Oslomaraton avklarades alltså förra helgen. Det var lopp 4 av 4 i maratonutmaningen.
Jag hade varit sjuk i veckan och visste inte om jag skulle våga springa. Riktigt nojjig efter alla förmaningar om att man kan få hjärtmuslekinflamation eller så. Men jag bestämde mig för att åka dit och jag bestämde mig för att starta. Men hade inga höga förhoppningar.
Hela arrangemanget och allt var väldigt anspråkslöst. Bara att gå dit och ställa sig vid starten. Jag ställde mig allra längst bak och var bland de sista som sprang över startlinjen. Onödigt att starta bland hetsarna, de tar slut sen innan halva loppet. Jag började lugnt springa och konstaterade att jag kunde springa förbi några harar. Vid 4:30 och 4:15 hararna sprang jag med ett bra tag. Sen kände jag efter och tänkte att jag faktiskt kan klara mitt mål på 4:30. Men jag tänkte att jag behöver springa upp mig lite eftersom jag lär bli trött på slutet oavsett.
Så jag passerade 4:15 haren innan 10 km och höll mig mellan 4 och 4:15 gruppen väldigt länge. Det flöt på bra och jag hade ingen egentlig tung period som jag haft i alla de tidigare loppen. Mest var det psykologiskt tung runt 30 km. Man har sprungit långt och det är ganska långt kvar.
Det var vid 33 km som 4:15 gruppen passerade mig. Jag försökte bita mig kvar vid dem men jag spände mig för mycket då så det gick inte. Istället lät jag dem passera och beslutade mig för att verkligen kämpa för att orka den sista biten. När jag sprang i Helsingfors gav jag upp och vågade inte riktigt kämpa. Jag hade lovat att våga här gången. Så jag bet fast.
Över lag gick det riktigt bra att springa. Jag tänkte nästan hela tiden på hur jag sprang, att ha ett bra löpsteg, hur jag andades, kroppshållning och att jag skulle trycka på i varje steg. Jag sprang i mål på tiden 4:18:19. Jeii, 10 min snabbare än mitt mål. Ingen dundertid i det stora hela, jag vet. Men för mig var det bra.
Jag skulle så gärna vilja klara maraton på under 4 h och det känns inte helt omöjlig längre. Jag hade på runkeepern den här gången och fick update var 10:e minut. Länge höll jag mig på över 10 km/h fart och bara hoppades att jag skulle klara mig på över 10 km/h som medeltid. Men det gick inte riktigt, 9,8 km/h blev det till sist. Gaah! En annan gång!
Här är jag precis innan starten. Det regnade och var lite kallt. Men när man väl var igång gick det bra.
lördag, september 29, 2012
fredag, september 28, 2012
3 till priset av 2
Igår fyllde jag på mitt hudvårdslager, köpte lampor så att jag kan få se här hemma igen, batteri till fjärrkontrollen så att jag får på lamporna också.
Jag köpte också 3 st nagellack på åhléns för att man skulle få det 3:e gratis. Jag tänkte fira ledig-helgen och slappna av med att med att hinna bry mig om något så onödigt som att lacka naglarna.
Men jag ser nu att jag betalade för alla 3. Grundlurad av ett erbjudande. Igen.
Jag köpte också 3 st nagellack på åhléns för att man skulle få det 3:e gratis. Jag tänkte fira ledig-helgen och slappna av med att med att hinna bry mig om något så onödigt som att lacka naglarna.
Men jag ser nu att jag betalade för alla 3. Grundlurad av ett erbjudande. Igen.
Fredagsshoppingen
Ehum... Jag var på så gott humör att jag gick på shoppingrunda istället för att gå hem och snöra på mig löparskorna. Det var egentligen det som var planen idag. Att jag skulle köra första löppasset efter loppet. Meneeeh, jag har shoppat så att jag får leva på bröd och vatten resten av månaden. Typ.
Det är heller ingen bra idé att ge sig ut på Stockholms gator en fredag eftermiddag. Då är det gymmet, hemmet eller möjligen baren för en aw som gäller.
Däremot köpte jag examenspresenten mamma gett mig pengar till tidigare. 6 st Iittala rödvinsglas. På rea var de också. Betalar bäst den som väntar längst eller något sådant... Skåll på er!!
Skönt med ledig helg!
Nu är det fösta lediga helgen på riktigt länge och framåt är det inte många heller. Så idag känns det extra bra med ledig helg. Jag ska njuta. Hela veckan har det varit fullt upp med måsten och saker som ska hinnas med efter jobbet. Det är ju inte så många timmar att hinna uträtta saker på efter jobbet är avklarat. Redan i morse kändes det skönt att gå till jobbet och veta att jag inte måste utföra något speciellt efter jobbet.
