Lungproblemet

Jag har grunnat och googlat på astma och allergi och slem i lungorna sen mitt läkarbesök innan jul. Läkaren sa då att det lät som att jag har känsliga luftrör och misstänkte astma och att jag är allergisk mot katterna. Tunga ord för mig. Katterna och träningen är något jag älskar högt och inte vill tumma på.

Så jag har tänkt igenom lite. Att jag skulle vara allergisk är inget nytt, det har jag varit sen jag var barn. Allergisk mot det mesta och pollen och vissa pälsdjur. Men, med åren har jag lärt mig hantera det och jag har inte behövt medicin fast det varit pollensäsong och jag har katterna. Men nu helt plötsligt fungerar det inte. Misstänker att jag hade någon slags lunginflamation eller kraftig förkylning i höst som gjorde mitt immunförvar svagt och luftrören utsatta. Efteråt har jag varit extra känslig mot sådant som jag är alergisk mot och det är egentligen det mesta nu just.

Så jag måste nog återvända till läkaren och få en ordentlig utredning. Har googlat mer om vad som skrivs om allergier idag och hur man komma till rätta med problemet. Det lär vara så att man har en viss toleransnivå och fast man utsätts för små nivåer av saker man är känslig mot klarar kroppen av det så länge man håller sig under sin nivå. Men om något ämne tillkommer som gör att man trillar över nivån så sätter reaktionerna igång. Är man sjuk, trött, stressad eller på dåligt humör kan den här nivån sänkas och man reagerar för lägre nivåer av allergen. Jag antar att det var det som hände mig i höstas allmänt trött och nere och så blev jag sjuk och allergin tog ny kraft.

Så, nu jobbar jag på att sänka mängden av allergiframkallande ämnen i min omgivning. Jag städar hemma, har bytt täcke och kudde, tvättar allt som tvättas kan och försöker undvika allt jag vet att jag kan reagera på. Så kanske kroppen kan lugna ner sig som jag håller mig under toleransnivån ett tag. Vi håller tummarna?

Jag är tacksam för alla tips om hur man gör med allergi och astma. Sofie tipsade om robotdammsugaren för bättre innomhusluft och jag försöker ta reda på om en sådan kunde fungera i min lilla lägenhet. Kunde vara mycket bra grej. jag läste nämligen att man helst inte ska dammsuga själv eftersom alla partiklar yr upp och man andas in dem. Man sk ainte dammsuga på kvällen heller så att man andas in partiklarna när man sover. Jag dammsuger alltid på kvällen. Så gjorde jag igår också och inatt vaknade med andningsproblem.

Skräcken

Idag har jag packat träningsväskan och ska gå och träna för första gången på en månad. Jag är rädd. Vet inte om jag borde börja träna ännu, men det känns inte som att det hjälper att vila mer nu. Jag har varit mer eller mindre soffliggandes i två veckor nu. Är det fortfarande problem med mina lungor så läre dte inte förvinna med mer vila. Så jag ska ta tjuren vid hornen nu och försöka träna lite försiktigt. Hoppas, hoppas att det går bra. Jag vill inte dras med något andningsproblem.

Sen vill jag också påpeka att kalkongrytan jag gjorde igår var ganska ok ändå. Jag är faktiskt lite sugen på att äta av den ikväll.

Det här med sista kursen

Jo. Jag håller som sagt på och ska göra sista kursen på univeristetet nu. Alltså, ja sista om det inte dyker upp överraskningar för att jag bytte studiesystem mitt i, vilket jag tror det kommer att göra. Men en sak i taget.

Jag har ordnat till det så att jag får göra kursen och allt är frid och fröjd. Eller inte. Det är lite problem med själva läsandet och uppgiftsgörandet. För det första så måste jag börja lägga mig tidigare för att gå upp tidigare, för att koma tidigare till jobbet och gå hem tidigare. Så att det liksom blir tid att läsa. Innan jag blir kvällstrotsig och vägrar lägga mig tidigt.

Sen kommer katterna och lägger sig raklånga över kurslitteraturen. Jag måste börja mot bort dem nu. Det är inte synd om dem längre som har flyttat till nytt hem. Ny är det vardag och rutiner. Katterna kan ligga på golvet runt kanterna på skrivbordet.

Så jag tänkte att ni får börja hejja på mig nu. Sova tidigt och skapa tid för läsandet? Ja?

