Änglagård 3

Tack vare Jenny besöket kan jag kryssa av en till film på bio-listan, Änglagård tredje gången gillt.

Jag hade fått höra att filmen skulle vara en flopp osv. Men det tyckte inte jag. Fast jag tycker å andra sidan att Helena Bergström är super och att Collin är en utmärkt regissör. Filmen fångar verkligen, fast med ganska mycket ironi, hur det kan vara på landet. Men jag vet inte om cityfolk verkligen kan förstå att det faktist är så där. Även om det kan kännas ganska irriterande och begränsande, har det verkligen sin egen charm.

En kul grej var tillbaka blickarna från de tidigare filmerna. Jag har alltid tyckt att Helena varit en tant fullvuxen kvinna. Men nu såg jag ju att hon bara var barnet när den första filmen spelades in. Nostalgiskt med tillbakablickarna.

Jag tyckte filmen passade utmärkt in i raden av Änglagårds filmer och gillar man de andra kommer man att gilla den här också. Gillade man inte de andra, så varför skulle man börja nu?

The Nike Blast

I helgen var det The Nike Blast med Jenny. Tack Jenny för att du fick mig att gå på det. Det var verkligen värt att gå på. Nu är inspirationsnivån för träning och livet i allmähet flera snäpp högre. Livsviljan påfylld.

Jag hade egentligen inte tid för det, måste skriva klart. Men jag anmälde mig för några månader sedan och bestämde mig för att jag ska gå på det här. I lördags jobbade jag från morgonen och blastade på eftermiddagen. Hann inte träna så många pass som jag helst hade velat. Men min kropp är ändå tillräkligt sliten nu. Hallen blasten hölls i var ju inte den fräschaste. Men den var funtkionell och Nike hade verkligen ordnat till den på bästa sätt.


Sen kunde man naturligtvis shoppa nike kläder också. Jag hade inte tänkt köpa nått men kom hem med massor. Jag ångrar inget, det var lyckade kläder som jag kommer att ha mycket användning för. De här byxorna är riktigt sköna. Det känns super att ha ett par slapparbyxor som jag kan tänka mig att ha på i offentligheten också. Jag kommer att bo i de här.


Sen dök Petter upp som föreläsare. Petter är en av mina favoriter, om ni inte har märkt det. Jag har tänkt på varför ett tag nu och kommit fram till att det nog är för att han gör sin egen grej. Sånt uppskattar jag. Jag gillar hans musik men mina fördomar har fått mig att tänka att han nog bara är en slarver. Fast varje gång jag hört honom prata har jag tyckt att det verkar finnas nått mer där bakom. Idag fick jag det bekräftat i Petters föreläsning om drivkraft. Han e kool kille.


Petter avslutade med en show. Det är ju aldrig fel. Mycket Petter sen jag flyttade till Stockholm känns det som.

En kort en.

Jag måste jobba men vill blogga. Också.

Så här på fredagen kan jag konstatera att min uppstigningsrutin verkligen ser ut att fungera. Först nu börjar jag inse vilken focuserad plan jag gjorde upp. Jag specifierade ett mål. Identifierade fällor och problemområden. Planerade, om eftersom min tidigare plan inte fungerade och förebyggde. Samt, inte minst, verkställde. Idag var jag på jobbet kl.7. Det var inga problem att stiga upp och det är inga problem att ta kväll i tid, när jag måste gå upp en viss tid.

I morgon får jag finbesök av Jenny som också ska gå på The Nike Blast i helgen. Det blir hur kul som helst. Både träningen och att Jenny kommer hit.

Men, nu ska jag jobba. Ha det fint!

Update

Igår hade jag lediga dagen. Från diplomarbetandet, inte från mitt vanliga jobb.

Jag började dagen med tidig mogonspinning. Det har inte hänt på nästan 2 åt tror jag. Jag är fortfarande överraskad över att jag tog mig upp. Uppstigningsrutinen ser ut att fungera. Min plan är att morgonträna en dag per vecka. Men för att inte ha allt för stor press är målet morgonträning minst 3 ggr vecka.

Efter jobbet fortsatte vi med att beta av bio-listan. Vi såg Tron Legacy. Är man en hederlig data och/eller sci-fi nörd måste man nog se filmen. Är man inte det så tvivlar jag på att man kommer att uppskatta den. Gillar man motorfordon och speciellt motorcyklar är det ett bonus. Jag är grymt intresserad av allt det där och tyckte det var en fantastisk film. Det där som varje programmerare antagligen drömmer om, att få stiga in i ett utmärkt program som man lyckats göra. Den perfekta världen, tills det oförutsett kraschar.

Sen var jag totalt klar med dagen och höll på att somna ståendes. Idag är det diplomarbete som står på schemat.

Måndagsträningen

Idag tog jag bara med mig väskan på morgonen och gick till gymmet efter jobbet trots att jag var jätte trött och helt tom i huvudet. Nått mellanmål hade jag inte ätit heller. Men jag bestämde mig för att göra så gott det går ändå. Bara man tar sig till gymmet så brukar det vara de dagarna när träningen gör mest underverk. Så var det idag, mycket piggare efter träningen.

Idag blev det 20 min löpning och 35 min styrketräning, bröst, bic och mage. Jag har inte mer tid än så att ta av, för jag måste skriva på diplomarbetet. Men jag använder det jag har.

Måndag

Nämen nu tycker jag faktist att ni alla ska klicka "gillar" på inlägget under det här. Det är ju utmärkt att jag får va kung emellanåt och ni är ju unsamma och koola människor som gillar när det går bra för folk.

Men annars så slog nog karman tillbaka idag, så som jag trodde. Jag har varit dödstrött idag och helt goners i huvudet. Men annars är det bra. Jag steg inte upp super tidigt idag, men jag kom till jobbet i god tid. Jag hade med matlåda och laxen gick fint att äta. Men den var lite märklig i konsistensen. Hur länge kan man förvara gravadlax i frysen?

Dundermellanmålet hade jag med mig idag också, men det står kvar i kylen på jobbet.

Man ska gå ner med flaggan i topp

Söndag kväll då och jag kunde ha helt vanlig söndagsångest nu. Jag men vill inte det idag och tänkte göra tvärtom, flaggan i topp. Vin i glaset och musik i högtalarna. Jag har hakat upp mig på den här låten av någon anledning.

