Standardiseringen

Igår var det också en intressant dag. Jag har fått bli Fortums representant i en standardiserings grupp för högspänningsställverk hos Svensk Elstandard. I sådanan grupper ingår massa olika folk från branschen och de håller reda på att diverse standarder är uppdaterade och korrekta.

Kan säga att det är en riktig ära för mig som gillar att ordna saker. Igår deltog jag i mitt första möte och ni kan tro att jag var i mitt esse där bland likasinnade. Nu ska jag vara nyfiken och lära mig massor så att jag snart kan bidra med något till den här gruppen också. Det blir utmanande och många saker att lära sig, igen.

Veckans event

Dagens event är ett tandläkarbesök. Jag måste på en djuprengöring av tänderna, tandstensskrapning av tandroten. Som i under tandköttet. Det är inga roliga grejjer men mycket nödvändigt. (Det gör precis så ont.) Men, annars kommer mina tänder att trilla ut och det är inget som tandläkaren bara skrämmer oss med ska ni veta. Jag har fått se röntgenbild på hur mitt skelett har börjat dra sig undan tandroten eftersom det finns tandsten där. Inget skelettben = inget som håller fast tanden längre. Så har jag förstått det. Så nu skrapas det tandsten. Nu vet ni det.

Morgon dagens event är att jag åker iväg till Bryssel. Jag ska gå på en konferens om elmarknadens utveckling. Det ser jag verkligen fram emot. Mer om det sedan kanske.

onsdagskväll

Jag har världens träningsvärk från igår och det gick riktigt dåligt på dagens träning. Jag orkade inte men sprang ändå och sen vid lite på 20 min kom jag åt emergency stop knappen och all träningsdata försvann ur löpbandet. Jag blev så jävla förbannad och tappade mitt mål. Jag förstår inte varför stopknappen måste radera all data. Vad har det att göra med själva stoppet?

Men nu sitter jag med katterna och ska läsa på min kurs. För en stund sen åt jag middag här vid datorn och de låg på bordet och var snåla. Men de vet att det inte får tigga mat så de försöker göra det diskret. Sträcker på sig lite långt och råkar fastna med tassen i min smörgås eller råkar haka klon runt kanten på min skål. Lustiga. Söta också. Janne vill alltid ligga nära, så att han känner av nån. Han gillar inte att sitta i famnen. Men nära vill han vara ändå. Helst så att han ligger på min arm. Det fungerar sådär när jag ska skriva på datorn. Så när jag föser bort honom går han till Thor och lägger sig uppefter eller helst ovanpå honom. Sen suckar han förnöjt och sover.

Bilden här under är alltså autentisk. Så där sover de. Turas om att krama om varann. Bra kvalité på bilderna ur iPhonen också ser jag.

Nu väntar jag på att få svepas iväg av teknikens under

Jag vet att jag kanske inte ens borde nämna det här eftersom jag är så långt efter alla andra med det här. Men jag gör det. Var och en med sitt liv eller nåt.

Det är så att jag köpte en iPhone 4 idag. Den ska anlända i posten om några dagar. Olidlig väntan.

sommarjobbet aka vägen mot vetenskapen

Jag spenderar min semester med att göra simuleringar i en datasal. Nästa person som säger "Nääää, men så hemskt. Inte kan du ju göra det på semeeesterrrn." kommer att få blåöga. När ska jag annars göra det när jag är där och datasalen är här och jag har ett jobb att gå till också?

Att jag sitter i en datasal är inte jobbigt. Jag lär min saker sakta men säkert. Ett hinder på vägen är att alla professorer har ledigt nu. Så jag gör det den hårda vägen och lär mig själv.

Problemet är alla som har åsikter om vad jag borde göra istället. Jag förstår inte, i min naivitet trodde jag att man skulle stötta sina nära och kära att nå dit de vill. Men så fungerar det tydligen inte. Tydligen så ska man ifrågasätta och hindra.

