då trivs jag. Så vi åt, skrattade och planerade många nya programpunkter. Precis som det ska vara alltså.

Kursen jag började på igår verkar lovande. Den innebär mycket jobb. Det består ju av skrivade och sånt tycker jag ju om, så det ska väl inte bli allt för slitsamt. Tiden får utvisa. Det svåra är bara att välja ett ämne att skriva om. Råkar jag på rätt ämne går det lätt att skriva. Det borde vara något jag kan bra så att jag kan känna sig skäker på min sak när jag skriver. Då blir det mycket bättre text. Vi ska utvärdera varandras texter i par och lärar-tjejen var väldigt pedagogisk och lottade ut vem man skulle få som par.

Ikväll blir det säkert också roligt och många skratt. Man kan inte ha tråkigt i sådant sällskap. Förhoppningsvis får vi god mat också. Jag ska bjuda på specialitén älgstek och potatismos.

Nu väntar jag på ett en timme ska gå så att jag får hämta dig. Ska försöka fördriva tiden med att jobba nu.

Nu

Den här veckan har jag haft lite ledigt. Trevligt har det varit. Bra det.

Nu just är det jobbet och försöka jobba ikapp som gäller. Massa mail och massa kod som väntar på att bli skriven. Sen är det skola. Äntligen slapp jag med på skrivkursen, att det ska vara så svårt. Träning var inplanerad ikväll. Men det får antagligen lämna plats för möte som råkat dyka upp. Det kommer nya dagar för träning. Sen.

Vad är det nu då?

Okej, vad händer? Alla dom bloggare jag troget föjler varje dag slutar blogga. Varför då? Är det inne att sluta blogga nu eller? Isåfall kan ni ju berätta för mig, för jag är ju lite efter. Men anyway, det är synd att ni slutar. Jag trivdes med att smygkika på era liv. Okej, man skriver inte det viktiga i livet i en blogg, tror ja. Men det var ju kul att låssas attt ni gjorde det. Kul så länge det varade.

Så nu försöker jag hitta nya bloggara att följa. Men det går inte bra. Jag känner mig inte hemma på nya bloggar. Jag hade ju lärt känna er. Det var era bloggar jag ville läsa.

Det är som jeans. Jag kommer aldrig att hitta dom perfekta jeansen igen. Jag hittade dom, trivdes med dom en tid och de blev stulna. Från tvättstugan. Jag kommer aldrig att hitta ett par som sitter lika bra som de gjorde. Jag kan hitta helt okej jeans, men dom blir aldrig lika bra som de jag blev utan. Så är det bara. Jag kan hitta helt okej bloggar, men dom blir inte lika bra som de som slutat. Så är det bara.

Får snart hitta på en ny hobby. Riktiga livet kanske? Får se, får se. Jag kan ju alltid blogga om hur det går i så fall...

Ny leksak

Nä, jag har inte tid nu. Jag är upptagen av min nya acer.

mmmmh

Va säger man då? Hösten har börjat och vardagen går snabbare än vad jag själv lyckas springa. Igen. Det är väl bara så det är. Varje vecka tänker jag att okej, bara massor att göra den här vecka och sen är det över. Då kan jag sakta ner lite. Då ska jag hinna med allt. Då blir det nog bra. Men varje vecka upprepas det. Det kommer fortfarande inte att bli mindre att göra sen.

Jag får nog snällt inse att det bara är sådan jag är. Massor på gång. Jag kan ju inte tänka mig att släppa något av det heller. Eller. De saker jag vägrar släppa tar helt enkelt sin tid. Jobbet ska ha sina minst 16 h/vecka, skolan tar precis så mycket tid som finns och lite till. Träna tänker jag åtminstone inte släppa. Så då är det helt enkel så här det ska vara då. Nu.

Missförstå inte, jag tycker om alla delarna i livet. Det blir bara lite trångt när de ska samsas. Dessutom är jag ju ganska duktig på att fylla ut den dödtid som skulle kunna råka uppstå i misstag.

Söndag

Slapp dag. Skönt att bara få vara en dag. Har faktist inte sovit bort precis hela dagen heller, bara lite. Plockat på i lugn takt hela dan. Känns som om det är ganska länge sen jag bara fått va hemma för mig själv utan att behöva göra något särskilt. Skönt det emellanåt.