Jag har gjort lasagnette som jag skulle ha gjort i lördags. Valet var att fixa det nu eller slänga färsen. Det ska man ju inte göra. Så nu har jag lasagnette och morgondagens lunch klar. Bulgursallad med fetaost och citron och jag hoppas att gravlaxen jag hittade i frysen smakar godkännt så att jag kan ha det till. Jag försöker faktist med att äta den mat jag har och inte slänga bort nu.

Dessutom är det här en historisk dag och jag är inte så ödmjuk, så jag berättar. Med risk för att jag får äta upp det och karman slår hårt. Men jag tänker berätta ändå; idag sa Jens (högt och tydligt och utan bitterhet) att jag oftast* har rätt i det jag säger. Vilken vinst. Men den verkliga vinsten var att han la till, att han vetat det ett tag nu men insikten var för sur för att han skulle godkänna det. Verkligen stort av honom att säga det, tycker jag. Det var ärligt och jag tycker att det krävs en riktig man att säga sådant. Man kan tycka att det är lågt av mig att berätta, men jag tyckte det var fint sagt. Okej då.. lite jäser jag över det också. Bara tills imorgon. Då ska jag vara som vanligt igen.

Adjö.

*) han sa faktist alltid och inte oftast. Men jag tänker att karman inte slår tillbaka lika hårt om jag skriver oftast istället. Tam tidam.

Mobilbilder från år 2011

Det bästa med att gå på bio och se 3D film är ju att man får ha så fina glasögon på sig.

Svara med bara ett ord

Jag smiter och pausar med lista. Lista lånad hos Alexandra.

1. Var är din mobiltelefon? Vardagsrummet
2. Var är din andra hälft? Hemma
3. Ditt hår? Tappat
4. Din mamma? Finland
5. Din pappa? Finland
6. Det bästa du vet? Mys
7. Din dröm i natt? Yr
8. Din dröm/ditt mål? Klar
9. Rummet du är i? Sovrum
10. Din hobby? Teknik
11. Din skräck?Olust
12. Var vill du vara om sex år? Påväg
13. Var var du igår kväll? Här
14. Vad är du inte? Passiv
15. En sak du önskar dig? Energi
16. Var du växte upp? Vörå
17. Det senaste du gjorde? Skrev
18. Dina kläder? Mjukis
19. Din tv? Gåva
20. Ditt/dina husdjur? RIP
21. Din dator? Bäst
22. Ditt humör? Orolig
23. Saknar någon? Många
24. Din bil? Följeslagare
25. Något du inte har på dig? BH
26. Favoritaffär? Händigemannens
27. Din sommar? Äventyr
28. Älskar någon? Klart
29. Favoritfärg? Flera
30. När skrattade du senast? Telefon
31. När grät du senast? Avlägset

Resultat

halleluja. Svårt med ryggraden, men jag jobbar på. Ibland är det hemskt viktigt att vattna blommorna. Men nu är jag äntligen klar med första varvet på reslutaten. Nu ska jag gå igenom det kapitlet en gång till och ändra och förkorta text.

Men hemskt skönt att komma till slutet på det kapitlet i alla fall. Snart ska jag belöna mig själv med att gå till affären och handla mat.

Hoppas ni har en trevlig helg.

Planen

Okej. Den här helgen ska jag skriva diplomarbete. Jens har besöksförbud och jag ska logga ur Facebook nu. Bloggen ska också vila. Max två korta uppdateringar om hur det går. Inget annat.

Ser ni mig på facebook eller på andra bloggar kan ni gärna jaga ut mig. Tack. Ryggrad. Ryggrad.

Så, nu är klockan snart åtta på fredag kväll, nu är det nog så officiellt det bara kan bli helg.
Loggar ur.

Dagens mat

Rätts å ok med maten idag också. På dagen sallad med makaroner och tonfisk till lunch, dundermellanmålet som består av keso och kesella, bär och myssli. Efter träningen rågbröd med sallad, lök, avocado och gravad lax. Sen, hetsåt vindruvor.

Dagens träning

Igår gick det lite dåligt med min träning. Jag hade förberett så bra, ätit bra mat och mitt dunder mellanmål. Jag tog mig från jobbet i tid för att hinna träna och kom fram till gymmet utan att trilla i någon av lathetsfällorna. Hittade gymkortet och började till och med byta om. Då upptäcker jag att jag inte hade packat ner några träningsbyxor. Besvikelsen. Raka vägen hem, via Ica och en händigemannens butik. Idag gick det bättre. Jag kompletterade träningeväskan med byxor.

Träningen då; 20 min löpning och 35 min styrketräning, rygg och triceps. Jag tog det bara lugt idag ännu. Kör igenom kroppen lugnt nu för att väcka den. Nåsta veck avarvar jag upp. Men bara lite. Jag är fortfarande lite rädd för att träna, för den allmänna tränings smärtan. Från och med nästa vecka börjar jag som sagt tuffa till mig.

Häringe slott - Del 4

Inne i själva slottet fick man alltså röra sig fritt. Där fanns massa häftigt. Förutom salongerna på andra våningen och ett golv som sviktade när man gick. Det var läskigt. Men, ingen fara. De hade gjort ett tryckprov på 90-talet så...

Rustningar fanns placerade här som där. Den hrä var fastunden. Undrar om den skulle börja vandra runt annars?

Älg. Slottsägarna har säkert tagit sina hästar och varit ute på en och annan jakt.

Det här fanns i munkens rum. Här skulle det alltså finnas ett spöke och det här var enda rummet jag tyckte mig känna en negativ eller orolig energi. I det här rummet fanns panel som någon stulit i ett tyskt kloster. Men det kom alltså spöket av en tysk munk. Det var riktigt märktig panel dessutom och ut ur panelen kom det små (små och små, ca 50 cm stora) djävlar (klövar och bock-ben) som satt och kurade under taket. Gotisk stil kan man säga.

Munkens rum. Dålig bild jag vet. Men ni får kisa och vinka skärmen av och an här.

Till och med katten hade en kunglig sovplats. Fast nån katt såg jag ju aldrig till.

Fler rustningar. Den här stod stadigare.

Torsdag

Nu är jag upp och i farten igen. Har gjort min matlåda klar och dricker min frukostvälling nu. Det är en ny sak som jag har adopterat. Fullkornsvällng utan tillsatt socker, för er som ville komentera att det är mycket socker i välling. Igår gick det lite sämre och jag trillade ner i sängen igen efter rutinuppstigningen; placera alarmet i köket. Sen drog jag mig och intalade mig själv att det är okej, jag skyndar mig och bli klar på 20 min istället. Det blev jag inte.