Koss

I onsdags köpte jag nya hörlurar eftersom jag hade glömt att ta med mig dem jag har på jobbet och det var outhärdligt att jobba utan musik. Outhärdligt. Inte riktigt. Men hur som helst köpte jag två saker. Ny iPod sladd och ett par metallic rosa Koss lurar. När jag gick ut från cittari tittade jag på mina köp och tänkte iPod... har jag med mig. Där finns det ju i och för sig hörlurar också. Kanske jag kan lämna tillbaka de här. På måndag.

Men ni ser ju. Metallic rosa. Dem kan man inte lämna tillbaka. Så jag öppnade förpackningen och provade. Ojojoj vilket utmärkt ljud. Dem kan man inte lämna tillbaka. Dessutom ville jag ha ett par Koss. Det är ju en klassiker. Men jag vill inte ha Portapro längre för det har hela kontoret på sig. Inte lika kool längre.

Programmering på G igen

Ja, nu är jag igång med programmerande på den här arbetsplatsen också. Hur roligt som helst för mig. Som att bygga med Lego ungefär. Fast det inte är min egentliga uppgift. Programmering, inte bygga med lego heller. Elnät är min uppgift.

Den här gången är det två olika verktyg jag pysslar ihop. Båda hanterar statistik på något vis. Varsin databas och användagränssnitt. Jag har igen så roligt att tiden rusar på och jag vill inte gå hem ännu. Ibland undrar man om jag borde syssla med programmering istället. Men jag hoppas att någongång kanske kunna kombinera de två. Fast, elnät är nog det som får mitt hjärt att klappa.

//Teknik nörden

Dagens belysningstips

För en tid sedan köpte jag en riktigt händig sak. En fjärrkontroll till mina lampor. Den kostade 100 kronor på Chlas Ohlson, kan ställas in på fyra olika frekvensband* och fungerar hur bra som helst. Dessutom är den riktigt liten, smidig och enkel. Tidigare hade jag en massa lampor som jag aldrig använde eftersom det var för krångligt att tända dem och jag planerade ny belysning. Nu har jag en fjärrkontroll istället och ett mysigare och mer funktionellt hem.

 

*)Man kan alltså ha 4 st fjärrkontroller och styra totalt 12 st punkter.

Update

Igår hade jag lediga dagen. Från diplomarbetandet, inte från mitt vanliga jobb.

Jag började dagen med tidig mogonspinning. Det har inte hänt på nästan 2 åt tror jag. Jag är fortfarande överraskad över att jag tog mig upp. Uppstigningsrutinen ser ut att fungera. Min plan är att morgonträna en dag per vecka. Men för att inte ha allt för stor press är målet morgonträning minst 3 ggr vecka.

Efter jobbet fortsatte vi med att beta av bio-listan. Vi såg Tron Legacy. Är man en hederlig data och/eller sci-fi nörd måste man nog se filmen. Är man inte det så tvivlar jag på att man kommer att uppskatta den. Gillar man motorfordon och speciellt motorcyklar är det ett bonus. Jag är grymt intresserad av allt det där och tyckte det var en fantastisk film. Det där som varje programmerare antagligen drömmer om, att få stiga in i ett utmärkt program som man lyckats göra. Den perfekta världen, tills det oförutsett kraschar.

Sen var jag totalt klar med dagen och höll på att somna ståendes. Idag är det diplomarbete som står på schemat.

Hur svårt kan det vara?

Linda skriver om hur jobbigt det är med klädhyllor som är av fel storlek. För breda för ett plagg men för smala för två. Jag håller med. Vilket slöseri på utrymme, material och bara allt. Faktist. Ett sanslöst slöseri med jordens resurser. Hur kan det ha gått så att vi har möjlighet att tillverka saker som inte utnytjas optimalt? Det innebär ju att folk först köper en sak, upptäcker att den inte fungerade och byter till en bättre. Eller går omkring och irriterar sig. Onödigt.

Ett riktigt typiskt exempel på detta är badrumsbelysningen. Jag irriterar mig varje gång jag stiger in i ett badrum. Nyrenoverade badrum är värst, vi borde ju lära oss och göra bättre. Varför? Jo, ovanför badrumms spegeln sitter oftast en lampa. Totalt felaktig belysning. Badrumsspegeln används för det mesta när man ska sminka sig eller annars bara fixa till sitt ansikte, raka sig eller fixa håret.