Egentligen har jag ju som vanligt massa att göra. Men idag är det en vilodag. Det kommer väl fler dagar att göra skolarbeten och dammsuga på.

Igår

Jag försökte fixa stoppet i kökets avloppsrör. Ingen bra idé tyckte röret och gick sönder istället.

Det är inte särskillt kul med svart urk-vatten över hela köksgolvet kan jag informera. Ännu mindre roligt att moppa och torka upp det. Moppen och några trasor gick åt. Det fina är att jag fick nytt rör så nu borde det vara slut med stoppen och jag kan minska min årskonsumtion av putkimies. Festligt värre. Typiskt att det ska hända just när man borde vara på jobbet istället. Nu är det jobba helgen som gäller istället.

Känner att jag kodat in mig i ett hörn. Snäll kod, inte bita. Sluta strypas. Loss.

Joffe planterar om blommor.

Då blir det så då

Jobba ännu mer i höst. Läsa också. Hinna?

Men det gör inget nu just. För snart, snart..

Newbs

Gaaah! Hösten är här och skolan är full med newbs. Dom är det jobbiga med hösten. Newbsen trillar i vägen, glor, tar upp plats och har inte fattat att dom ska hålla sig hemma. Jag röstar för att det hålls några intensiv mattekurser direkt. Då sållas agnen ur och pluggisarna knäcks lite grann, lipar på kvällarna och förstår att hålla sig hemma med böckerna istället.

Fin plan. Då får jag och mina kompisar bättre plats här. Förresten, på tal om plats. Newbsen borde förstå att stiga upp och lämna plats för äldre studerande i matsalen och cafét.

P.S.1 Jo, ja vet. Mogen åtsikt. Som en högstadieöversittare ungefär. Kaaja the Bully.

P.S.2 Nä, jag själv är så världsvan att jag aldrig varit en newbie nånstans. *host, host*

Det lyckas inte alltid

Tänkte anstränga mig och gå ekstra kurser i höst. Göra lite utöver det man måste. Bara för att jag ville lära mig något mer. Komplettera. Så klart var ingen annan intresserad av att anstränga sig. Så kursen blev inhiberad. Tråkigt. Ska man hoppas på nästa höst?

Men jag fick åtminstone god service på Vasa Sommaruniversitets kansli.

St Eriksloppet

Okej, ja ska väl informera om hur halv marathon gick nu då.. :)

Jo, det gick rättså bra faktist. Jag sprang 15 min snabbare än förväntat. Så då är jag nöjd. Egentligen var jag lite rädd att jag inte skulle hinna under maxtiden men det kan man ju skratta åt nu efteråt, eftersom jag klarade det med 40 min marginal.

Jag lyckades äta bra mat på rätt tid innan loppet och hann trycka ner en grötportion som mellanmål också. Så jag var väl förberedd. Vädret lyckades för en gångs skull vara på min sida också, fint och lite svalt. Desutom hade jag förberett mig mentalt länge före och kände mig passligt focuserad.

Så, medan iPoden slumpade fram utmärkt löpningsmusik jobbade jag på att springa avslappnat och med bra löpteknik. Loppet går ju igenom Stockholms stad och jag passade på att kolla skyltfönstren och planera följande dags shopping. Finns det bättre sätt att slappna av på? Det är nog det viktigaste, tycker jag, att springa avslappnat och inte börja tänka på hur långt det är och om man kommer att orka. Börjar man tänka på sånt kan man ge upp direkt ju.

Vid varj 5 km fanns en klocka så man kunde se hur fort man sprungit. Jag hade ju satsat på att inte springa för fort utan i en takt som kändes bra. Döm av min förvåning när jag upptäckte att jag sprungit 5 km på ca 30 min. Då tänkte jag att jag har sprungit för fort och aldrig kommer att orka. Men jag bestämde mig för att slappna av och fortfarande springa i den takt som kändes bra. Förvåningen slog till igen när jag märkte att jag knappat in ca 2 min vid 10 km. Alltså, 10 km på under en timme. Sen vid ca 12 km började det rulla på riktigt bra och jag kunde springa ordentligt. Det var en härlig känsla det, att veta att man sprungit 12 km och då kunna öka takten. Nånting jag verkligen aldrig trott om mig själv. Vid 17-18 km kändes det lite tung och jag saktade i lite och slappnade av. När jag kom mot målet och någon ropade att det endast är 200 meter kvar nu så kännde jag ju att jag hade massa energi och spring i benen kvar. Så jag spurtade fint in mot målet. När jag sprang över mål linjen ropade högtalarna ut: "Här kommer någon spurtande in mot mål för att hinna under 2:06. Det är Anna-Karin Back från Finland, vårt östra grannland. Hon springer imål på en bra tid....". Ska jag vara ärligt så var just det ganska kul.

