Standardiseringen

Igår var det också en intressant dag. Jag har fått bli Fortums representant i en standardiserings grupp för högspänningsställverk hos Svensk Elstandard. I sådanan grupper ingår massa olika folk från branschen och de håller reda på att diverse standarder är uppdaterade och korrekta.

Kan säga att det är en riktig ära för mig som gillar att ordna saker. Igår deltog jag i mitt första möte och ni kan tro att jag var i mitt esse där bland likasinnade. Nu ska jag vara nyfiken och lära mig massor så att jag snart kan bidra med något till den här gruppen också. Det blir utmanande och många saker att lära sig, igen.

En last protein

Det går åt en del kött och kvarg med den här dieten har jag upptäckt. FF säger att jag ska ha 150g kött och normalt brukar jag ha under 100g i en måltid. Kvarg brukar jag äta 80g på eftermiddagen. Nu ska det in 140g flera gånger om dagen.

Köttet kan man variera vilket som, men det fanns inget gris eller nöt i exempellistan. För mig blir det mest kyckling, gris och lax. Men för att få lite variation köpte jag ett annat alternativ i veckan, kalkonkött. Det var riktigt gott och det lär vara bra kött också. Så igår handlade jag hem en ny last protein på lunchen.

Nytt för mig är också turkey bacon som är ett mer fettsnålt alternativ än vanligt bacon. Smakar lite som stekt skinka tycker jag. Men känns väldigt proteinrikt.

Sent ska syndaren vakna

Igår hade jag sådan beslutsångest över om jag skulle träna direkt efter jobbet eller om jag skulle åka hem på middag först. Till sist tvingade jag in mig till gymmet, fast jag var lite hungrig. Väl där upptäckte jag att jag hade glömt mina träningsbyxor. Pust!! Så jag fick vända hem och lovade dyrt och heligt att jag skulle träna senare på kvällen.

Jag till och med la upp en tidsplan för att komma mig iväg. Men det tar sin tid att transportera sig i stockholm och att göra middag. Sen måste man vila på maten och tydligen prata med sina vänner i telefon (jo, det hör till viktiga saker i livet men jag kanske inte hade behövt prata såå länge).

Det hela slutade med att jag stressade in på sats kl.21 och stresstränade för att hinna med så mycket som möjligt av programmet innan de stänger kl.22. Jag är glad över att jag gjorde det, för jag SKA träna varje dag. Men det tråkiga är att jag fick lite ont i nacken eftersom jag inte gjorde riktigt rätt när jag hade så bråttom. Jag tror det är ett av det viktiga med fitnessfightens program; att man utför det koncentrerat, i lugn och ro och verkligen gör övningarna rätt. Inge slarv.

Så. Idag ska jag göra bättre.

I'm Back!!

Hallå vänner.

Det har varit lite skralt med bloggandet här nu och det beror delvis på att jag har varit utan internet i 2 veckor. Utan internet och extra tv-kanaler i två veckor. Men nu är allt tillbaka på spåret.

Jag är också nervös inför mina stundande maraton lopp. Köpenhamn näste helg och Stockholm 2 veckor efter. Undrar verkligen hur min kropp kommer att reagera på det. Det har inte blivit den mängd träning jag hade tänkt heller för att det blev mer jobb än jag hade trott. Men, den som lever får se hur det går. Jag satsar inte på någon speciell tid heller. Jag vill bara klara av att genomföra mina 4 maraton i år.

Men annars har det varit 2 händelserika veckor. Förra helgen hade jag min första fest på evigheter här och vi firade allt. Jag har varit så trött av allt jobbande och studerande att jag inte har haft tid att fira. Så det gjorde vi nu. Firade examen, nytt jobb, att jag fyllde 30 förra året och att jag flyttade hit för snart tre år sen. Ungefär. Det var hur kul som helst. Jens hjälpte mig att städa och fixa och vi bjöd på sallad, västerbottenspaj och små pajer. Tog en evighet att fixa till, men gott var det. Västerbottenspajen hade jag aldrig gjort förut. Men det lyckades jätte bra och jag serverade den i små fyrkanter med creme fraiche, löjrom och lök på. Gott. Tyvärr blev det inga bilder.