Byxproblemet

Jag köpte nya byxor. Förra sommarn. Idag hittade de ur skåpet och fick vara med på jobbet idag. Jag tycker att de är ganska bra faktiskt. Problemet är att de har glatt yta och jag håller på att halka av stolen helatiden. Bokstavligt talat. jag får ont i ryggen av att försöka hålla mig på stolen. Fail?

Jag såg till att göra det innan jag hann tänka efter.

Jag tänkte att det är bäst att köra på lite i ruset av att ha lyckats med inlämningen. Det är ju så lätt att man sitter av sig och plötsligt är man lat(ast). Så jag sitter vid datorn idag också och fixar saker.

Bland annat har jag mailat in en referens. Liten strunt sak. Men den har legat jäsning mycket länge. För bra länge bestämde jag att DET, det är en av sakerna som ska avklaras så fort diplomarbetet är inlämnat.

Nu undrar jag om jag helt enkelt inte ska jobba efter en checklista. Så som jag gjorde i slutet på ingenjörs studierna. Listar allt och bara betar av vart efter, inget tänka. Det känns märkligt skönt att jag faktist har kommit till stadiet där jag kan börja jobba så.

Havregrynsskandalen

Den här veckan har det varit lite av en katastrof i Ing. Backs residens. Havregryns förrådet började sina. Här i Sverige landet finns det mesta jag behöver i matväg. Mångfalld. Men en sak som jag inte hittar är rätt sorts havregryn. Finska Elovena är fortfarande en klar vinnare. Därför köper jag med mig havregryn från Finland när det behövs. Nu har jag inte varit i Finland på ett tag och det såg ut som om problemet började bli ett faktum. Jag hade för mig att jag hade bunkrat upp men kunde inte hitta något lager.

I ren panik började jag planera en påfyllning av lagret. Det gick inte så bra. Men idag. Idag hittade jag mitt lager. Jag hade varit omsorgfull och placerat havregrynslagret i en lufttät behållare längre bak i skåpet. Vilken lycka. Nu är burken påfylld och jag kan leva utan oro igen.

Mitt skafferi med några stöttepelare; havregryn, myssli och bran flakes.Jaja, det är en påse vitt mjöl ni ser i bakgrunden också.

Bara för att du inte förstår poängen behöver det inte vare en dålig grej

Igår fick jag en sån där typiskt oskön, onödig komentar på jobbet. Jag tror inte alls att intentionen var att vara elak eller nedlåtande. Bara en person med dålig insikt.

Jag har med egen mjölk till jobbet för att jag inte vill dricka det där pulvret som finns i kaffeautomaten. Jag vill inte tänka på vad som finns i det där för att mjölken ska hålla sig fin och jag vill inte tänka på hur alla de portioner jag redan druckit, i lättjans anda, lagrats i min kropp.

Högljudd komentar: Jasså. Du är alltså för fin för mjölken som finns i automaten.

Jag visste inte alls vad jag skulle svara. För de svar som poppade upp i huvudet var alldeles för elaka och nedlåtande. Jagvill inte vara nedlåtande emot mina kollegor, även om de är det emot mig. Jag tycker att man alltid i längden vinner på att vara schysst och stödjande. Så vill jag leva. Men det behöver inte betyda att jag låter andra trampa på mig. Nu informerade jag att det kanske inte hade att göra med det utan att jag bryr mig om min kropp och inte vill lägga alla de där gifterna i den.

Vi är alla individuellt ansvariga för hur våra koppar mår. Men det är samhället som betalar för våra sjukhusbesök sedan.

Inte lämpligt före läggdags

De senaste dagarna har jag haft besök av nått slags flygande kryp. Jag vet inte vad det är för nått, men anar att det kan vara resultatet av de där bruna små krypen som envisades med att komma in här i somras.

Bara i ren nyfikenhet kom jag på att googla lite. Jag tänkte att det kunde va bra att kolla upp lite så att de inte råkar börja förstöra nått här. ..och ja. För att jag tycker de är lite obehagliga. Ni kanske vet att jag är mörkrädd och livrädd för alla kryp, spindlar och kräldjur. Som så många andra. Råttor och möss går däremot rätt bra. Dom e söta.