Jag tyckte det var trevligt lopp. Roligare att springa ett längre lopp där alla är seriösa och blandat kvinnor och män, alla åldrar. Just efter starten kom en liten uppförs backe och det var en mäktig känsla att se hela backen fylld med entusiastiska löpare, likasinnade. Häftigt! Naturligtvis blev jag trött men jag var långt ifrån slut och hade kunnat tänka mig att springa lite till. Det var faktist kul. Så, eftersom jag inte kollapsade och inte ens var styv eller trött dagen efter så återstår väl bara att anmäla sig till Stockholm Marathon 2008 nu då. Då blir det massor av spännande löpning i vinter.

Jag sprang på tiden 2:05:32.

Visste ju att det fanns en ursäkt...

Jag stal bilden här.

Lyckan är gjord

Jag får koda på jobbet.

Tjejmilen

Resultatet då. Jo, jag klarade det på under en timme.

Jag hoppades länge att det skulle vara mulet och lite svalt. Jag kan ju inte springa när det är varmt. Så klart var det strålande väder och varmt. Dessutom slog ju hostan till på lördan och det var tungt att andas. Men jag hade ju bestämt mig, jag skulle springa. Fort. Dessutom är hosta och förkylningar för mesar.

Så, hela loppet gick lite tungt och det var jobbigt att tränga sig fram helatiden. Det går ju inte att hålla en fart som passar en själv när man måste tränga sig fram eller när man lämnar fast bakom en klunga.

Men, det var roligt ändå. Det var ju tjejmilen. Trängseln hör till och solsken är ju trevligt. Jag kalarde av mitt mål, även om jag velat göra ännu bättre. Som vanligt. Men ändå var det en härlig känsla att kunna springa och veta att jag helt säkert skulle orka hela vägen, frågan var bara hur länge det skulle ta. Ärligt kan jag säga att det faktist var kul att springa förbi suckande och pustande flickor i uppförs och nerförs backarna. Mer fysikläsning till folket! De borde förstå att ta tillvara lägesenergin. Inte lägga energi på att bromsa när man får gratis fart. Ju.

Nästa helg blir det nytt lopp. Inför det känner jag mig inte lika säker. Då gäller det på riktigt. Större utmaning.


Jag sprang på 55:39 minuter.

Otålig

Nu blir jag faktist lite irriterad på skolan. Jag har försökt planera höstens studier flera dagar nu men de verkar ha mycket svårt att få upp kurserna på nätet i år. Tummen ur nu redan! Tack. Jobbigt att inte veta hur det blir. Jag vet ju att det kommer att bli mycket i höst och jag skulle vilja veta hur passa dåligt det kommer att gå ihop. Jag vill förbereda mig mentalt. Dessutom bestämde jag ju mig till sist för att jobba också. För det vill jag.

Det blir ju jobbigt när man vill så mycket, men tråkigt hade det varit annars. Dessutom ser jag på den här hösten som någon sorts slutspurt. Nu ska jag läsa in de kurser jag inte hunnit med eller bara annars skjutit framför mig. Nu är det dags. Dags att bita i det sura äpplet. Hoppas verkligen det ser surare ut än vad det är. Det kanske blir riktigt trevligt när allt kommer omkring. För egentligen är jag ju en riktig pluggis. En smygpluggis.

...

Värsta sommardagen idag. Hur varmt som helst och solen skiner. Tyvärr har jag andra saker att göra än att vara ute i solen. Jobba då till exempel. Långsamt att sitta inne när det är så fint. Men, jag jag får skylla mig själv som sitter på minustimmar. Så kan det gå.