Även om jag har en massa saker på listan att uträtta känns som ren lyx att få välja vad jag gör när. Ikväll ska vi ha något så banbrytande som fredagstaco. Bara det att jag inte måste stressa fram en middag för att hinna vidare känns allddeles utmärkt.
Även om jag har en massa saker på listan att uträtta känns som ren lyx att få välja vad jag gör när. Ikväll ska vi ha något så banbrytande som fredagstaco. Bara det att jag inte måste stressa fram en middag för att hinna vidare känns allddeles utmärkt.
Fredag
Igår var jag hos massören. Jag nämnde väl henne tidigare? Min tidigare massör har slutat och jag letade fram en ny med ödetshjälp på nätet. Jag tar den som ödet först presenterar för mig, också kännt som metoden första bästa. Det har fungerat fint hittills.
Den här kvinnan sysslar med diverse olika massage tekniker och healing. Egentligen tror jag på healing och auror och sådant. Samtidigt är jag skeptisk. Men jag bestämde mig för att tro på ödet och strunta i om jag tror på hennes metoder eller inte. Känns det bra så är syftet uppnått, helt enkelt. Jag går mest dit för att stressa av mig och det är ju ganska lätt att avgöra om man känner sig lugnare efteråt eller inte.
Hon använder den teknik som känns rätt för stunden. Jag kan ändå inget om detta, jag är ingenjör inte massör. Det intressanta är att hon tar i mycket saktare än min tidigare massör. Men jag känner ändå av det åtminstone lika mycket i kroppen efteråt. Dessutom blir det en typ av andlig konsultation efteråt också och jag tycker inte det är fel att reflektera över vilka sidor av sig själv man släpper fram och inte och varför.
Den här kvinnan sysslar med diverse olika massage tekniker och healing. Egentligen tror jag på healing och auror och sådant. Samtidigt är jag skeptisk. Men jag bestämde mig för att tro på ödet och strunta i om jag tror på hennes metoder eller inte. Känns det bra så är syftet uppnått, helt enkelt. Jag går mest dit för att stressa av mig och det är ju ganska lätt att avgöra om man känner sig lugnare efteråt eller inte.
Hon använder den teknik som känns rätt för stunden. Jag kan ändå inget om detta, jag är ingenjör inte massör. Det intressanta är att hon tar i mycket saktare än min tidigare massör. Men jag känner ändå av det åtminstone lika mycket i kroppen efteråt. Dessutom blir det en typ av andlig konsultation efteråt också och jag tycker inte det är fel att reflektera över vilka sidor av sig själv man släpper fram och inte och varför.
tisdag, september 25, 2012
Åter i Stockholm
Jo, jag är åter i Stockholm. Det har jag varit sen söndag kväll. Igår var det jobb med kurs. Sen gick jag hem och sov 3 timmar i sträck innan jag gick på styrelsemöte med bostadsrättsföreningen. Jag gjorde sovningen ordentligt, åt med stor muffins först och kröp sen ner i sängen. Janne kom också med och kröp ner under täcket han med. Det var så otroligt skönt att bara sova och jag var helt omtöcknad när jag vaknade. Det fina var att jag hade haft ont i låren innan jag la mig och när jag sen steg upp så var det borta!
Det gick alltså bra att springa maratonloppet i Oslo. Fast jag var fundersam över förkylningen. Jag sprang på 4h20min vilket var 10 min snabbare än tiden jag hade lagt upp som mål. Dessutom var jag i helt ok skick efteråt och dagen efter. Men jag satsade på att ha varma ombyteskläder och att få i mig mat så fort som möjligt och tillräklig mängd efteråt. Imunförsvaret blir ju försvagat efter fysisk ansträngning och det behövs mat för att få igång det igen. Mer om loppet sen tror jag.
Det gick alltså bra att springa maratonloppet i Oslo. Fast jag var fundersam över förkylningen. Jag sprang på 4h20min vilket var 10 min snabbare än tiden jag hade lagt upp som mål. Dessutom var jag i helt ok skick efteråt och dagen efter. Men jag satsade på att ha varma ombyteskläder och att få i mig mat så fort som möjligt och tillräklig mängd efteråt. Imunförsvaret blir ju försvagat efter fysisk ansträngning och det behövs mat för att få igång det igen. Mer om loppet sen tror jag.
torsdag, september 20, 2012
Janne ska också med
Ikväll har jag packat väskan. Igen. Den största lättnaden var att jag inte hade värt ner väskan i förrådet. När packnings-paniken slog till gjorde jag som Frej sagt och skrev en lista över vad jag behöver. Vet inte om det gick snabbare eller om packningen blev bättre. Men jag hade mindre ångest. Hurra för det!