Men jag accepterar fast det inte är riktigt okej och analyserar varför. Det kan ha varit så att jag förberedde för mycket. Jag hade förberett allt, matlåda, dunder-mellanmål, frukost och kläder. Nästan så att jag hade tvättat ansiktet och sminkat mig innan jag la mig också. Lite stress måste det tydligen vara innan jag börjar anstränga mig. Det var förresten ingen nyhet. Egentligen.

Nu är det jobb som gäller. Ha en fin dag!

Söder kanske inte är min grej

Just ja. Nu kom jag på vad det var jag skulle skriva mer. Dessa människor finns oftast på söder har jag märkt. Om man bortser från drottninggatan. Är det en riktig iakttagelse tycker ni? Jag kanske ska undvika söder helt enkelt? Synd, för jag gillar ju SATS Medborgarplatsen väldigt mycket.

Vilken stadsdel ska jag röra mig i för att befinna mig bland människor som färdas snabbast till fots? Berätta för en oförstående finnländare.

Gnällbloggen

Jag vill bara meddela att jag fullkompligen hatar folk som går sakta. Precis som om de inte förstår att det finns andra människor i den här stan som kanske inte är lika söliga som de är. Gärna går de två eller fler i bredd. Gärna ett helt sällskap. Irriterande. Gå fortare eller visa hänsyn och håll er till sidan. Det är allmän hyfs och hyfs, det ska vi ha. Ordentligt ska det vara. Rappa tag, som vi säger i Österbotten.

Jag vet inte om dessa människor bara är långsamma (i huvudet) eller bara är rent ut ouppfostrade. En annan iakttagelse är att dessa människor ofta har dålig kroppshållning. Det är det som gör att jag upplever dem som söliga. Annars hade jag tänkt att de bara ville slappna av och gå sakta. Det är okej, men då håller man sig till sidan på trottoaren. Okej?

Det var nått mer jag skulle gnälla om också. Men nu blev jag så upprörd över slöfockarna att jag glömde det. Jag återkommer.

#Stress-Lisa

Ååå. Vilken lättnad att hälla ur sig det där. Fantastiskt. Tam-tidam.

En skrytsam hälsning från ryggradskvinnan

Den här bilden finns här bara för att skryta för er att jag faktist stod emot att äta den här kakan. Den fanns på misto där de ofta har underbar chokladkaka till efterrätt. Lagom lösa innuti. Men, jag har ju mina två månader med inget godis och inga kakor och jag har ju ryggrad.

..det var mest det jag ville säga.

Bara för att du inte förstår poängen behöver det inte vare en dålig grej

Igår fick jag en sån där typiskt oskön, onödig komentar på jobbet. Jag tror inte alls att intentionen var att vara elak eller nedlåtande. Bara en person med dålig insikt.

Jag har med egen mjölk till jobbet för att jag inte vill dricka det där pulvret som finns i kaffeautomaten. Jag vill inte tänka på vad som finns i det där för att mjölken ska hålla sig fin och jag vill inte tänka på hur alla de portioner jag redan druckit, i lättjans anda, lagrats i min kropp.

Högljudd komentar: Jasså. Du är alltså för fin för mjölken som finns i automaten.

Jag visste inte alls vad jag skulle svara. För de svar som poppade upp i huvudet var alldeles för elaka och nedlåtande. Jagvill inte vara nedlåtande emot mina kollegor, även om de är det emot mig. Jag tycker att man alltid i längden vinner på att vara schysst och stödjande. Så vill jag leva. Men det behöver inte betyda att jag låter andra trampa på mig. Nu informerade jag att det kanske inte hade att göra med det utan att jag bryr mig om min kropp och inte vill lägga alla de där gifterna i den.

Vi är alla individuellt ansvariga för hur våra koppar mår. Men det är samhället som betalar för våra sjukhusbesök sedan.

Mobilbilder från år 2011

Här förklarar jag för Jens att det faktist är jag som är King of the castle. Vi var båda lite besvikna över att det inte fanns döskallehandtag på stolen. För att göra bilden komplett. Det är efter att jag beskrivit min snabbet och mina fantastiska reflexer och före jag körde vilse.

Tisdag

Jag sköter mig idag också och steg faktist upp kl.5.30. Jag har ju bestämt mig för det, att det är dags att börja stiga upp nu. Nu kör jag med att lägga telefonen på alarm och placera den så att jag måste stiga upp ur sängen. Ett alarm för att vakna, 10 min att dra sig i sängen och sen upp. Vinnande koncept.

Men placerigen av telefonen var lite mer knivigt. En bit från sängen fungerade inte, då skulle jag bara dra mig en stund till. Vardagsrummet fungerade inte heller. För rak väg till och från sängen. Men köket, det fungerar. Då måste jag gå en kurva, då måste hjärnan vakna till tydligen. Dessutom har jag varit strategisk och börjat förbereda frukosten. Då känns det ju lite lättare när man vankar.

Så går det när man har ett envist huve, man får arbeta ut ett system för att lura sig själv. Spelar ingen roll för mig hur, så länge det fungerar. Vilka strategier har ni för att dra upp er ur sängens sköna värme?

Ha en fin dag nu!

Manen som ekonomiskt överhuvud

Av någon anledning letade jag reda på vem som står på listan över sverigens rikaste personer. Jag klickar på första bästa länk och hamnar på veckans affärer och läser följande rader: Nio svenskar är rika nog att hamna på Forbes miljardärslista - varav tre kvinnor.

Ja just ja. Det är nästan bara män som är rika. Kvinnor är sällan det. Varför?

Maten

Förra veckan gjorde jag det ganska bra med maten och jag ska göra det lika bra den här veckan. Idag blev det lunch på tv4 men meddagen skärpte jag mig med. Kyckling, makaroner och stekta grönsaker.

Jag handlade efter träningen och siktade in mig på hälsosamt. Grönsaker. Sen hände något märkligt, jag köpte inlagda rödbetor. Ännu märkligare är att jag åt dem till middagen. Jag vet inte vad det här betyder, möjligen letar jag omedvetet efter färgstarka grönsaker och rotfrukter. Hur som är väl rödbetor väldigt hälsosamt. Jag har knappast ätit rödbetor sedan jag gick på långstadiet ungefär.