Imorgon åker vi iväg till stockholm och tjejmilen. Få se om jag lyckas springa snabbare än mamma det här året då. Hon är duktig hon.

Bäst att börja packa nu då. Har ingen aning alls om vad jag ska ta med mig. Vadå oförberedd? Men, sprungit har jag åtminstone gjort den här sommaren.

I höst

I början av veckan blev det bestämt att jag ska jobba i höst också, lika som i våras. Så, ingen ro för min del i höst heller. Men det går fint, full fart helatiden. Åtminstone trivs jag ju här så, det blir nog bra det. Tror ju inte att det gynnar mig ekonomist. Inte i det här inte-anstränga-sig-extra-landet. Tråkigt system men inte så mycket att göra åt det, man måste tydligen vara fattig när man studerar.

Men jag är åtminstone nöjd över att ha jobb i höst. Pengarna får spela mindre roll då.

Fegisar

Dom kvinnor som röstat här måste varit fega och inte vågat erkänna att det tycker bäst om rosa. Alla vet ju ändå att rosa är den bästa färgen.

Btw, varför ha dom bara inte kunnat låta staplarna vara den färg de representerar?

Idag då?

Träna? Body Step. Bränna ut fotona en gång för alla? Naturligtvis. Se på tv? Kommer det nått på tv oxå? Pussas med Joffe? Skulle tro det. Dammsuga? Finns en liten, liten chans. Ringa en vän? Ja!

Ibland

Vissa dagar har jag ett sånt flyt att jag nästan blir mörkrädd. Idag är en sådan dag. Nu vet jag inte hur jag ska våga köra hem från jobbet. Jag har nog förbrukat min dos av tur redan.

Fredag

Vad gör man en fredag kväll då? Städar? Tittar på Shreck? Själv. Slappar? Gör alla viktiga saker man inte hinner med annars? Träffar viktiga personer? Mamma t.ex. Diska? Tvätta kläder? Efter stängnings dags i tvättstugan. Sura tvättstugegubben skulle bara veta hur sent jag tänker tvätta. Mooohaha. Pussas med Joffe? Jag skulle tro det. Reda upp alla papper i datahörnan? Läsa på tent? Vilken av dom? Göra nått skolarbete som jag lovade jag skulle göra i sommar? Bläh. Bränna fotona på cd? Möjligen.

Det finns så många oändligt spännande alternativ.

Dessutom spådde jag i Joffes frukostflingor att jag antagligen kommer att få besök innom en rättså snart framtid.

Hårda ord

Låter som en tuff tjej.

I'm Back

Just det. Dessutom är febern borta nu och jag är på jobbet. Det var tråkig att vara hemma igår. Jag behöver människor. Joffe är inte så munter på att tala. Han svarar inte på tilltal, på gott och ont det kanske. Men han uppskattade min hemma dag, bestämde jag då. Bara synd att jag var så tråkig och sov hela dan, bestämde jag också att han tyckte.

Nu ska jag tvinga mig till vila, inget tränande. Så kanske jag kan springa långt på söndan. Få se hur det går.

Hmmpf!

Jag blev ju sjuk då. Började känna av såna där misstänkta svettningar på eftermiddagen. Så jag gick hem en timme tidigare och visst, stegring. Sen skulle jag vila en stund och sov flera timmar.

Försöker bota mig med ketorin hot nu då. Tack Ivana för att du höll tummarna åt mig, annars hade jag säkert varit ännu sjukare.

Nu är jag mest arg för att jag kanske måste vara hemma från jobbet imorgon och för att jag inte kunde träna ikväll. Istället har jag bara fått sova.

Dessutom har jag min massage tid inbokad imorgon oxå. Baaah!

Bara så att alla vet.

Nu har jag nog, om inte världens, så åtminstone finlands coolaste syrra.

Jag är så stolt över henne att jag kunde spricka.

Inte det

Hmmpf! Känner en irriterande känsla i halsen. Lite så att det svider när jag andas. DET får ju inte hända! Inte nu. Jag kan inte bli förkyld, jag har annat på gång. Dessutom har jag skrutit åt folk att mitt sunda leverne gjort att jag inte varit sjuk på flera år. Så, ni ser ju. Jag kan bara inte bli förkyld. Inte över huvudtaget.