Det roligaste ser ni på bilden. Janne har också packat. Bilden är faktiskt inte arrangerad. Han kom precis bärande på sin leksak och la den i väskan. Sötnöten. Man undrar ju hur han tänker.
Det roligaste ser ni på bilden. Janne har också packat. Bilden är faktiskt inte arrangerad. Han kom precis bärande på sin leksak och la den i väskan. Sötnöten. Man undrar ju hur han tänker.
Skam den som ger sig?
Hej på er!
Idag är jag på benen och på jobbet. Den första delen av denhär veckan har jag bokstavligen sovit bort. Hujedamig för odefinierbara förkylningar och ont i kroppen. Jag är fortfarande yr i huvudet och känner mig nyvaken hela dagen. Tyvärr inte på det där nyponrosa, fräscha viset.
Problemet nudå är ju att jag har ett maratonlopp att springa i Oslo på lördag. Jag har så klart väldigt svårt att avboka det, eftersom jag är peppad mentalt. Jag har bestämt mig för att åka dit i alla fall och ta sista beslutet där. Jag kan alltid avbryta själva loppet fast jag startar. Men det sägs ju inte vara så hälsosamt att springa med förkylning. Jag gjorde det i Stockholm och det gick bra. Det är ingen garanti för att det skulle gå bra andra gånger också och av någon anledning känndes det lite säkrare att göra det närmare hemma.
Men nu tänker jag ta dagen som den kommer. Helt enkelt.
Idag är jag på benen och på jobbet. Den första delen av denhär veckan har jag bokstavligen sovit bort. Hujedamig för odefinierbara förkylningar och ont i kroppen. Jag är fortfarande yr i huvudet och känner mig nyvaken hela dagen. Tyvärr inte på det där nyponrosa, fräscha viset.
Problemet nudå är ju att jag har ett maratonlopp att springa i Oslo på lördag. Jag har så klart väldigt svårt att avboka det, eftersom jag är peppad mentalt. Jag har bestämt mig för att åka dit i alla fall och ta sista beslutet där. Jag kan alltid avbryta själva loppet fast jag startar. Men det sägs ju inte vara så hälsosamt att springa med förkylning. Jag gjorde det i Stockholm och det gick bra. Det är ingen garanti för att det skulle gå bra andra gånger också och av någon anledning känndes det lite säkrare att göra det närmare hemma.
Men nu tänker jag ta dagen som den kommer. Helt enkelt.
måndag, september 17, 2012
Måndag
Tyvärr så blev jag smittad med en jobbig förkylning på utbildningen också. Det var mindre bra och idag gick jag inte till jobbet. Jag steg upp och var på väg. Men kroppen kändes inte ok så jag la mig på soffan istället. Det var nog bra. Trodde inte jag skulle somna. Men det gjorde jag och har snarkat hela dan. Bara vaknat för mer värkmedicin emellan.
Tråkigt att bli smittad sådär också. Folk borde ju hålla sig hemma om de är sjuka. Det är ju många som tränar och verkligen inte vill bli sjuka. Men utbildningen kräver 100% närvaro och har man fortsättning på utbildningen inbokad så blir det lite konstigt om man blir sjuk och stannar hemma. Men jag tycker fortfarande det är egoistiskt att smitta ner andra.
Tråkigt att bli smittad sådär också. Folk borde ju hålla sig hemma om de är sjuka. Det är ju många som tränar och verkligen inte vill bli sjuka. Men utbildningen kräver 100% närvaro och har man fortsättning på utbildningen inbokad så blir det lite konstigt om man blir sjuk och stannar hemma. Men jag tycker fortfarande det är egoistiskt att smitta ner andra.
SAFES Teoriutbildning
I helgen har jag gått sista delen av SAFE Educations Teoriutbildning som är en grundkurs innan jag kan gå instruktörsutbildningarna jag ska gå i höst. Vet inte om jag skrev om det, men det blir två. Funktionell styrka och aerobics/dans. Tänkte att det skulle kunna bli en bra kombination och grund att stå på.