Träningsdags

Idag inledde jag träningen. Nu jävlar. Men jag började försiktigt. Jag var och är fortfarande lite rädd för att börja träna efter så långt uppehåll. År 2010 var verkligen träningsuppehållens år för mig. År 2011 gör jag annorlunda.

Idag, 20 min löpband och 30 min styrketräning.

Bara för att roa er

I lördags, i en stund av övermod, berättade jag för Jens att jag har en enastående förmåga att inse när något håller på att gå fel. Det här var när han klagade på att jag körde för nära bilen framför. Är det du eller jag som kör liksom? Jag förklarade att han kunde känna sig totalt trygg. I äkta "I have the reflexes of a cat and the speed of a mongoose"-stil.

Sen tar det inte många timmar innan jag missar avfarten och inte upptäcker mitt misstag innan jag befinner mig på helt fel sida av stan. Pinsamt i tell you. Pinsamt och så typiskt. Man ska aldrig säga sådant, då vet man ju att det skiter sig direkt.

Det var den helgen det

Jag överlevde Berns också och vaknade utan större skavanker. Däremot sov jag bort halva dan. Så kan det gå.

Sen gjorde vi slag i saken och bestämde oss för att ta en tur till Heron City och Ikea. Det var en fin plan. Sen började det gå snett. När vi skulle åka startade bilen på första försöket men råkade stanna iegn. Det var synd, för laddningen som var kvar i batteriet efter alla snabba bilflyttar räckte bara till exakt EN start. Turligt nog kom min granne ut just då och delade med sig av sin ström. Snällt. Pizzeria tips fick vi också. Killen på hammarbyhöjdens pizeria är må hända den gladaste, men de gör inga goda pizzor.

Sen var det jag skulle köpa slut på media markt, jag fick fel beställning av asiaten med dåliga svenska kunskaper på panda express, blev sugen ock köpte en glass till kaffet som smakade si sådär (glassen, kaffet var ok), glömde/hann inte köpa hälften av det jag skulle på ikea. Fortsatte med att glömma att svänga av på rätt ställe och körde en jävligt lång omväg när vi skulle hem. Somnade när vi skulle se Harry Potter. Nu vet jag inte vad jag har sett och vad jag har drömt. Man skulle kunna säga att det var otur, men högst troligen var det jag som inte alls var så skärpt igår som jag trodde.

Men det är okej, jag hade inga större planer för lördagen ändå. Imorgon startar vi om gott folk. Visst!?

Jaaa jag klarade det!!

Idag är det fredag, det är helg och det är Berns med ett stort, glatt gäng. Det är ett utmärkt sätt att fira att jag har klarat av första jobbveckan efter jul eller hur!? Den kändes ungefär lika lång som ett ögonblick.

då ska jag också sy

Onekligen tänker sy ett lapptäcke. Ett gult ett. Jag blir så sugen och tänker SEN. Sen när jag är klar med skolan. DÅ ska jag sy. Det finns så många saker jag tänker sy då. Lapptäcke funderar jag på till och från. Men jag vill göra ett riktigt stort ett. Det tar så lång tid att det blir mer viktigt vilken färg det är. Men jag har ju lite tid kvar att fundera så.

Det är så många saker jag tänker göra sen. Gå på snickarkurs, svetsa å mecka, och programmera saker och köpa den där minin att renovera upp och bygga min kajak och träna hela tiden varje dag och läsa alla böcker på listan och fotografera och måla och sy korsstygn och lära mig klättra och gå onödiga kurser och skida och resa och baka och och och. Tur att jag också har hela livet på mig.

Häringe slott - Del 3

Inte lämpligt före läggdags

De senaste dagarna har jag haft besök av nått slags flygande kryp. Jag vet inte vad det är för nått, men anar att det kan vara resultatet av de där bruna små krypen som envisades med att komma in här i somras.

Bara i ren nyfikenhet kom jag på att googla lite. Jag tänkte att det kunde va bra att kolla upp lite så att de inte råkar börja förstöra nått här. ..och ja. För att jag tycker de är lite obehagliga. Ni kanske vet att jag är mörkrädd och livrädd för alla kryp, spindlar och kräldjur. Som så många andra. Råttor och möss går däremot rätt bra. Dom e söta.

När jag klickade, scrollade upp och ner och läste om diverse kryp kom obehaget smygande. Jag hittade inget om de jag sökte. Det ser farligt ut när det vandrar omkring på väggen* och igår flög det hotfullt mot mig. Fast jag tror inte det är någon värre ohyra. Men fobi-paniken satte sig. Det började när jag läste ordet kakerlacka och eskalerade när jag såg spindlarna. Nu är jag säker på att mitt hem kryllar av alla ovannämda som bara väntar på att attackera så fort jag släckt lyset. Undrar om nån väntar på toan?

*)Nää, inte egentligen. Det är en oskyldig nästan gullig grej.

Är detta verkligenheten?

Idag lyckades jag faktist vakna bara lite tidigare och var faktist ganska pigg när jag åkte till jobbet. Ska jag våga tro på att det tar sig? Jag har kämpat med löjlig morgontrötthet hela hösten. Nu tänker jag ge allt för att komma in i en bättre rytm. Det och att jag måste upp tidigare för att hinna skriva diplomarbete efter jobbet. Så att.

Jobbdagen har jag spenderat på kurs. Visst var kursen bra. Men den var inget för den teoretiker jag är. Jag vill ha exakta beräkningar. Idag sysslade vi med i stora drag och stora marginaler. Gillar inte det. Jag vill veta hur saker och ting ligger till. Inget nått i den riktningen, fast egentligen stämmer det här inte alls.

Häringe slott - Del 2

Det fanns uinte en bowling bana utan en kegelbana. Är man riktigt lyxigt folk kan man få en egen butler som ställer upp keglorna. Vi vanligt folk fick ställa upp keglorna själva. Banorna lutade också, så att jag lyckades aldrig pricka dem. Kloten var inte runda heller, att dömma av ljudet när det rullade fram. På. Riktigt.

En bekännelse

Jag har haft lite svårt att sova en tid nu och får lätt lite ångest vid nattningsdags. Sen pratas det en hel del om miljömnedvetenhet och det där i bloggarna. Själv är jag snabb att haka på och predika energieffektivitet.