För att ge en korrekt bild i spegeln behövs en belysning som belyser ansiktet jämt. Men en lampa som oftast lyser rakt ner med vitt ljus ger felaktiga skuggor i ansiktet. Det innebär alltså att man sminkar sig efter bästa förmåga och ser ut som en idiot när man kommer ut. Alternativt att man ser ut som en idiot varje gång man kollar i badrummsspegeln. Detta sker ju ofta precis efter att man stigit upp. Man börjar alltså dagen med en bild av sig själv som idiot, som är helt felaktig.

Rätt belysning då? Jo, bästa alternativet är ju ett gulare, dämpat ljus på sidorna av spegeln. Hur svårt kan det vara då?

Får man bjuda på en liten kvälls eller morgonfilm kanske?

Så blev det en GPS också

Det hör, eller hörde, ju till att jag ska skriva om alla livsviktiga prylar jag köper här också. Till största del p.ga. den ekonomiska aspekten så har jag inte köpt inte köpt så mycket prylar den sista tiden, eftersom jag aldrig vetat om jag har jobb nästa månad eller inte. Så har det ju varit här i det Norska landet.

Men nu så. Jag har länge tyckt att en GPS är en alldeles onödig pryl. En riktig skrytgrej som många köper, bara för att ha. Rör man sig inte så mycket utanför sin hemby så tycker jag fortfarande att man klarar sig gott med vanlig karta. Vart tar världen vägen när vi inte längre ens kan navigera bilen enligt en karta? Man minns ju hur duktig man var med telefonnummer innan alla hade en mobil. Nu står man handfallen så fort batteriet dör i mobilen och jag skulle aldrig klara av att ringa Robert från en telefonkiosk, hur stor nöden än skulle vara. Minst behöver jag i så fall internet för att surfa fram nummern eller kontakta någon gemensam bekant. Men, har man inte tillgång till telefon så lär man knappast ha tillgång till internet heller. Ju. Så i samma anda, klarar man inte att ta sig fram utan gps så kanske man ska stanna hemma. Vad gör man annar när GPSen kastar in handuken mitt i utbygderna eller staden också för den delen?

Min nya lilla Garmin. En Nüvi 205 som ska ta mig fram
dit jag ska. Det blir ju spännande att se hur det ska gå.

Men nu har jag alltså helt plötsligt frångått den här principen. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig. Lite. Jag ska alltså köra ner till Stockholm från Tromsö. Inte det svåraste egentligen, det lär vara skyltat och jag har lärt mig att man komemr sig ganska långt på det och lite geografi kunskaper. Vilket jag tyvärr har väldigt lite av. Så när jag såg veckan tillbudsavis (reklamblad) från våran butik så strålade en liten GPS mot mig. Visserligen är den väldigt liten och av utgående modell. Men det får vara okej för den här gången. Jag hoppas på att den ska guida mig fram till Enskede där jag till en början ska bo hos två snälla tjejer och en snäll yngre kille. Med lite tur så gudare den mig fram genom Stockholms gator också, så att jag slipper stå så pinsamt med kartan i högsta hugg tills jag lärt mig var saker och ting finns.

PS3

Eftersom jag haft min systerson i huset har jag naturligtvis passat på att få upplärning i PS spelandets ädla konst. Man kan ju inte ha bättre lärare än en en 14-åring. Som tur är så har vi liknande intressen så han var mycket villig att spela mina spel. Han uttrycker också vikten av att vara en äkta nörd, SciFi och Fanstasy.

Nariko och svärdet

Nu just är det två olika spel som gäller.

1) Heawenly Swoard. Ett mäktigt spel där den vackra Nariko springer omkring och dödar gubbar med ett jättesvärd. Hur kul som helst. Man kan kasta gubbarna runt sig också. Jag förstår att jag inte alls ligger på samma nivå som ungdomarna här, men det är tanken som räknas och min egen glädje så klart. Jag har lite svårt med kontrollens sixaxis system. Jag övar. Mer. Men samtidigt måste jag erkänna att jag spelar spelet till stor del för att Nariko är så vacker och i övrigt är grafiken häftig.

Nariko. Jag kör med två bilder här för att hon är så vacker.