Teoriutbildningen var bra. Mycket nytt med anatomi och så. Många insikter och aha-upplevelser och många saker som jag har lärt mig att göra för att det fungerar men jag har inte vetat varför. Kul att höra hur andra tänker på människokroppen och träningen. För om jag ska instruera andra kan jag inte bara utgå från mig själv. Jag måste vara mer medveten om att alla har olika sätt, vilja, mål, intressen, livsåskådning och så vidare. Det blir nog den största utmaningen.
Teoriutbildningen var bra. Mycket nytt med anatomi och så. Många insikter och aha-upplevelser och många saker som jag har lärt mig att göra för att det fungerar men jag har inte vetat varför. Kul att höra hur andra tänker på människokroppen och träningen. För om jag ska instruera andra kan jag inte bara utgå från mig själv. Jag måste vara mer medveten om att alla har olika sätt, vilja, mål, intressen, livsåskådning och så vidare. Det blir nog den största utmaningen.
tisdag, september 11, 2012
Tisdagsresonemang
Så mycket för att hänga med i det jag gör, eller hur det nu var jag uttryckte mig igår. Jag somnade direkt jag kom hem igår och sov tills det var dags att gå och lägga sig. Verkligen. Sov. Som en stock. På soffan.
Nu undrar jag om och hur jag borde prioritera för att hinna eller orka med det jag ska göra. Känns inte speciellt listigt att gå den där utbildningen veckorna innan jag ska springa maraton. Jag tänkte på det när jag bokade in programmet, men valde att köra på. Ibland blir det lite körigt när man vill komma framåt i livet och göra saker. Ibland måste man välja, bekvämt eller utföra.
Frågan är mest för mig nu hur mycket träning jag verkligen ska utföra den här veckan och vilken sorts träning är att prioritera. Jag tänker lite träning till och sen vila. Så måste jag verkligen prioritera att gå och lägga mig tidigt. Det lär ju vara så att timmarna innan kl.12 på natten är de viktigaste. Känner inte att jag har några vetenskapliga belägg för det där. Men jag tycker åtminstone inte att det fungerar bra med träna mycket och sova lite kombinationen. Till det ska jag lära mig en massa saker också.
Nu undrar jag om och hur jag borde prioritera för att hinna eller orka med det jag ska göra. Känns inte speciellt listigt att gå den där utbildningen veckorna innan jag ska springa maraton. Jag tänkte på det när jag bokade in programmet, men valde att köra på. Ibland blir det lite körigt när man vill komma framåt i livet och göra saker. Ibland måste man välja, bekvämt eller utföra.
Frågan är mest för mig nu hur mycket träning jag verkligen ska utföra den här veckan och vilken sorts träning är att prioritera. Jag tänker lite träning till och sen vila. Så måste jag verkligen prioritera att gå och lägga mig tidigt. Det lär ju vara så att timmarna innan kl.12 på natten är de viktigaste. Känner inte att jag har några vetenskapliga belägg för det där. Men jag tycker åtminstone inte att det fungerar bra med träna mycket och sova lite kombinationen. Till det ska jag lära mig en massa saker också.
måndag, september 10, 2012
Måndag
Det här bli en körig vecka. Det blir bara tre arbetsdagar eftersom SAFE utbildningen fortsätter tosdag till söndag. Jag måste också läsa på det vi lärde oss i helgen också. Annars hänger jag inte med när utbildningen fortsätter och det blir bara jobbigt. Förutom det så är det också veckan innan, veckan innan maratonlopp. Då brukar jag springa lite mer så att jag kan vila i början på nästa vecka.
Mycket att göra men bara roliga och självvalda aktiviteter. Det blir ju tungt det också när det är mycket som ska göras. Men jag ska fokusera på det jag ska göra, försöka hänga med och uppskatta det jag gör. Det kommer att vara bra när allt är gjort.
Mycket att göra men bara roliga och självvalda aktiviteter. Det blir ju tungt det också när det är mycket som ska göras. Men jag ska fokusera på det jag ska göra, försöka hänga med och uppskatta det jag gör. Det kommer att vara bra när allt är gjort.
söndag, september 09, 2012
Hur tänkte sömntutan nu?
Imorse var det inget roligt alls att gå upp innan kl.8. På en söndag och ingen sovmorgon på lördag heller.
Javisst, jag har valt själv och det är för att gå upp och göra saker jag tycker om. Men sova länge är det skönaste.
Nu fick jag ingen sovmorgon den här helgen och ingen nästa för då är det också utbildning. Helgen efter det är det maraton, ingen sovmorgon.
Alltså3 helger utan sovmorgon. När ska jag få sova ut då?
Javisst, jag har valt själv och det är för att gå upp och göra saker jag tycker om. Men sova länge är det skönaste.