Men nu är det helg och jag ska träna på Sats Zenit idag. Först BodyCombat och sen ska jag springa. Önska mig lycka till!

Samtidigt i Hammarbyhöjen

 

Gissa vem som har sovit 11 timmar två nätter i sträck nu. Rätt så trevligt egentligen. Förutom att jag känner mig snuvad på så mycket helgtid. Man kanske skulle satsa på att lägga sig direkt efter jobbet några dagar istället?

Janne däremot tycktes inte alls ha några sådana problem. Han protesterade högljutt när jag steg upp.

Tisdag

Den här dagen har jag riktat in mig på att jobba med min sista inlämningsuppgift till universitetet. Det är en rapport på en Energikoll, eller Energy audit, som jag gjorde på ett bageri innan jag flyttade från Norge. Eftersom jag började på Diplomarbetet så fort som möjligt efter att jag flyttat hit till Stockholm så har den här rapporten förblivit oskriven. Det jag nu har som grund är den rapport jag skrev till bageriet och massor av annan dokumentation som jag skrivit och sparat ifallom.

Egentligen tycker jag inte jag har fått så mycket gjort idag. Största delen av dagen har jag umgåtts med ångesten. Vi har tassat omkring här och haft kvalitets tid. Jag vet inte över vad jag har ångest, men det lär vara en del av skrivprocessen. Vissa har mindre och andra har mer ångest under skrivandet. Så lär det vara. Jag tycker om att skriva, men ändå och kanske just därför dyker ångesten upp. Jag vill så gärna skriva bra, rätt och lättläst men på en hög nivå.

Jag tror att en del av ånesten hör till det faktum att jag verkligen borde och vill få mina studier klara nu och att många jobb har väntat på att bli utförda. Men jag tänkte göra slut med ångesten efter det här; i ren "det är inte mig det är fel på, det är dig det är fel på"-anda och rapporten, den tänkte jag göra klar ikväll. Undrar om det kommer att lyckas.

Tisdag

Idag var det inte en lika ljuvlig dag att vakna upp till som igår. Igår klarblå himmel, fågelkvitter och småprinsessor som lekte med sina slöjor på gården. Idag tung-grått, regn och snö och knubbiga troll.

Men det passar mig fint med trollen och molnen. Jag ska jobba idag och säkert imorgon också. Sen mot slutet av veckan kan det möjligen bli sig en ledig dag. Kanske. Möjligen.

Men nu har jag morgonlekt med katterna, läst bloggar och ätit frukost. Nu är vi all sett för den här dagen. Idag ska jag skriva klart det som möjligen kan vara mitt sista inlämningsarbete till universitetet. Herre gud så spännande.

Lediga Måndagen

Godmorgon på er!

Nu är det lediga veckan innan jag börjar jobba. Det lär inte bli latdagar direkt för jag ska göra klart mina studier och en del jobba som blivit över när jag var sjuk här i veckan. Men jag tänker att det ska bli så fantastiskt att ha studerandet klart efter den här veckan, så jag kör på bara.

Idag vaknade jag till en klarblå himmel och tänkte att dagens roliga ska bli en promenad. Jag och Jens har suttit inne hela helgen och fixat med vårt så nu har jag bestämt att en lunchpromenad inte kan vara fel. Jag kommer inte att misslyckas med inlämnandet av mina uppgifter bara för att jag tar en timmes lunch promenad i sol och blå himmel. Däremot kan jag kanske misslyckas om jag blir för trött och bara stirrar apatiskt och inte förstår vad jag läser och räknar. Så resonerar jag idag. Andra dagar bestämmer jag bara att jag fan ska sitta här tills jag är klar. Inga ursäkter.