2) Guitar Hero. Efter lektion av min systerson har jag äntligen förstått mig på det här spelet. Man ska nog vara lite musikalisk ändå. Kanske. Tur att jag faktist tog gitarr lektioner som barn annars hade jag varit ännu mera lost. Japp. Så nu rockar jag loss här. Guitar Hero Greatest hits är det som spelas. Blir jag trött på det så kan jag alltid återgå till Metallica.

Star Trek

I lördags var det en stor dag. Det var nämligen dagen vi skulle få se nya Star Trek-filmen på bio. Knappast någon som missat det, men jag är ju en äkta nörd och jag har växt upp med kapten Picard, Data och de på enterprise, Spock var ju med en sväng där också. Egentligen så var inte karaktärerna så viktiga, det var nog tekniken, talet, konsekvenser av och reflektioner över teknikens inverkan som trollband mig.

Mina favorit tekniker är så klart dörrarna. Men an annan kul grej är den där fantasimaskinen som Picard hade, ett rum där ham kunde gå in och göra i proncip vad som helst. Rummet programmerades bara för att vara just det kapten Picard ville att det skulle vara. Fantastiskt!

Förut, för många år sen, såg jag Star Trek på tv hur ofta som helst. Numer har den fina serien fått ge vika för annat. Tyvärr. Men i lördags var det som förut, jag totaluppmärksammade varje sekund av filmen och stortrivdes, bara väntade på vad som skulle komma näst.

Det enda negativa med filmen var att Spock spelades av Sylar. Jag kunde inte, och kommer aldrig komma över det. Sylar är inte att lita på. Jag var livrädd att han skulle kliva ut ur rutan och ta min hjärna hela tiden. Jag är helt säker på att nästa utveckling i Heroes skulle kunna vara möjligheten att kliva ut ur rutan och då är Sylar helt säkert den första att stjäla den förmågan. ..fast frågan är ju vilken förmåga jag skulle ha som han kunde vara intresserad av... Men det är en bisak. Det viktiga är att Sylar är ond och platsar inte som Spock.

Mina fina lowraiders

Igår beslutade jag mig äntligen för att det var dags att köpa mina hörlurar. Den här gången var det verkligen inget impulsköp. Jag har länge funderat på att köpa ett par Skullcandy hörlurar men inte riktigt funnit någon god nog anledning.

Igår insåg jag att jag verkligen behöver ha ett par på jobbet. Så jag kilade snabbt iväg ner till Expert butiken på 1:a våningen. Man måste ju handla fort när beslutet är taget, annars kan man ångra sig.

Jag är verkligen nöjd me det köpet av mina röda, fina SkullCandy - Lowraider. De sitter bra på mitt huve, är av lagom storlek, ger gott nog ljud - bättre än små pluggar och sist, men verkligen inte minst, så är de snygga och tuffa. Helt perfekt för en prylbög som jag. Nu överväger jag att köpa ett par till - att ha hemma.

Måndag

Ja så, en dag till avklarad som projektingenjör nu då. Känns lite märkligt måste jag säga. Det här känns verkligen som det jobb jag alltid velat ha. En riktigt god chans jag fått alltså.

Så mycket jag har grämt mig över att jag inte lär mig någontig av mina studier. Kunskap har en tendens att smyga sig på, för helt plötsligt så kan jag saker och ting. Jag kollar upp saker och ting, dubbelkollar och det var precis så som jag trott från början. Alltså, inte så att det här projektet är någonting jag kommer att klara av med en klackspark. Jag kommer verkligen att få slita. Men det känns inte helt fjärran och omöjligt längre, så som det gjorde tidigare. Jag har trott att jag skulle vara alldeles förvirrad, förtvivlad och inte ha en aning om vad jag skulle göra när jag väl når den här situationen. Men nu är jag bara resultatinriktad och nästan till och med lugn. Jag använder mina vanliga metoder för att planera och arbeta mig fram genom tekniken. Hittils fungerar det. Vi får se vilken dag katastrofen bryter ut för den lär komma ännu, det är bara frågan om i vilken utsträckning den slår till.