Bäst att jag tar på mig min fina kofta som jag köpte till paret Widdas bröllopsfest. Jo, kostade så som allt gör på dyrbutiken men den är underbart mjuk och skön. Ifall nån råkat missa det så är ju mina gamla kläder för stora nu mera.

Dagens träning

Idag är det styrka som gäller. Rygg och triceps. Innan ska jag springa 30 min på löpbandet, backträning tror jag det blir. Kanske.

Jag styr min bil mot SportsGym NU alltså. ..om 10 min då jag hunnit ut då.

Spännande, tjejmilen är om två veckor, halv marathon om tre.

Vigseln och festen

I fredas var jag på vigsel. Ceremonin var vacker. Det är fint att vara på ett bröllop där nån man tycker om och bryr sig om gifter sig. Jag är glad att jag bjöds in för att närvara.

Hela arrangemanget vid bröllopet var bra tycker jag. På fredag var det fest för närmaste och på lördag hade de bjudning hemma hos sig för vännerna. Utmärkt. Då slapp man sitta och vara stel och nervös på nån fest för släkten som man ändå inte känner. Man fick alltså mingla med människor man vill mingla med istället. Festen var mycket trevlig och jag stannade mycket senare än det var tänkt. Jag hoppas på att träffa dessa människor snart igen.

På söndag förmiddag åt vi sen frukost. Jag packade med mig lite tillbehör, handlade lite och gjorde en Kaajas-special-super-frukost hemma hos en tuff brud. (Okej då, nu har jag sagt det. Nu är det ute i offentligheten; jag kan vara snäll ibland oxå.) Festen och förmiddagen med goda vänner var mycket rolig. Minns inte när jag senast hade så roligt. Det skulle kanske vara på brudgummens svensexa då kanske.

Det jobbiga med så trevliga fester, högt tempo, är att det är så svårt att komma ner igen. Landa. Jag vill bara fortsätta ha roligt, varje dag. Men som sagt, man kan ju inte ha kul jämt. ..eller kan man?

Jepp

Det blev konstens natt igår. Jag fick fina bilder som jag ska lägga upp så fort jag hinner.

Till futoukai fotograferingen kom jag som vanligt 20 sekunder efter i sista minuten*. Men jag tror att jag fick många fina bilder. Hoppas de blir till någon slags nytta.

Sen blev det ett snabbstop hemma för klädbyte och sen god mat på Chili & Lime. Stans bästa ställe enligt mig, tyvärr verkar de inte ha någon hemsida jag kan länka till. De hade buffet kvällen till ära. Jag lastade upp så mycket mat jag kunde tänka mig att äta och satte igång. Jag var vrålhungrig efter träningen. Då jag ätit en stund inspåg jag att jag faktist satt där och skyfflade in maten. Jag satt lite bredbent, lutad över bordet medan armen, vinklad 90° åkte i en vid kvarts cirkel mot munnen. Graciöst, som en skogshuggare ungefär. Pinsamt. Hoppas. Ingen. Såg. Snälla ha överseende. Jag har inte ätit på restaurang mer än ca 2-3 ggr den här sommaren och ni skulle bara veta vilken hunger träningen skapar hos mig. Man måste bara få skyffla lite ibland.

Nåja, mätta och belåtna gick vi sedan runt på stan och tittade på det som råkade komma i vår väg. Jag hade sett fram emot att fotografera sambatåget och började ivrigt knäppa när de äntligen kom. Det var nära att vi missade det faktist. Jag trodde mig få många fina bilder men sent insåg jag att det varit alldeles för mörkt och alla bilder var suddiga. Buhu, man kan inte lyckas varje gång. Hade jag inte varit så ivrig med knäppandet utan istället kontrollerat de första bilderna kunde jag ha ändrat på inställningarna och fått fin fina bilder istället. Så kan det gå.


*) Verkligen ursäkta allihopa för att jag alltid kommer sent!! Jag hatar det själv men ändå gör jag det, om och om igen. Det är som en sjukdom för mig, man får acceptera det. Sån är jag bara. Jag vet att det är respektlöst men jag vet inte hur jag ska lyckas bli annorlunda. Jag blir lika ilsken på mig själv varje gång, ändå lär jag mig aldrig. Ursäkta.