Jaha, på med kaffebryggaren nu bara och igång med rapport skrivandet. Katterna har redan bänkat sig runt datorn. Ha en fin dag!

När livet leker

Vet ni, jag är inne i en sån bra period nu just när allt är underbart. Jag förstår det inte riktigt för jag har massor att göra och jag hade väntat mig tvångstankar och elände. Men inte. Jag har rolig och gör min grej. Vet inte, det kan möjligen vara något slags maniskt för-stadium till eländet. Det lär väl visa sig.

Hur som helst är jag full med planer och idéer. Jag bestämmer och hittar på saker. Jag vill. Jag gör saker, tar itu. Härligt. Kanske det är för att solen börjat titta fram? Vet inte. Men jag tänker njuta av det och jag har skrattat högt flera gånger de senaste dagarna. Fast jag varit ensam och inte behövde skratta för någon. Eländet brukar oavsett ha vett att titta fram nu som då i alla fall.

Bryssel i bilder

När jag åkte till Bryssel hade jag bestämt mig för att ta tåget in till centrum eller Brussels centraal som det heter på flamländska. Kul språk det där. Skulle va status att få säga att man kan prata flamländska också.

Hursom. Jag tog tåget och gick till hotellet fast jag inte var riktigt säker på hur långt det skulle vara och vart jag skulle. Just det, gatunamnen också på flamländska eller franska. Men jag hittade fram och snubblade över St. Michaels cathedral på vägen.

Det var en riktigt fin och lugn stad där folk var trevliga och down to earth. Fast tåget från flygplatsen fick mig lite fundersam. Det var väldigt gammaldags och det fanns bara 2klass vagnar fast det gick bra att köpa 1klass biljett. Detta hängde med mig ett tag, jag får obehag av principen. Fast, sist och slutligen var det inget fel alls på 2klass. Det var rent och ordnat. Först på hemresan såg jag de ordentliga tågen som var ritkigt lyxiga. Detta kanske bara var en incident, vad vet jag.

Jag hade inte behövt oroa mig för att hitta fram. Staden är inte så stor. Det blev ingen lång promenad och hotellet visade sig ligga ca 5 min från konferensen. Praktiskt.

Det finns olika sätt att ta hand om problem.

Jag köpte nya strumpor så att jag klarar mig en stund till utan att tvätta.

Nu kan jag börja på nästa skoluppgift och sen ta en löptur. Istället för att slita med tvätten. Det är väl så man gör eller?

Gott nytt år

Nytt år och nya tager då. Första måndagen på det nya året, helt nytt blad. Jag har inte avgett något direkt löfte. Men vi tänkte över livet lite där på nyårsdagens morgontimmar och kom fram till att år 2012 är året där vi skjuter från höften och ser var vi landar. 2012 ser i alla fall snyggare ut än 2011.

År 2011 har varit en enda transportsträcka för mig. Jag visste när det började att det skulle bli ett tungt år med studier som behövde avklaras och jobb göras. Det har känts som en enda sörja när jag varit mitt i det. Men jag har ju faktist klarat av mitt exjobb, lite mer kurser under året och mitt jobb. Nu ska jag bara knyta ihop säcken och klara av det sista i början på det här året. Sen är det klart och dags att se efter nya grejjer att hitta på.

Men nu just tar jag det lite lugnt. Mitt första mål är att bli klar med den här förkylningen jag dras med. Det är inte nådig. Igår kväll bestämde jag att det inte blir någon träning före den är borta. Hur gärna jag än vill in på sats hemsida och boka loss. Jag har drömt om hur jag ska gå på sats och springa hela våren inatt. besatt kan man säga.