Men samtidigt gnager samvetet. Jag själv är inte så duktig. Jag spar på el och är nöjd med att se hur mycket mindre el jag förbrukar än de som bodde här förut. Mat slänger jag inte så mycket av heller. Bara först när det går ut ur kylen av sig självt. Men sen. Sen är det så att jag faktist tvättar ansiktet med bommullspluttar varje morgon och kväll. Skammen.

Jag förnekar och håller mig kvar vid det att jag äntligen slutat spola ner dem i toan. Det var tydligen ingen höjdare för vattenreningsverket. Mh. Ja. God natt då! Men först en ansiktstvätt. Vi ska inte gå in på vad alla de där ansiktsprodukterna gör för världen och hur onödigt de kan anses vara.

Så går det med maten

Ganska bra håller jag mig till godis och kak förbudet och till att äta bättre mat. Mer varierande med grönsaker och frukt, bönor, linser och nötter. Mindre ris och pasta, ersätta med bulgur eller råris och så lite rött kött som möjligt.

Ett stort problem är att jag får ett sån totroligt godis sug efter middagen. Förstår inte riktigt varför och jag vet int eom det är en ovana eller ett riktigt sug. Men jag kämpar emot.

Tisdag

Idag blev det en lång dag på jobbet. Fast det inte var tänkt så. Men jag glömde tiden totalt.

Annars så försov jag mig idag, men hann ändå nästan till jobbet i tid. Jag som brukar ta en timme på mig på morgonen blev klar på 15 min. Det tycker jag var duktigt av mig. Fast jag tycker att en timme är alldeles för lång tid på morgonen. Nån med tips? Bättre fart på kan vara ett alternativ.

Fast då hann jag inte få med mig träningskläderna så det blev ingen träning. fast det kanske inte gör så mycte. Det skulle ju ändå inte ha blivit nån träning eftersom jag jobbade länge. jag måst eju hem igen för att hinna skriva lite också.

Nu ska jag jobba lite.

Vackra kvinnor

Jenny refererar till det här med aftobladets utviknings grej med naturliga kvinnor och hon har intressanta åsikter.

Jag har inte orkat bry mig om det där och jag orkar verkligen inte bry mig om vecko revyn. Däremot bryr jag mig ju om att folk läser det där och påverkas. Så jag tänker bara ställa frågan jag så många gånger ställt, varför utgår ni från att kvinnor per automatik har ett intresse av att vara vackra? Oftast när jag ställer den frågan får jag ett "ja, du är ju inte som andra kvinnor" till svar. Men allvarligt, jag vägrar tro att jag skulle vara den enda kvinnan som inte riktigt bryr sig i att vara vacker.

Det behöver ju inte betyda att jag strävar efter att vara sunkig för det. Hel och ren och acceptabelt klädd hör väl till allmänt hyfs. Men jag är inte särskillt intresserad av att t.ex. vinna priser för mitt utseende. Det skulle vara mest pinsamt. Men ärligt talat, hur många kvinnor delar inte den åsikten?

Dagens Dilbert

Ordföklaring till lightnördar: Pon farr är vulcanernas parnings/mognadsfas som de genomgår vart sjunde år och då de blir extremt kåta och våldsamma. Pon Farr orsakas av en biokemisk obalans som är livshotande om personen som drabbats inte hittar en partner inom en viss tid.

Ordförklaring till ickenördar: Vulcan är en planet i den fiktiva Star Trek-världen. En vulcan kan även vara en humanoid från denna planet, som kännetecknas främst av sin förståelse av logik och sitt känslolösa förhållningssätt.

Källa: Wikipedia. Klick.

Häringe slott - Del 1

Häringe slott var som sagt en trevlig plats. Bra för konferenser. Inget vanligt slott utan en massa små byggnader och ett sommarrasidens för ägarna genom tiderna. Dit skulle jag gärna ha bjudit mina vänner på efterfest också, som man lär ha gjort. Nån av ägarna hade till och med låtit göra ett platsbyggt, enormt nattmats-skåp.

Vi blev incheckade i rum i husen runt om ägorna. Jag fick ett pytte litet rum. Det sades ju att det spökade där och jag ville så gärna att det skulle spöka i mitt rum. Men inte. Det var alldeles lugnt och fridfullt. Diverse spökjägare har säkert välsignat det här stället flera gånger om. Men mysigt värre var det.

Toaletten/badrummet var flådogt värre.

Sängen var smal men bekväm. Jag sov som en prinsessa.

Det här med maten

Nu satsar jag alltså på att äta varierat och bra. Lite med processerad mat. Mycket inspirerad av Jennys detox. Jag läste igenom vad den innebär och ingåg att det egentligen var ganska nära till hur jag åt förut. Under den tiden och mådde jag utmärkt. Sen flyttade jag till Norge och trilla ur mitt system. Dags att återgå till det nu, tycker jag.

Igår åt jag gårdagens fiskgratäng till lunch. Recept ur gladiatorernas kokbok. Jag ska ta bild och dela ut recept nästa gång för det var utsökt. Magnifikt och lite otippat.

Till middag åt jag allt-möjligt-sallad med ris och tonfisk. Jag går enligt Paulún metoden och äter de grönsaker som har fina färger.

Godis och kakförbudet

Jag bestämde ju att jag inte ska äta godis eller kakor under två månader. När de gått utvärderar jag och ser om det blir förlängning. Men under tiden är jag alltså helt enkelt en person som inte äter godis eller kakor. Inget mer med det.

Igår kan man säga att jag bröt mot förbudet. Fast det är lite oklart. Jag gjorde efterrätt. Paj på havregryn, grahamsmjöl med nötter, blåbär och jordgubbar. Till hade jag creme fraiche sötad med socker. Bara för att den mycket livsfarliga sprutgrädden var slut.

Oklart om jag bara tänker säga ja, jag bröt mot förbudet och gå vidare. Eller om jag ska hävda att det var paj och det var en bärpaj vilket varken är godis eller kakor. Hur som helst så var det naturliga ingredienser och inga tillsatser. Oavsett så vänder vi blad nu och tittar framåt.

Tänk så märkligt det var förut

Har ni tänkt hur hur jobbigt det var förut? Förr när blogger inte hade den där bloggfeeden jag har placerat till höger i bloggen. Då var man tvungen att klicka sig igenom alla länkar för att se om någon möjligtvis har skrivit något. Nu slipper man besvära sig, man ser genast vem som har skrivit vad.