Dagens träning

Idag är det styrketränings dag. Jag ska träna ben och axlar. Innan dess ska jag springa ca 30 min. Igår sprang jag intervaller, få se vad jag känner för idag. Jag är lite sugen på att försöka ta nytt tidsrekord på 5 km. Men jag får se hur det känns sen när jag stiger upp på löpbandet.

Typiskt

Först väntade jag på konstens natt. Okej, det är inte så stor grej men jag tycker faktist att det är kul. Så, jag har alltså sett fram emot det. Men sen gick tiden så fort och jag hann inte med något alls. Jag vill planera vad jag ska titta på och förbereda mig mentalt innan (åååå så nördigt det där lät då! Men ändå.). Eftersom jag inte hann med och kännde att jag har alldeles för mycket att göra annars också så bestämde jag mig för att inte gå alls. Sen blev det plötsligt bestämt att jag ska fotografera ett evenemang. Då kom jag på att det faktist finns massa saker att fotografera på konstens natt. Bra möjlighet att få fina bilder. Ivern vaknade på nytt. Klart att jag ska gå ut och titta när det för en gångs skull händer något här i stan!

Idag regnar det och programmet för kvällen verkade inte så intressant. Typiskt då. Hoppet är det sista... Jag hoppas det klarnar upp till kvällen, annars går jag hem och drar för spjälgardinerna.

Lite åt gången

Igår blev det en längre länk, 16.6 km. Lite revanchsugen. Det gick fint. Första 7-8 kilometrarna var hårda, jobbiga men sen gick det fint. Jag får en sån otrolig kick av att springa långt. Väntar bara på nästa gång jag får ge mig ut. Men nu måste jag vila lite, vill inte förstöra det här nu. Lite i gången, inte förivra sig. I kväll är det styrketräning som gäller.

Träna och jobba är det som jag gör nu just. Som sagt borde jag få in lite studerande i schemat också. Sen. Nån. Gång. Snaaaaart.

Förresten

Om det undgått nån så ska jag springa Stockholm halvmarathon - S:t Eriksloppet (Iiiiik! Tänka sig, lilla jag, springa långt!!). Men eftersom jag inte ids släpa med mig nån som ska behöva stå ut med mina prestations-nervutbrott innan loppet så reser jag till Stockholm ensam. Så får jag vara nervös-elak för mig själv innan loppet. Men sen när loppet är klart har jag en lördag kväll och en hel söndag på mig innan jag åker hem igen.

Är det nån som kan berätta för mig vad jag ska hitta på under den långa tiden?! Jag är lite fundersam på hur långtråkigt det blir med 2 dygn ensam. Något måste jag nog hitta på för att fördriva tiden.

Verkligheten bakom hörnet

Det slår mig nu som då att skolan alldeles strax börjar igen. Vilka tenter ska jag skriva? Hur ska jag lägga upp strategin? Kommer jag att lyckas? Vågar jag prova jobba lite samtidigt eller gräver jag min egen grav då? Tankarna kör omkring och jag försöker komma på den optimala lösningen, som vanligt. Nu borde jag kanske släppa dessa tankar en liten stund till, eller helt enkelt bestämma mig hur jag ska göra och sluta fundera sen. Lättare sagt än gjort det, när man är en tänkare.

Man ska ju inte

Gissa då! Så klart sket sig min långlänk. Blä! Så är det då man skryter om hur duktig man är. Då får man det genast slängt i ansiktet. Orkade inte alls springa igår så det blev bara 10 km. Men det gör inget. Tur att det går dåligt ibland så jag får kämpa lite och bli bättre. Jag kommer igen och gör min långrunda en annan dag.

Trög måndag idag annars. Vädret visar ju sig från bättre sida. Men det hjälper ju inte en konstorsråtta.

Värst så aktiv

Jag dubbelkollar. Jo, det är faktist söndag. Jag sitter på kontoret och jobbar. Dessutom har jag redan cyklat 1 timme imorse. Nu just sitter jag och drömmer om 22 km:ern jag ska springa ikväll och pilates passet jag tänker hinna på efteråt. Kors i taket kan nån fixa en tidsmaskin och berätta om det här för "jag-för-5-till-6-år sen"? Den vetskapen skulle ha gjort mig så glad då. Lite som de där folksam reklamerna. ...fast då skulle jag säkert inte ha lyckats komma mig dit där jag är på flitighets-skalan idag. Pressen skulle kanske blivit för stor.