Kokvinnorna

Idag kikade jag dokumentären Kokvinnorna, skapad av samma personer som gjorde dokumentären om Hästmannen. Märkliga filmer båda två och intressanta. Excentriska och envisa personer verkade de där kvinnorna vara. Men jag undrar hur excentrisk vem som helst skulle framstå om man avbildades på det där viset.

Är inte varje människas vardag lite dag ut och dag in? Man har sin grej att göra och gör det. Bara det att man gör lite olika saker beroende på vad man har för yrke. Äta, jobba, sova, träna och ha en vardag. Vem kan säga att det är bättre på något vis att åka tunnelbana fram och tillbaka i 40 min varje dag, för att sätta sig vid ett skrivbord och göra ett jobb man egentligen inte kan förklara för någon på ett vettigt sätt, än att åka gräsklippare eller gå till sin systers hus varje dag för att mjölka hennes kor.

Men ändå, tänk så mycket en människa kan göra om man verkligen bara vill.

Det här med wördfåjden

För en gångs skull tänker jag säga att jag inte förstår what the fuss is about. Alla ska berätta hur mycket de spelar.

Jag har alltid velat spela alfapet, men ingen har velat spela med mig. Tragiskt. Därför trodde jag att wördfåjd skulle vara utmärkt. Det var det också, i några dagar eller kanske veckor. Sen glömde jag bort det. Kan hända att det har att göra med den där appen som tydligen ska finnas. Den som hjälper med orden. Känns som om hela idén med spelet är borta då. Varför inte bara göra en app som spelar spelet automatiskt då?

Jag utforskar vården i Stockholm Del 2

Ja, så jag skulle alltså börja fredagen med att hitta en tandläkare. Det var inte lätt. För jag hade lyckats pricka in precis den dagen alla tandläkare var borta på tandläkarmässa. Inte dagen man ska få akuta problem.

Åter förundras jag över hur kalla människor kan vara. Jag ringde alla tandläkare i området runt hammarbyhöjden och de var alla snudd på elaka till och med. Efteråt förstod jag att det berodde på att de alla var på väg på mässa. När man börjar jobba inom vården har man någonstans gjort ett val att hjälpa människor och då tycker jag det går väldigt illa ihop med att vara näsvis och elak i samtal med patienter.

Till sist fick jag tag på en schysst man som ärligt sa att han var på väg på mässan själv, men han gav mig nummer till den enda kollega han kände till som inte skulle gå. Så jag fick till sist den hjälp jag behövde, tog inte många minuter bara nån ides ta sig tid. På måndag ska jag på kontroll för att se vad som ska göras. Gissa om jag bävar inför det. Men jag går ju mycket hellre till den tandläkare som ides bry sig.

Jag utforskar vården i Stockholm Del 1

Det blev en annorlunda avrundning på veckan här. Mamma kom på besök i torsdags och det var kul och planerat och allt. Vi år middag på stan och åkte hem till mig.

Hemma insåg jag att värken som härjat visdomstanden faktiskt blev oregerlig. Så jag fick börja leta reda på vård sent på kvällen. Inte det lättaste i detta samhälle. Vårdmottagningen jag är skriven på vid Gullarsplan på tog inte emot samtal. Vårdguiden, en telefontjänst som ska hjälpa, visste och kunde som vanligt ingenting. På en vårdcentral fick jag väldigt näsvist höra att jag skulle bege mig till sjukhuset eftersom antibiotikan ändå inte börjar verka under natten. Hmm, enligt min logik borde det ju vara viktigare att få i sig medicin tidigare ju längre det tar innan den börjar verka.

Det hela slutade med att jag åkte till gullmarsplan och skrek åt dem att det är deras sak att hjälpa mig innan de ens släppte in mig. Där fick jag antibiotika men inget smärtstillande, för det fick de inte ge ut sa de. Så jag åkte till söder sjukhuset för att få fler piller. Där var det kaos och 80 pers i kö. Men jag råkade på en schysst tjej som kunde tänka rationellt trots kaoset. Så jag fick piller och infon om att vårdcentralen visst hade rätt att skriva ut dem till mig. Men här fick jag inget recept heller utan instruktioner att kontakta tandläkare nästa dag. Den historien kommer imorgon.