Så gjorde i alla fall jag och det var jobbigt.

Måndag, tillbaka till arbetet

Första dagen på jobbet efter hur många veckor som helst hemma. Jag har jobbat hemifrån, varit sjuk och haft semester i rad nu och det var en märklig upplevelse att stiga upp och ta sig till jobbet idag.

Jag tänker att dagen efter frånvaron är en bra dag att ändra sina vanor lite. Det känns som om jag inte haft de bästa vanorna under sommaren-hösten och då kan man ju ändra på sig. Eftersom håret trillat av tror jag att det kan vara en fördel att se över matvanorna lite. Jag har provat på att äta kosttillskott men min innre röst och god-kosthållnings-förespråkarna säger ju att kosttillskott inte är så bra. I jämförelse med att äta bättre mat istället. Jag tycker det säger sig självt, men det är ju så lätt att bara ta ett piller eller två istället. Men jag bestämde mig för att sluta fåna mig och äta ordentligt istället.

Jo, förresten. Det gick ganska bra ändå med första jobbdagen. Jag steg upp och åt till och med frukost. Hemma i soffan. Inte på väg till tunnelbanan. Men när jag skulle byta tåg vid slussen kom jag på att jag glömt telefonen. Jag fick vända om och då var det inte lika kul längre. Men jag hetsad faktist inte ens upp mig och sen gick det bra.

Dagens Dilbert

Mobilbilder 2010

Massa snö i Stockholm och jag får parkera bilen flera kilometer bort för att allt har snöat igen. När jag går hemåt hamnar jag här. Det ser kusligt ut men det var bara vackert. Överväldigad igen över hur fina platser jag hittar här, där jag bor.

Mobilbilder 2010

Väntar på att köra ombord på båten. IGEN. Men jag längtar till mitt eget hem, fast det var kul hem-hemma också. Kluvet, kluvet. Jag undrar över om jag någonsin kommer att bli okluven igen. Över var man ska bo. Kanske det är så här att bli vuxen? Vet inte, men jag bestämmer ju själv. Det är inte lika kul som man trodde när man var 8 år gammal.

Lördag

Idag sitter vi hos mig i varsitt rum och jobbar med varsin sak. Vårt största problem är vad vi ska äta idag och nu har vi sett ut en fiskgratäng med räkor och champinjoner ur gladiatorernas kokbok.

Day 29 – Your aspirations

Jag ska göra så mycket jag bara kan här i livet och jag ska göra mitt bästa för att vara en rättvis människa.

Bra dag

Igår hade vi Jens och jag dagen. Det är alltid lika kul, fast vi båda alltid är försenade och urstressade när vi ska börja. Lika barn, leka bäst och allt det där. Man kan säga att vi turas om med att truinferande vara först på plats. Igår var det min tur och det är så klart enda anledningen till att jag ens berättar om det.

Vi började med en film som vi har tänkt se länge. Men det har bara inte blivit av. Dumma mej. Det var en fantastisk film. Verkligen. Se den. Vi såg den i 3D.* Jag skrattade så att jag kissade ner mig och grät flera gånger gånger.







Sen shoppade vi lite. Åt god mat på Pong kungshallen och drack sen kaffe och cognac. Då trodde vi att vi råkat driva förbi tiden att gå till Fotografiska. Det händer helatiden att vi sitter och pratar och sen har timmar gått. Men det hade vi inte den här gången, för klockan visade en timme för mycket. Så vi traskade iväg till Fotografiska och såg utställningarna Fashion! och Lady Warhol.

Fashion! går sista veckan på Fotografiska nu. Mycket naket.

Många fina flickor.

Christofer Makos utställning där Anrew Warhol är sitt alterego Lady Warhol var en positiv överraskning för mig. Vi skulle bara gå igenom fort men där hittade jag också det bästa på hela besöket, "The Exploding Plastic Inevitable". En filminstallation med dubbelexponerad film och fotografier från Velvet Undergrounds spelningar tillsammans med dansarna The Factorys Suoperstars som visades upp på alla fyra väggar i ett litet rum. Psykedeliskt och härligt galet. Kaotiskt. Jag tyckte det var underbart men det tyckte inte alla. Vissa tyckte det var obehagligt. Jag njöt.Läs mer här. Klick.

Lady Warhol

Fredag

Hittills idag så har jag börjat med att försova mig. Jag sov halva dagen nästan. Äschdå, så var det inte tänkt.

Sen for jag upp som en raket, för imorse skulle ju bilen ha flyttas. Det hade jag glömt och jag hitta min bil under en snödriva. Men jag hade sån tur att en man med bergningsbil drog lös den ur drivorna åt mig. Annars hade jag nog stått där till kvällen och grävt. Skönt, för samtidigt som det snälla mannen drog lös min bil ur drivan dök parkeringsvakterna upp.

År 2010 i bilder

Jag på U2 koncert i Helsingfors. Härligt sällskap hade jag och jag var så glad över mitt liv.





Edit: Av någon anledning hade bilden försvunnit. Så ni fick en bonusbild också.

Day 28 – Something that you miss

Jag saknar min familj, mamma, pappa, min syster och bror. Inte minst mina systersöner. Det känns riktigt fel att inte vara i närheten när de växer upp. Den äldsta av dem var jag tillsammans med helatidne när han var liten. Så ska det vara. Nu är det inte så. Ångest.

Så saknar jag mina vänner. Mycket. Endel mer än andra, faktist. Det lär vara en ganska vanlig grej när man flyttar bort. Vem man faktist saknar kan komma som en riktigt överraskning. Men jag har bestämt att jag ska göra det här för att jag vill det. När jag får ångest så brukar jag försöka fråga mig själv det. Var vill jag själv vara, utan att tänka på andra. Synd att man inte kan äta kakan och ha den kvar.

Men jag brukar tröst amig själv me ddet faktum att jag skulle träffa en del av de här människorna ganska sällan ändå. Alla har ju sitt och dagarna går. Nu bokar vi i alla fall in träffar när jag är hemmaistället.

Mobilbilder 2010

Upp tidigt och kör mot Helsingfors. Det är den där långa dagen.

Mobilbilder 2010

Jag spenderar en helg i källaren hos mina förldrar. Nya pyjamas byxor har jag också.

Day 27 – Your favorite place

För tillfället är det nog hörnet i soffan som är favoriten. Massa kuddar och gärna ett täcke. Hur mysigt som helst.