När jag klickade, scrollade upp och ner och läste om diverse kryp kom obehaget smygande. Jag hittade inget om de jag sökte. Det ser farligt ut när det vandrar omkring på väggen* och igår flög det hotfullt mot mig. Fast jag tror inte det är någon värre ohyra. Men fobi-paniken satte sig. Det började när jag läste ordet kakerlacka och eskalerade när jag såg spindlarna. Nu är jag säker på att mitt hem kryllar av alla ovannämda som bara väntar på att attackera så fort jag släckt lyset. Undrar om nån väntar på toan?

*)Nää, inte egentligen. Det är en oskyldig nästan gullig grej.

på håret del 3

Är det alltså min masstillverkning av mat, som fyses ner, som bidragit till min hår katastrof? Hur mycket vitaminer dödar man vid nerfrysning och upptidning? Nu känns det som om jag borde ha följt med lite mer på hushållslära timmarna. Jag som tyckte det här var en så bra lösning. Men att äta nerfryst och upptinad mat både till lunch och middag kanske var att ta i. Det är kanske inte så bra, fast det är hemgjord mat. Jag tänkte att det måste finnas någon hake, masstillverkningen är för enkel.

På tal om saker man kan ångra

Jag kanske börjar vara på bättringsvägen trots allt. Fast jag nyser det värsta jag gjort. Någonsin. Men nu börjar jag scanna efter syndabock här och är ute efter hämd. Vem kan beskyllas för att jag blev sjuk? Jag själv så klart, man har alltid ansvar för sig själv och allt det där. Men utöver det då? Vem kan anklagas?

Jag och Jens har konfererat lite om det här och kom fram till att tjejen på flygplatsen kvalar in på förstaplatsen. Vi letade efter mat på Helsingfors flygplats och det var inte lätt om man ville ha riktig mat. Till sist hittade vi ett ställe där man kunde få en sallad. Så vi beställde varsin och jag noterade att tjejen som portionerade upp maten var äckligt förkyld. Här borde jag ha vänt på klacken. Men jag var för hungrig och visste att det inte fanns så många alternativ.

Men förklara för mig. Hur i all världen kan man få jobba med portionera upp mat åt folk om man är förkyld!!?? Jag borde kräva att restaurangen betalar skadestånd för missade arbetsdagar. Minst. Dessutom vill jag skälla ut Helsingfors flygplats får att de har så ussligt med matställen.

Jag blir så nyfiken

Läser igenom dagens bekännelse och jag blir så nyfiken!

Jag undrar så vad han egentligen sa till sin tjej när han vände om. Jag försöker föreställa mig situationen, men det går bara inte. Restaurangen låg en bit från centrum och det fanns inga andra alternativ brevid. Han måste alltså ha gett någon slags förklaring till varför de inte kunde gå in.

Sa han att det stod en tjej som förföljde honom av ändlös kärlek i högstadiet där inne och de inte kunde gå in? Skulle jag säga det till min kille så skulle han nog skratta högt och släpa in mig för att få njuta av situationen till fullo. Filma och ta kort. ...eller. Det är väl jag som skulle göra så. Men, hur som.

Han måste helt enkelt ha dragit en nödlögn. Men den hade jag så gärna velat höra. Jag borde helt enkelt ha gjort så som Maja skrev, ropat åt honom att komma tillbaka "Det här måste vara ÖÖÖDET!!". Detta är en sådan situation som verkligen kräver en tidsmaskin.

Tisdag

Imorse försov jag mig litegrann och drömde en riktigt otäck dröm. Jag brukar göra det när jag ändå är halvt medveten om att jag gör nått fel, sover när jag inte ska göra det alltså. Sen var jag helt skärrad efter drömmen, som var riktigt verklig, ända fram till lunchtid. Av det lär vi oss att man inte ska försova sig.

Dessutom så höll jag på att frysa ihjäl igår kväll. Eftersom var otroligt styv av träningen kom jag på att smörja in benen med ice power. I förebyggande syfte. Jag måste ha haft på lite för mycket för jag blev riktigt, riktigt kall skakade som ett asplöv hur länge som helst. Jag klädde på mig i panik men fortsatte bara att skaka. Frös fullt påklädd och under två täcken. Dessutom var jag jätte trött och somnade skakande. Otroligt men sant. Herre gud, livet är så hårt ibland. Vi kan ju lägga till att jag faktist hatar att frysa. Det är det värsta som finns.

Men, ny träning idag. Jag har precis ätit middag och styr mig mot SATS om en timme. Fram till det jobbar jag vidare.