Tanken för den här dagen är en sådan förundrar över hur människor som jobbar inom vården kan vara så elaka och riktigt näsvisa när man ringer in och har problem. Inte första gången men jag förundras ändå. Klart jag förstår att det ligger andra saker bakom. Men ska det verkligen vara så här?

Lördag

Idag är jag en trött en. Utan större anledning tycker jag. Jag borde ha gått och tränat som jag skulle igår. Istället tuppilurade jag på soffan hela kvällen och sov riktigt länge idag. Fast katterna öppnade verksamheten kl.05.30 i vanlig ordning. Jag var medvetslös. De ville ha kompis och gick omkring och gnällde och lekte med all från golvsilen i badrummet till ett äpple de hittade i köket. Jag gjorde mitt bästa att gömma mig under täcket. Nu är jag vaken och de ligger utslagna här och där.

Jag ska studera lite. Räkna ut om om elledningar kommer att brinna av eller inte. Planen var att gå upp tidigt idag och göra det där. Men jag var helt enkelt inte kvinna till det. Så jag och kaffekoppen gör det nu istället.

PS. Jo alltså för de som undrar. Det är mycket med två katter på 45 kvadrat. Men det går.

Tisdag

Idag har det varit en sån dag när det bara händer saker hela tiden. Jag har inte riktigt hunnit med fast jag har gjort mycket. Men det kanske var så att jag gjorde mycket sådant som jag skulle göra men inte hade tänkt göra precis idag.

Sen har jag tränat idag. Crosstraining och Core. En bra kombination tycker jag. Det var andra gången idag och jag tycker det är så märkligt, märkligt och roligt att kroppen kan lära sig så snabbt. Förra gången var jag lite irriterad på att jag var så dålig på övningarna. Men idag gick det mycket bättre. Jag undrar lite nu om det beror på att jag har tänkt en del på den här övningarna och hur jag borde utföra dem bättre. Tror ni att hjärnan kan lära kroppen hur man utför saker genom att man fokuserar och tänker igenom hur man ska göra?

Nu på kvällen har jag reflekterat över hur märkligt det kan vara, att nya saker kan vara så svåra och ibland förvirrande i början men ändå så självklara efter lite tid.

Dagens hat

Jag hade så många blogginlägg formulerade i huvudet under träningen idag. Men nu är allt borta. Så som det brukar vara. Jag nöjer mig med att sprida dagens hat. Det går till folk som inte ställer tillbaka vikterna efter sig på gymmet.

Idag saknades ett par hantlar ur serien av den viktklass som ganska många människor av medelkaliber använder sig av. Det finns bara en uppsättning av just den vikten. Ändå är det så att någon tycker det är helt ok att ta dem med sig bort ur styrkesalen och sedan bara strunta i att returnera dem. Ta dem med sig bort, okej det kan jag vara ok med. Alla har lika stor rätt till hantlarna. Men att inte returnera dem. Vilket egobeteende.

Är glaset halvfullt eller halvtomt

Jag pratade med kollega idag om det här med hur länge det är tills helgen. Han berättade att han oftast längtar till fredag och ofta tror att det är en veckodag längre fram än det verkligen är. Han är alltså; "Ååå nejj. Är det bara onsdag idag. Jag som trodde det var fredag imorgon." Jag är tvärtom och tror alltid att det har gått en dag mindre av veckan än det egentligen har gjort. Så jag är alltså "Vah!? Är det onsdag redan? Det betyder att det bara är två dagar kvar av den här veckan."

Känns som två olika typer av människor det där och en ganska typisk diskussion. Jag undrar över vad det innebär för ens liv att vara på det ena eller det andra sättet.