Men annars så känns det faktist som om den utbildning jag slitit mig igenom, än så länge, faktist tagit mig dit jag ville. Det var liksom den kombinationen av kunskap jag var ute efter. Massor kan jag inte men jag vet att jag kan ta reda på det jag behöver och hur. Toppar jag med lite fler extra kurser bara så ska det här bli så bra så.

Tisdag

Ja, det kommer ju att bli tungt med heltidsjobb och skola. Ingen överraskning. Men jag hade tänkt ta det lite soft på jobbet för att orka med skolan. Inte slöa direkt det brukar jag inte göra, men spara lite energi ändå. Men nåja, så blir det nog inte. Jag klarar helt enkelt inte av att bara se på om jag kan hjälpa.

Så, nu har jag mest skruvat upp lampor och fixat sådant som inte var riktigt som det skulle. En av de trevligare sakerna idag var när jag hjälpte en äldredam hitta den lampa hon sökte. Hon blev så tacksam över att ha hittat det hon sökte.

Men nu är det läsa, läsa som gäller. På fredag är det tent i kraftelektronik. Det vill jag klara av så att jag kan få den kursen avkruxad i tabellen.

dagens studier

Idag har jag jobbat mer på inlämningsuppgiften i frekvensomriktare. Näe, jag är inte klar med den fast jag hade tänkt få den klar i tisdas. Som vanligt blev den mycket mer omfattande än jag tänkt mig. Men jag har lärt mig en hel del mer om frekvensomrikate och fläktar. Jag hittade en praktisk guide, för ingenjörer som har att göra med fluftflödes applikationer, som jag bland annat använt som stöd. Den var kort och effektiv. Sen har jag använt mig av diverse kataloger och handböcker.

Ärligt talat så hade jag tänkt göra det här arbetet snabbt och effektivt. Men jag blev så intresserad att jag har läst igenom massa icke nödvändigt material. Det här påverkar inte betyget i kursen så på det viset kan det anses onödigt. Men jag tänker inte riktigt så, jag är gladare av att faktist ha lärt mig något än att ha fått ett arbete gjort snabbt.

Jag tycker det där låter ganska självklart. Varför studera om man inte vill lära sig på riktigt? Men många verkar bara vara ute efter att få sin titel och sedan gå. Tja, mitt sätt tar ju oändligt mycket mera tid och man får inte finare siffror på betyget för extra information man lärt sig. Där räknas bara att kunna svara på just de frågor som läraren ställer i tenten. Men jag är mera förnöjd med mitt sätt och kör på det. Kanske vinner jag på det i längden, kanske inte.

Nokia

Jag måste ju informera om min nya telefon också. Natruligtvis blev det inte den allra billigaste men ja, den billigaste som ändå var ok+. Jag bytte mitt elisa abonemang som jag haft sedan mobiltelefonentidens begynnelse till dna och mobiltelefon som hör till abonemanget och betalas av i 2 år. Länge har jag stretat emot det där systemet men försäljaren pratade bort mig totalt och till sist erkände jag att vad han än sa så lät det väldigt bra och jag skriver under vad som helst. Han var helt enkelt en bra försäljare. Jag hoppas att det inte kommer något större bakslag av det här. Enligt diverse uträkningar vi gjorde kostade telefonen mig slutligen 50 € och det känns ju förmånligt.

Vi får se om jag och telefonen blir bästavänner. Vi är fortfarande i dejtingfasen.

Canon

Lite besviken är jag på min multifunktionsanläggning. Problemet med canon är att de lägger till massa program, vilket också kostar. De lägger alltså pengar på att lägga med program som ska användas till bild/dokument behandling. Enligt min mening borde de lägga ner mera pengar på att få hårdvaran att fungera bra istället. Men, det är antagligen billigare för dem att satsa på mjukvaran.

Dessutom följde det med ett program som kan användas till att behandla dokument, läsa in textfliler från scannade dokument t.ex. Det såg bra ut men tyvärr behövdes uppdatering för att man skulle kunna använda det helt, vilket naturligtvis kostade. Det här får mig att vilja packa ihop allt igen och begära pengarna tillbaka på måndag.

Men jag vet inte, man vet ju att det måste vara någonting lurt när man får en sådan produkt för en liten peng.