Tokbokar

Nu har jag bokat in några pass på SATS igen. Efter att mitt bokningsförbud upphörde. Hur ska det gå för mig nudå? Kommer jag att klara av att gå på de passen och om inte, kommer jag att minnas att avboka? Känner kallsvetten komma krypande.

Tidsfördriv

Det här var dagens roligaste. Farbrorn på turkisk yoghurt burken är tydligen grek och upprörd. Yoghurten är antagligen inte turkisk heller. Min världsbild är skakad och jag kommer inte klara av att va allvarlig när jag ska köpa min yoghurt i fortsättningen.

Kolla Dr. Evil minen på snubben också. Där planerar han nog hur han ska bygga sin giant "laaaseeer" för sina 50 miljoner kronor. Enligt artikeln fick han bara två ynkliga miljoner. Så det kanske bara blev en mini laser, till Mini Me.

Visst!?

Men nu har jag ätit lingon både till lunchen och middagen. Då blir man väl stor och stark?

Torsdag redan? Det var ju nyss onsdag...

Bråda tider nu. HC* jobbar med diplomarbetet och det blir långa dagar. Jag har en ordentlig ångest och skrivkramp-prestationsångest. Alla sorts ångestar och blockeringar man kan ha. Men jag gör mitt bästa får att jobba mot monstret. Det är ju jag som ska vinna.

För att roa mig läser jag på tunnelbanan, till och från jobbet. En riktigt bra bok, Hypnotisören av Lars Kepler. Innan sovadags tittar jag Ture Blood, säsong tre. Serien är fortfarande super. Bara intron i sig gör att jag vill se serien. Men jag undrar om de två sysslorna är så lyckade egentligen. Boken är så fängslande att jag läser som besatt, plus att texten är så beskrivande emellanåt att jag börjar må fysiskt illa. Jag borde kanske vila på tåget istället. Jag behöver tid att bara sitta och glo rakt fram på också. Serien likadant, jag tittar ju innan jag ska sova. Det gör att jag är livrädd halva natten och drömmer om märkliga varelser. Pust. Tur att jag bara har ett avsnitt till att se. Sen är jag ikapp och det blir lite mer sporadiskt. Tungt liv man har.

*)HC är en förkortning av Hard Core. Det vet man om man är nörd.

så fel det kan bli

Appråpå gårdagens österbottniska diskussion, där vi bland annat avhandlade hur galet det kan bli när man bara läser eller betonar det man läser lite fel.

Medan jag skrev så flitigt på diplomarbetet idag råkade jag stava lite fel när jag skulle skriva implemented. Varpå word så snällt föreslår "implement Ted". hehe! Vad ska Ted göra i elnätet och vem är han egentligen!? Det är dagens fråga.

eh.. ja. Det är kanske dags för fika nu.

Bättre kanske

Mamma sa alltid när jag var liten och hemma sjuk att jag började bli bättre när jag började klaga på allt. Och kritisera.

Med tanke på de sista två inläggen så kan man kanske tro att förkylningen börjar ge med sig. Men det är ju klart, det är ju faktist måndag imorgon.

Men jag ville ju bara ha en jävla kaffe

Idag kom jag väldigt tidigt till flygplatsen. Jag tänkte vara smidig och arbeta lite där. Men vid incheckningen lyckades jag boka in mig på ett tidigare plan, med boarding 30 min senare. Utmärkt.

Problemet var att jag inte skulle hinna äta lunch. Men jag köpte nått smått och längtade efter en kaffe. Jag trodde ju att jag skulle få kaffe på planet. Det serverar man väl folk vid eftermiddagstid? Inte på det här planet i alla fall. Vi fick apelsinjuice. När har dom övergått till det? Inget fel på juicen. Men jag var väldigt sugen på en kaffe. Jag hade velat dricka en kaffe medan jag satt och läste forskningsrapport. Bara så. Men icke.

På arlande köpte jag den största takeawaykaffen. Men då var det för sent.

Hårt liv

Jag sitter hemma och ska läsa på tent i elmotor tillämpningar. Problemet nu just är någon som hammrar. Mycket. Styggt att göra det när jag ska läsa, tycker jag. Det finns serni en lite större lastbrygga/hamn nedanför där vi bor och jag tror det är där dom håller på och fixar nu. Det här har hållit på i flera dagar och eftersom vi bor precis uppefter fjället så studsar ljudvågorna mot fjället och rakt in i mitt kontor. Irriterande, öronproppar nästa tänker jag.