Nu fick jag ingen sovmorgon den här helgen och ingen nästa för då är det också utbildning. Helgen efter det är det maraton, ingen sovmorgon.
Alltså3 helger utan sovmorgon. När ska jag få sova ut då?
Söndag
Här hänger jag och Janne i soffan. Jag har varit de tre första dagarna på Teoriutbildningen inför min instruktörsutbildning inom gruppträning hos Safe Education. Maffiga dagar och vi har blivit ipumpade så mycket kunskap det bara går. Men Malin som var ledare var riktigt bra. Duktig, pedagogisk och snäll. Så det har gått riktigt bra fast det är högt tempo.
Vi håller på från kl.9 till 18 varje dag. Men jag har ändå lyckats träna efteråt. Mest för att jag har fokuserat mentalt i flera veckor på att jag verkligen ska träna efteråt. Jag tror det är utmärkt för hjärnan att man utför fysisk aktivitet efter att man har ansträngt den.
Men sen har det inte funnits energi till något mer alls. Lite sliten i kroppen har jag varit nu också. Så jag bestämde att det skulle va soffvila ikväll.
Så. Här sitter jag nu och har gjort det jag skulle. Skönt.
Vi håller på från kl.9 till 18 varje dag. Men jag har ändå lyckats träna efteråt. Mest för att jag har fokuserat mentalt i flera veckor på att jag verkligen ska träna efteråt. Jag tror det är utmärkt för hjärnan att man utför fysisk aktivitet efter att man har ansträngt den.
Men sen har det inte funnits energi till något mer alls. Lite sliten i kroppen har jag varit nu också. Så jag bestämde att det skulle va soffvila ikväll.
Så. Här sitter jag nu och har gjort det jag skulle. Skönt.
onsdag, september 05, 2012
Sabotörer
Nu undrar ni kanske varför ni sitter och ser på en ful banan. Det kan man undra. Saken är nämligen den att jag la den här bananen på soffbordet igår kväll. Då var det en fräsch banan. Sådär så att den precis, nästan har övergått från grön till gul och fortfarande har tuggmotstånd. En snygg banan helt enkelt. Jag skulle äta den efter morgonträningen till min kvargburk.
Idag hittar jag den på det här viset. Under köksbordet. Jag kände knappt igen den. ...marodörer.
tisdag, september 04, 2012
Försvinnandet
Söndan slutade förresten i värsta dramat. Lillkatten Janne är livrädd för dammsugaren och fick panik när jag dammsög utanför garderoben han gömde sig i. Han sprang i panik och jag tänkte inte så mycket på det. Sen hittade jag honom inte, det enda jag såg var öppen balkongdörr och bordet felplacerat så att han kunde ha hoppat ner. Jag letade på alla tänkbara ställen och paniken spred sig. Sen kom jag på att han brukar titta fram bakom tvbänken ibland. Så jag började granska den och när jag började öppna alla luckor kikar det plötsligt fram en förvånad katt. Han hade krupit in i tvbänken från baksidan genom öppningen för sladdarna! Det perfekta gömstället. Tills matte tog bort väggen.
Dumma lilla katt. Man får inte skrämma sin matte på det där viset.
Dumma lilla katt. Man får inte skrämma sin matte på det där viset.
Tisdag
Hej. Tyst här. Tycker inte att jag har så mycket att skriva om egentligen. Hela helgen har jag varit bakfull från aw'n i fredags. Så det har inte blivit någon träning alls. Men det var rolig aw så det får det vara värt.
För att lindra ångesten (och för att det verkligen behövdes) drog jag igång en städning i söndags. Vet inte när jag senast har sett så mycket smuts. Det har inte blivit någon storstädning på evigheter. Eftersom det har varit så mycket jobb och studier förra året har varje storstädning varit i lindrigaste laget. Jag hann inte på långa vägar klart, men jag tänker att om jag ändrar städfrekvensen och gör några större städningar nu så borde jag komma mig igenom smutsen och all undangömd röra till sist.
För att lindra ångesten (och för att det verkligen behövdes) drog jag igång en städning i söndags. Vet inte när jag senast har sett så mycket smuts. Det har inte blivit någon storstädning på evigheter. Eftersom det har varit så mycket jobb och studier förra året har varje storstädning varit i lindrigaste laget. Jag hann inte på långa vägar klart, men jag tänker att om jag ändrar städfrekvensen och gör några större städningar nu så borde jag komma mig igenom smutsen och all undangömd röra till sist.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