Näe, det är nog bäst att "jag-förut" inte har en aning. Lev i nuet och nu just känner jag mig ganska nöjd och belåten. Det är ju det som räknas ändå. Det är fint att vara här på en söndag. Inga kunder som ringer, jag kan jobba ostört. Hoppas jag lyckas reda upp mycket idag. Dessutom älskar jag min stökiga arbetsplats, för det är mitt skräp som ligger här.

okej då

Jag ska sluta smussla. Det blev mera köpt. Men de här var också ett kap. Dom här är också som gjorda enbart för mig.

Impuls köp

Idag blev det ett köp. Inte så litet kanske och väldigt impulsaktigt. Men jag tror vekligen vi kommer bli vänner. Vi ska spendera massa tid tilsammans. Jo, vi är nog som gjorda för varann...

Naturligtvis var det ett kap. ...och rööööd dessutom.

Byxor oxå. Nöjd.

Långdistansare

Den här sommaren har jobbet och träningen tagit största delen av de 24 timmarna som tilldelats mig per dygn.

Något som jag upptäckt om mig själv, något som jag verkligen inte visste och inte en sekund trodde är att jag är en sådan person som kan springa långdistans. Nu tänker jag tillbaka och ler lite när jag tänker på hur jag i våras kämpade med att springa 5 km och hur jag inte kunde springa Wasklot spånbana eftersom jag inte lyckades ta mig runt hela springandes. Nu är det plötsligt en helt annan sak.

Så till saken. Jag har anmält mig till en halv marathon. Bara så där. Jag ska alltså till Stockholm och springa två helger i rad. Först Tjejmilen och sen S:t Eriksloppet. Helt otroligt. Jag har skrattat min mamma i ansiktet när hon för något år sen förslog att vi skulle anmäla oss till något längre lopp. Nu kommer jag att stå där själv istället.

Man ska aldrig säga aldrig för man vet aldrig vart livet för en.

Psssst! Dessutom så funderar jag aktivt på att anmäla mig till Stockholm Marathon 2008. Ni får akta er, helvetet fryser säker snart...

Hej hallåå!?

Kanske dags att börja skriva lite här nu igen. Dags att återkomma till verkligheten. Bara en ynka månad kvar nu. Sen sätter skolan igång igen. Så klart blir det ingen mjukstart för mig utan tenterna sätter igång med full styrka redan förån början.. Innan dess faktist.

Jag borde alltså börja läsa på tent nu snart... *Drömmer mig bort. Dit där jag sitter med en tjock bok framför mig, tjocka glasögon med svarta bågar vilar på näsan (borde jag kanske köpa såna..? lite sugen faktist). Det ser vackert ut men jag vet att skenet bedrar.* Näpp, bort med den tanken. Jag tänker leva i förnekelsens underbara värld en stund till. Bara liiite till!!? Det är så bekvämt här. Här kan man jobba och träna ostört. Sån tur, eller var det otur, att jag är stor flicka nu och kan bestämma själv när jag ska börja läsa. *stampar med foten i golvet och beter mig allmänt vuxet*

Jag tänker tillbaka på sommaren och undrar som vanligt var den blev av. Inget har ju hänt!! En hel sommar och inget alls... Men jo, visst har det hänt massor. Bara inte det jag hade väntat mig.

...

Ja, länge sen jag skrivit sist då. Mycket har hänt som jag inte känner att jag vill skriva om här. Kanske sen, kanske inte. Men jag kan ju inte gömma mig för alltid heller.

En stor del av sommaren har gått och idag är det mulet och trist. Egentligen är det skönt med regninga dagar emellanåt. Att kunna ligga ner och vila sig utan press, det är precis vad jag behöver.

Mestadels har jag jobbat och tränat den här sommaren tycker jag, det blir aldrig som man tänkt sig. Springa har jag åtminstone blivit mycket bättre på och jag har lyckats gå ner mer än 5 kg. En liten bedrift tycker jag nog ändå om jag ska vara ärlig och det är jag ju.

Jepp, nu ska jag göra mogondagens frukost och lunch. Sen ska jag krypa ner i sängen med min Agatha Christe bok.