Annars är det vår villa, sommarstuga. Det är den finaste platsen på jorden. Amen.

Dagens Dilbert

Torsdag

Inatt har jag inte sovit gott alls. Försökte sova tidigare igår men jag har svängt dygnet totalt. Av nån anledning tog jag mig upp utan större problem ändå idag.

Idag ska jag jobba några timmar på diplomarbetet och sen ska jag ha en heldag med Jens. Vi ska börja beta av biolistan. Dumma Mej står på första plats. Sen ska vi se vad vi orkar med efter det. Jag är lite sugen på att gå till fotografiska muséet, utställningen Fashion går för sista veckan nu. Men jag är lite rädd att det ska va mycket folk där idag.

Ha en fin dag!

Packet

Jag måste tona ner mitt facebookanvändande nu. Det börjar ta på. Jag börjar irritera mig mer än vanligt på folk. Bekantas bekanta. Pack som är inne på facebook för att klaga på hur dåligt det är och hur mycket skit som skrivs där. Enkel lösning, logga ur. Frivilligt att va med.

Annan som undrar om hon kanske kan dricka ett glas vin fast det är mitt i veckan. Herre gud. Hon får mig att vilja supa mig redlös. Varje vardag. För att sedan va nykter och träna hela helgen. Jag antar att hon är en sådan som också skriver att man inte kan träna en fredagskväll, för då är det ju freeedagsmyyys. Hatar när folk jämt måste göra som alla andra. Bara för att man ska.

Edit: Jepp, jag borde blocka folk eller logga ur. Det är lösningen. Folk är som folk är.

på håret del 3

Är det alltså min masstillverkning av mat, som fyses ner, som bidragit till min hår katastrof? Hur mycket vitaminer dödar man vid nerfrysning och upptidning? Nu känns det som om jag borde ha följt med lite mer på hushållslära timmarna. Jag som tyckte det här var en så bra lösning. Men att äta nerfryst och upptinad mat både till lunch och middag kanske var att ta i. Det är kanske inte så bra, fast det är hemgjord mat. Jag tänkte att det måste finnas någon hake, masstillverkningen är för enkel.

på håret del 2

Jag läste på lite om det här med B-vitamin. Det ska alltså vara något som hjälper mot stress faktist. Även om det inte är helt vetenskapligt bevisat. Men jag reflekterade lite över det tidigare, att jag tycker jag blev lite lugnare.

Men B-vitamin är vattenlösligt och det behöver fyllas på dagligen. Betyder det att jag måste ta tillskott hela livet. Det känns inte riktigt rätt, tycker jag. Det lär också vara så att det är den industriellt peoducerade maten som tappat sin B-vitamin. Jag tycker ju inte att jag äter så mycket sådant och att jag generellt äter ganska varierad kost. Men kanske jag har fel? Försvinner kanske B-vitaminerna när man fryser ner mat också? Det har jag ju levt på hela hösten nästan. Så det kunde ju vara en orsak isf.

Frågorna hopar sig. Ser ut som ett område att reda ut.

Mobilbilder 2010

Helsingfors igen.

träningsköerna når nya höjder

Jag kollar träningspassen på sats och ser att träningsköerna bara ökar. Helt otroligt, nu ska folk komma i form! SATS kör ju en del tv reklam nu också. Det bidrar säkert. Men ändå.

Nu ligger Zumba på torsdag vid middagstid i topp med 71 personer i kö! Shape på eftermiddagen ligger inte långt efter med 60 pers i kö. Många andra klasser som också ligger på 40-50 pers i kö. Ledig dag visserligen, men men.

Jag valde min vana trogen ett pass vid en tid när ingen annan vill träna. Fredag kväll. Body Combat. Igen kö. Då ska nyårslöftestränarna ligga i soffan eller vara sociala på restaurang, för då har de minsann tränat sina pass för den här veckan. Då drar jag igång.

Edit:Jag har visst fel. DanceAreobic på odenplan, på söndag leder faktist med 72 personer i kö. Jag upprepar. 72 personer. I kö.

Day 26 – Your fears

En stor rädsla är att jag ska tappa stinget helt och sluta bry mig. Bara hasa omkring i livet och inte bry mig alls. Det skulle vara ett sånt slöseri.

på håret

Jag har alltid tappat mycket hår. Men i höstas blev det riktigt galet och jag tappade massor. Stress säger frisören. Jag vet inte vad jag ska tro, men stressad var jag säkert. Jag satsade på att försöka slappna av mig själv lite och ta hand om det hår jag hade kvar så bra som möjligt. Det lugnade ner sig lite, men sen tappade jag ännu mer igen. Då bestämde jag mig för att jag måste prova nått annat.

Jag traskade till hälsokosten. Där blev jag rekomenderad att prova ett B-vitamin preparat mot stress, vilket jag gjorde och nu tycker jag att håret sitter fast bättre. Fast det ser för jävligt ut och jag får ju helt enkelt vänta på att det ska växa ut. Sen klipper jag det i en lite kortare frisyr.

Men ni då. Nån som har varit med om det här? Tycker ni att B-vitamin hjälper mot stress och/eller håravfall? Äter ni annat preparat för håret? Dessutom tycker jag det är mycket märkligt att jag har så kraftiga och fina naglar. Hänger inte de ihop med håret?

Kaaja nattskriver om duktiga flickor

Ett inlägg till, såhär mitt i natten. Hoppas jag inte bara kvällsyrar nu. Men jag kom att tänka på en sak och ville dela med mig lite.

Det är ju mycket prat om det här med duktiga flickor och att man inte ska behöva vara så duktig. Sen är det tal om ifall det endast är en avundsjuka eller inte, den där åsikten att man inte ska vara så duktig helatiden. Ska kvinnor få vara duktiga eller inte.

Men nu är det inte just det jag reflekterade över utan mest varför det jämt talas om de duktiga flickornas varande eller inte varande. Men, jag tycker att jag känner ganska många killar som kunde passa in under duktigkategorin. Däremot är det sällan jag hör nått om deras varande eller inte varande. Tycker inte att jag hört nämnas om duktiga pojkar någonsin faktist. Varför är det så? Tycker inte att det ska vara så.

Jag kan inte förstå varför det ska diskuteras om ifall man ska få vara duktig eller inte. Är vi inte alla vuxna och kan välja själva?

middagen

Ikväll kom jag plötsligt på att jag hade glömt att äta middag. Med kurrande mage tittade jag in i skafferiet. Jag har ett gammaldags härligt skafferi. Där inne stod några burkar kikärter och valet var ganska klart. Hummus. Så gott, så gott och idag blev det utmärkt resultat dessutom. Inte för rinnigt, rätt kryddning och TVÅ vitlöksklyftor. Jag passar på när jag inte ska till jobbet imorgon.

Sen blev jag sugen på bulgur och gjorde en tabooleh till. Med fetaost, jag orkade inte steka kycklingen jag egentligen hade velat ha till. Men nu är jag så mätt. Jag äter jämt för mycket av det där. Hummus i all ära, men nu måste jag ju leva på det imorgon också. Det hade varit mer lockande om jag inte ätit så här mycket av det.

steg för steg

Jag jobbar lite med diplomarbetet nu ikväll. Jag tycker inte det går så bra nu, men jag bestämde mig för att gå till grunden och bygga ihop det här. I Finland hittade jag kurslitteraturen från tekniskt skrivande och så läser jag boken "How to write a scientific report". Nu jävlar.

Akta dig för den elaka kvinnan

Häromdagen köpte jag en delicatoboll mitt framför näsan på en unge som inte fick köpa nån för sin mamma. Härliga känsla. Jag hade helst velat räcka ut tungan också. Egentligen ska inte jag köpa sånt heller, man jag kunde inte låta bli när det här fina ögonblicket uppenbarade sig.

Vi skulle in till stan och gick via kiosken vid t-bane stationen för att köpa kaffe. Inne på kiosken står två ungar och fingrar på delicatobollarna. Mamman står utanför och informerar dem att de inte får köpa en massa socker.

Vi är påväg till stan för att leta mat och tänker båda på ett av mina favorit klipp från Seinfield. Jens skrattar och säger Nä, precis. Du kan loose your apetite. Jag skrattar triunferande och meddelar att det är det underbara med att vara vuxen. Man kan äta en kaka före maten om man vill. Och tappar man en aptit så gör det iget, för det kommer alltid en ny. Sen mumsar jag förnöjt på min delicatoboll hela vägen in till stan.

Det här med att hela nya året kommer att bli som sista dagen på det gamla

Jag kan kanske leva med det. Delvis. Men om vi leker med tanken att det faktist skulle bli så. Då skulle det vara så här.

Mysigt. För min dag var mysig. Nu gillar jag inte alls ordet mys för fem cent, men min dag var faktist mysig. Sen fövandladets den till otroligt stressig men övergick sedan till att vara lugn och riktigt trivsam.

Isåfall blir också mitt största hinder folk som inte förstår sina begränsningar och inte har en aning om vad ödmjukhet är. Med det är inte ett hinder om jag inte låter det bli det. Jag tar det som en övning i hur jag inte vill uppträda.

Min starka sida däremot kommer att vara att ordna saker när det behövs och ingen annan lyckas. Dessutom får jag ett fint förhållande också, där man kan prata om allt och ha löjligt roligt tillsammans. Och sprit. Cognac fram till morgontimmarna. Låter ganska trevligt det där. Jävlars så bra egentligen.

Mobilbilder 2010

Fler hotell.

Edit: Herre gud så dålig bild det var. Jag ber om ursäkt för att ni behövde se den. Ni har antagligen ont i ögonen nu.

Day 25 – A first

Min första bil. Den kör jag fortfarande omkring i. Ganska ovanligt skulle jag tro. Jag har haft den i över 13 år nu och det är en Peugeot 405 från 1989. Ni skulle bara veta hur gott skick den är i. I jämförlde till ålder och rullade kilometer. Mest tack vare min pappa som faktist kan fixa allt. Speciellt miljövänlig är den kanske inte. Men jag får väl tänka på det om jag någonsin köper en ny bil då. Fast det känns ganska avlägset nu just.

Där står den, Pärlan, och gläser i solskenet. Hemma på mina föräldrars gård.

nyårslöftes-tränar-tiden infinner sig

Ååå, nejj. Nu är tiden här med alla lönnfeta nyårslöftestränande i alla träningssalar. Det håller i sig några veckor sen blir det lugnt och bra igen, innan "Beach 2011" folket infinner sig. Suck, nu är det omöjligt att boka pass. 50 pers på väntelista. Fatta det. Jag är ganska säker på att max 1/3 av dem tränar vardagligen.

Så. Nu önskar jag att SATS kör extra hårt så att alla oseriösa börjar gråta och går hem. Lämnar in handduken. Tack. Samtidigt får alla seriösa vad de bett om, ordentlig träning. Utmärkt för alla.

Vi säger väl så

Bara så ni vet så har jag handlat min benetton tröja nu och tusen andra tröjor. Vi kan väl bara vara överens om att det var nödvändiga och förståndiga inköp. För nu för tiden gör jag ju bara bra saker, eftersom allt jag gör är bra. Ok?

Annars så filar jag på nyårslöften. Jag tycker det är bättre om de är väl genomtänkte istället för att man kastar ur sig saker vid tolvslaget eller kvider fram dem rakt ur bakfylle-tiden bara går-nyårs-ångesten. Hittills tänker jag att det skulle vara bra med ett godis och kakförbud som kunde vara i ca 2 månader. Ett helt år känns övermäktigt så här på en gång. Sen så ska jag spetsa in mig på att ha lite roligare liv och en fritid. Nja, jag har ett roligt liv. Men jag vill lära mig uppskatta och leva i det bättre. Nu ska jag fundera över vad jag konkret ska göra för att det ska bli så.

Kakförbudet känns mer konkret och bara för att vara på säkra sidan köpte jag inga kakor idag. För att sedan kunna säga att jag inte har ätit kakor under det här året. Fast det har redan misslyckats, för igår åt jag en delicatoboll. Men å andra sidan tycker jag att jag kan få komma undan med det eftersom jag köpte den bara för att reta en unge i affären som inte fick köpa nån för sin mamma.

Mobilbilder, Berlin 2010

När man åker på jobbresor är det sällan tid för nöjen. Tiden och energin går nog åt till att jobba och ta in så mycket som möjligt. Flygplatser och taxibilar är det man ser. Men den här gången hade jag så tur att jag fick uppleva en tysk julmarknad. Det var faktist snökaoset och förseningarna som ordnade till det. Trevligt. Jag drack glywein med ett gäng eltekniks entusiaster.